söndag 8 juli 2018

Så slutar ett kapitel

Min kris som jag beskrivit som en 40-årskris, var egentligen en relationskris.
Jag ska försöka att inte skriva allt för mycket om Mr Trygg eftersom jag vet att han har mycket högre integritet än jag. Jag vill respektera det. Samtidigt är han ju en del av min berättelse.
Vi ska skiljas.

Det är så innerligt sorgligt att vår relation inte blev som jag hade tänkt. Att våra barn som ännu inte vet något, inte kommer få ha båda sina föräldrar alltid i vardagen.

Jag är i Övik med barnen nu. Slickar mina sår. Gråter en del. Känner mig misslyckad och dålig. Men hur kan man jobba på en relation där det visar sig att den ena aldrig ens haft så starka känslor för en? Hur skulle jag klara att leva så i resten av mitt liv?

6 kommentarer:

  1. Men så tungt! Men säkert rätt om ni fattat beslutet, och även om det känns piss nu kommer ju en dag när det ljusnar. En kram till dig!

    SvaraRadera
  2. Kram och tack! Ja, det ljusnar en dag...

    SvaraRadera
  3. Har inte kunnat kommentera din blogg på telefonen de senaste månaderna. Sitter nu vid dator och ville bara skicka tusen miljoner kramar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ❤️🙏🏼 Tack Jenny!

      Radera
  4. Det går inte. Jag tänker mycket på dig, så modig du är! Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Modig men rädd. Tack för att du tänker på mig! ❤️ Kramar

      Radera