onsdag 4 april 2018

gängpaj

Jag skrev en notis om influensaläget på fredagen och vaknade på lördagen med hög feber. Den hade tagit mig och jag blev liggande fram till påsk. Återigen gjorde min mamma en hjälteinsats och hjälpte mig med barnen när T var tvungen att jobba ett dygn.

Under påsken åkte vi till dalarna och åkte skidor i Bjursås, det fick bli en liten budget-skidsemester den här säsongen, eftersom vi varit i Thailand. Det är fint att se att barnen tycker om att åka utför, det betyder mycket för mig att få ge det till dem. Vi bodde hos T:s pappa.

Jag ska inte trötta ut er med att jag är ur gängorna. Men det är jag. Jag antar att det är någon form av 40-årskris. Jag har aldrig varit hemlighetsfull med att jag gärna hade velat ha ett till barn. Nu känns det som om åren rinner ifrån mig, att jag och T är i en situation där vi inte skulle orka ett till barn. Relationen är fragil som det är med alla utmaningar som det innebär att vara föräldrar till våra barn. Och våra olikheter.

Det växer en sorg inom mig, som är svår att hantera. Dessutom har jag jävligt svårt att växla upp och lägga i den sista växeln. Det skapar ångest och en känsla av att vara misslyckad. Jag växlar mellan att bara vilja sova och att vilja dricka för mycket vin och aldrig tänka på morgondagen igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar