tisdag 14 februari 2017

Hål i huvudet

Ja, jag är lite dramatisk ibland (syftar på mina borttagna inlägg om mitt och Tryggs tjafs), men ibland är min man hopplös faktiskt. Som i morse. Jag hade stapplat upp till den lillas säng, där min man låg och sov vid 02:30-tiden. Jag hade inte fått sova någonting, eftersom att jag bara lyssnade på den storas andning, för andra natten i rad. Han har fått förkylningsastma igen och jag har svårt att slappna av.

Jag bara: Nu byter vi.

Vid 05:35 vaknade jag av diverse stök på nedervåningen och strax kom min make upp och bara:
– Lägger du dig bredvid barnen, jag måste bajsa.

Jag la mig vid barnen, min man stökade runt, lämnade lyset till toaletten mot vårt sovrum på, och dörren öppen. Sedan försvann han på ett lååååångt toalettbesök på övervåningen och jag undrade vad falls som hände.

Barnen vaknade, hunden vaknade och jag vaknade under det halvtimme långa toalettbesöket. I stället för att han smög upp och gick på toaletten vid sovrummet och lät oss övriga sova vidare.
HÅL i huvudet och jag är så trött (fast energirik igen – hurra!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar