måndag 30 januari 2017

Hurra för mig!

Min karriär inom bemanningsbranschen blev kort. Nu har tidningen tagit över min anställning - vilket förstås är bättre för mig.

Det känns som att jag är mig själv igen. Var så himla sliten ett tag.

Så ja! Det går bra nu.

När Jaxon kom

Hej från en valpägare!
Nu har Jaxon kommit till oss och jag är hittills så imponerad över att han bara kissat och bajsat utomhus.
Jag fattar väl att det kan komma bakslag, men en är ju glad så länge det varar.

Han har sovit hela natten i sin korg och jag har väl sovit lite dåligt ändå, för att jag är ovan att någon ligger och grymtar på golvet bredvid mig.

Han verkar också redan fatta kommandot "sitt" och vi kan gå ut med honom utan att ha honom i koppel, han kommer när vi ropar och går bara bredvid oss när det är mörkt (jo jag fattar att han ska ha koppel när en rör sig utanför tomten och när det kommer andra hundar). Himla go kille alltså.

Ester är inte supernöjd, men det har inte varit något drama. Jaxon bryr sig inte om henne och hon är snarare sur än arg. Ej förvånande.

T lastade in honom i bilen när han lämnade och hämtade barnen i dag – och han tycker inte om att åka bil. Men det gick bra att lämna honom i bilen när han var inne med barnen. Hoppas att det blir bättre.

fredag 27 januari 2017

Två saker

1. Det här med mens. Varför ska vi kvinnor ens... alltså jag är bara så trött på att ha ont, känna mig yr och må illa pga någon himla cykel (jo jag är tacksam över att jag kan få barn osv – men någon måtta kan det väl få vara?).

2. En kompis bjöd mig på den lokala delin i går, som vi stängde och sedan kände vi oss inte klara, så stängde vi typ pizzerian också. Det var härligt.

torsdag 26 januari 2017

Lättnad

Senast i går klagade jag för kollega och berättade att jag har så dåligt flyt i mitt skrivande – men att en ba måste skriva - ut med det. Det blir inte toppen, men det blir inte skit heller.
Så lossnade det nu. Känner mig som en stjärna – trots att jag ska klart tåls att redigeras.

Snabbt:

Den stora har en tand som är lös. Jag vet att han inte är först i världen med det här, men ändå känns det så himla stoooort. + När blev jag en sådan gammal mamma som har barn med lösa tänder?

Den lilla ringde och berättade att han hade skalat sig på fingret, när han skalade ett äpple. Pappan:
– Det blödde ganska mycket faktiskt.

Jag: 😱



tisdag 24 januari 2017

Den lilla fyller fyra

Äh men gäsp. Nu har nätterna blivit som jag befarade när vi flyttade ner vårt sovrum, en enda lång vandring och byte av sängar och soffa. Dessutom hade jag svårt att somna och frös i går när jag kom hem till ett nersläckt hus.

Här kommer lite härm från andra bloggers om vår lilla fina kille:
På lördag fyller vår lilla, fyra år. Vår duktiga kille, som varje morgon letar upp kläder och klär sig själv, till skillnad mot storebror som kan vara naken en hel dag om tillfälle ges. Kära lillebror, du har svårt att säga f, r och s. Men du övar – du går runt och säger till exempel ffffffffffffrihet. Kanske får du träffa en logoped till våren. Du skrattar jättemycket och är väldigt arg och bestämt ibland. Du älskar din storebror och säger ofta att han är din bästa vän.
Allt som han gör, vill du göra. Du vill börja på karate, men då vill du börja i hans grupp och när det inte går så vill du inte längre – detsamma gäller simningen.
Du är företagsam. Är du hungrig så letar du efter mat i kylen. Din bror skickar order från soffan "Äpple tack", men du skalar äpplet själv. Du vill bli polis när du blir stor och önskar dig polissaker. Mest av allt önskar du dig en hund och vi har fått vara väldigt noga med att Jaxon blir hela familjens hund. Men jag har talat om för dig att en hund tycker om den som matar, klappar och går promenader mest. Jag älskar dig min lelle pöjk. Så mycket som jag kan älska någon.

Nu har jag varit på en livesändning och gjort sådär ifrån mig, alltså inget superdåligt, men känner mig inte helt tillfreds. Aja. Okej, måste jobba nu, herrå!!

måndag 23 januari 2017

Snart kommer Jaxon

I dag jobbar jag sent och i morgon jobbar jag tidigt pga behöver hämta barnen.
Jag är redan lite trött för att vi bar och bar och bar möbler i går. Killarna fick varsitt sovrum på den översta våningen och vi flyttade ner till mellanplanet igen. Sedan kom först den lilla kraschande ner för trappen och sedan den stora, som inte hittade till vårt sovrum i sömnen. Jag skickade Trygg att hämta honom, oklart var. Trygg ramlade till slut upp för trappen, trött på att inte få plats i sängen och sedan tog det inte lång tid innan den lilla vaknade och konstaterade att det fortfarande var natt, men inte tänkte somna om för det.

På söndag kommer Jaxon. Vår hund.

Mycket funderar jag på hur Esterkatten kommer att ta att ha en hund i huset. Men jag hoppas att hon kommer att landa i det och kanske till och med kunna mysa med honom sinom tid.

På jobbet händer det mycket, tidningen har börjat ta betalt för journalistiken, vilket jag tycker känns självklart och bra. Lite tråkigt är det att inte kunna sprida det en gör till alla håll och kanter. Mina vänner som inte bor i trakten kommer väl inte att prenumerera... till exempel. Men nyheter måste få kosta pengar om vi ska kunna behålla våra jobb.

Nu ska jag skriva ut min artikel med lysande Elisabeth Massi Fritz. Svårt att inte låta sig imponeras av den kvinnan må jag säga.


onsdag 18 januari 2017

tid att vara tacksam

Ja, men jag vet att alla ändå har hunnit läsa de två senaste inläggen som nu är raderade. Men som vanligt står jag för det jag skrev, men tycker att det är onödigt att inläggen ligger ute och kan väcka liv i konflikter som man lagt bakom sig. Angående konflikten som jag befann mig i, i förrgår så var det riktigt låg nivå på den och det är en av anledningarna till att jag eldar upp mig.

Men skit i den nu.

Nu ägnar jag tid åt att vara tacksam för mina barn som är fina och bäst i världen, tid åt att uppskatta min fina man. Jag sover så mycket bättre om jag tänker på det.

hejra!

torsdag 12 januari 2017

En magisk mandarin

Hej hej hej.
I går hände det något. Jag som gått runt och oroat mig lite över att jag är trött och tappar ord och namn. Det var efter att jag åt en mandarin som jag tiggde till mig av snäll kollega som det hände. Som jag blev pigg igen. Det låter ju helt sjukt jag vet. Oklart om mandarinen och piggheten har något samband. Men jag blir helt glad över att jag känner igen min hjärna igen.

Visst har jag tidigare skrivit om att min menscykel beter sig konstigt? Den har blivit kortare och jag mår som en jävla påse skridskor varje gång jag får mens. Den slår mig i magen som en influensa och jag vill bara lägga mig ner under ett duntäcke och sova, sova, sova.
Ej hållbart. Har telefontid i nästa vecka med läkare.

Det som också sker är att jag har en molande värk i området.

Det är ju ett himla helvedte det här med mens? Är väl i klimakteriet, 36 år. Det var väl på tiden ändå. :P

måndag 9 januari 2017

vardag igen

Hej från en skötsam person.
Det har ju gått hela nio dagar (skojar alltså - inte så många) sedan nyår och jag har lyckats bra med min livsstilsförändring. Tre middagar har förflutit utan att jag har gått över min egna gräns.

Ser också fram emot att börja på yoga - mjukstarta träningen som legat i träda medan jag ätit få kalorier.

I dag är jag tillbaka på redaktionen. Känns så najs. Om två veckor kommer Jaxon (hunden) och jag börjar bli lite nervös över hela valpgrejen (vakna nätter?).


söndag 1 januari 2017

Två förändringar

Det här året kommer att bli olikt andra år. Vi kommer att få en ny familjemedlem, en liten labradoodle (som sen blir stor), alltså en blandning mellan en labrador och pudel.  Så mycket tid kommer att läggas på Jaxon förstås.

Jag anser mig inte ha problem med hur jag dricker, men däremot vet jag att jag kan dricka ganska mycket och jag är en partyglad person. Därför har jag bestämt mig för att begränsa mitt drickande. Jag dricker aldrig ensam så det är inte det att jag dricker alkohol så himla ofta heller. Det är också sällan jag dricker i veckorna. I alla fall så har jag bestämt att begränsa mig till tre glas vin eller motsvarande på vanliga middagar. Är det bröllop eller andra stora fester utan barnansvar dagen efter osv (hur ofta är jag ens på det?) så kan jag få vara lite friare - det kanske blir 2-3 gånger om året... Som sagt - jag tycker inte att jag har problem. Men jag vill inte få det heller. Och jag vill lägga min lediga tid på barnen och inte åt att vara trött

Förra året, var året då jag fick fast anställning som journalist. Jag har känt mig lite sliten, efter två år utan semester och osäkra anställningar (fasen vad det tär) men har ändå fått mycket kredd. Det går bra för mig med tv-inslagen också.
Jag börjar känna mig som vanligt i energin efter en vecka hemma. Så jag ser fram emot att kunna hålla ett bra tempo framöver. Älskar ju det här jobbet och arbetsplatsen!

Blablabla. Känner att mina ögon börjar gå i kors, så ska sova.