tisdag 11 april 2017

Livet pågår

Jag har utmattningssymtom och går hos en psykolog/beteendevetare genom jobbet. Det är fantastiskt skönt att få det här bekräftat, av någon som vet vad den snackar om, det är det faktiskt. Jag är inte sjukskriven utan arbetar heltid och jag är bra ibland och inte så bra andra gånger.
Det kan yttra sig genom att jag glömmer bort ord, har dåligt närminne (haha, det är sant – glömmer tex bort att jag skäller på min man, efter fem minuter). Att jag inte kan packa väskor, att jag är ljudkänslig och inte pallar att ta mig för saker, inte fattar hur en maträtt ska lagas och är lättretlig.

Jag är så himla trött. Men snart är det påsk och jag tänker inte pynta utan sätta barn, hund och make i bilen och åka ner till Tylösand och gå långa promenader med hundar och dricka rosévin i solen med fin kompis och familj. Hade jag inte haft tomt på kontot, hade jag bokat en storstädning och låtit någon annan ta hand om det jobbiga hemma. Men en annan tid.

Jag är fortfarande lite prickig, men prickarna bleknar och jag smörjer varje morgon. Jag hatar det. Smörjer med någon stark kortisonkräm som för övrigt gör att jag sover dåligt. Jag trodde först att det är för att jag blir kladdig och det bidrog nog, men sen läste jag att kortison kan ha den biverkningen. Och det är kanske mest när man äter koritson? Tänker jag, men jag tror ändå att det påverkar mig så.

Jag fryser så himla mycket, hela tiden? Nu vill jag ha värme och sol.
Hur går det med hundis? Tack ganska bra. Det är ju mycket planering när det gäller honom också. T håller på att fixa hundgården på hans jobb, så att han kan vara där, de få vardagar T jobbar.

Jag har anmält oss till en valpkurs. Det som jag upplever är jobbigt med honom är:
  • Han springer efter löpare, cyklister och folk som är på promenad eller bara passerar. Lyssnar ej på stopp, kom tillbaka eller "kaka".
  • Han älskar barnens mackor. Saker med mest mjöl i är godast tycker han. Ungefär som vi. Han norpar mat från bordet om en lämnar det en kort sekund.
I övrigt, är han relativt rumsren och med relativt menar jag, så länge han inte har tillgång till övervåning och källarvåning. Han är lätt att lära, kan sitt, vacker tass, ligg, och rulla runt. Han är mysig och tålmodig med barnen. Han tycker redan om att gå långa promenader (finns läror om att valpar inte ska gå långt – men det finns också andra läror om att de visst ska gå långt) – vi tycker att han verkar må bra av att komma ut och röra på sig och det älskar också jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar