måndag 4 september 2017

Om en gåva

Jag kände mig snygg när jag gick till jobbet i morse, svårt att veta vad det där beror på. Någon hormongrej tror jag. Men när jag stod i köket på min arbetsplats berömde två kolleger mig pga snygg – så härligt att få känna sig så faktiskt.

I går hade jag ont i huvudet och insåg sedan att det var spänningshuvudvärk, den gick över efter att jag satte på mig en massagekrage som jag fått av T. Sådan lättnad – men jag skulle ha haft med den till jobbet i dag.
När jag lämnade min stora kille hos en kompis, vars mamma också är min kompis – fick jag en fantastisk gåva.

Karin är konstnär och målade av mig och barnen 2014, i går fick jag den tavlan. Det är så att jag måste dra efter andan. Vilhelmina finns med, lite diffust och kanske mer som ett väsen. Vi hade varit och badat och jag var själv med barnen. Det är nästan så att jag inte minns den här perioden av livet, för att den var så intensiv. Den lilla var ett och ett halvt år och den stora tre och ett halvt. Jo, nog kände jag att jag levde.

Jag ska lägga in bilden på tavlan här nedan från mobilen. Tavlans färger kommer tyvärr inte riktigt till sin rätt på bilden.

2 kommentarer: