måndag 30 juli 2018

Min pappa är död

Min pappa Tommy somnade, sittande i soffan på sitt rum på demensboendet i Enköping och vaknade aldrig igen.

Det gick fridfullt till. Ingen ångest. Ingen smärta.

Han var en skärva av sig själv, kände inte alltid igen mig. Jag är tacksam över att han inte blev liggande på sjukhus med slangar och skit för att ändå tyna bort.

Vi hade inte en okomplicerad relation, men han var den enda pappan jag någonsin har haft och nu har jag inte längre någon pappa.

2 kommentarer:

  1. Å jag beklagar! Så tungt för dig, mitt i allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. <3 Tack Johanna. Ja det är lite blåsigt. Kram

      Radera