fredag 23 december 2016

En e ju lite klen (som min far skulle ha sagt)

Man kan säga att jag höll till målsnöret. Jag började arbetsdagen med att bryta ihop, så jag låste in mig på toaletten och grät. Oklart vad det var som verkligen utlöste det. Men dels så förstod jag inte riktigt hur jag skulle ro ett uppdrag i hamn och sedan kändes det som att hela världen var galen. Någonstans drogs snor in, om och om och om igen, en annan pratade högt och om fel saker. Mitt huvud började ringa och när jag bad om hjälp att gå vidare med uppdraget, så kom de. Tårarna.

Efter att jag gråtit bort mascaran och kletat ut läppstiftet, hade min kollega gjort kaffe till mig, med mycket mjölk, precis som den här kaffenovisen vill ha det. Så himla tacksamt.

Varje kväll under ett par veckor har jag haft muskel- och ledvärk på kvällarna, haft ont i huvudet och varit allmänt skakig och svag. Jag orkar knappt ta stegen upp till sängen. Varje morgon är det borta. Men efter min gråtattack kom det där tillbaka och nu gör varje rörelse ont.

Jag vill bara ringa mamma och låta henne klappa mig över huvudet.

Fick sms av min man som tydligen är "dunderförkyld", vet ej hur jag ska orka med det.
Men han har ju också en mamma som han kanske kan ringa och bli tröstad av.

Nu börjar två veckors föräldraledighet som jag ska carpe. Om jag fortfarande står upp i morgon.

Slut på gnäll och god jul!

onsdag 21 december 2016

sluuuut på kontot

Hej hej hej.
Jag befinner mig kanske i den mest stressade ekonomiska situation jag någonsin befunnit mig i. Och då har jag ändå befunnit mig i ekonomiskt stressande situationer ganska många gånger.
Det här tar lite priset. Det som knäcker mig är:
  • Skatt på 20 000 som ska in nu och som jag inte riktigt kunnat få ihop pga stor restskatt året innan – och hopp mellan olika anställningar som gjort att jag pendlat mellan förskottslön och efterskottslön.
  • Julen och konsumtionssamhället.
  • Går en sista gång på länge från förskottslön till efterskottslön samma månad som både skatt och jul infaller. 
Samtidigt pallar jag inte att deppa ihop, Jag kommer ikapp, det löser sig. Men just nu... lite tufft.



söndag 18 december 2016

Rikt

En sista gång.
En första gång?

Allt känns. 

fredag 16 december 2016

Äh

Det är egentligen ganska bra med mig men behöver sova i hundra år. Skrev en artikel om Scanias koncernchef i dag och sen blev jag glad, så ingen djupare depression här.

Snart ska jag lägga barnen och sen lyfter jag över dem i trädgårdsvagnen och går på bokklubb. Helt okej.

inget kult

I går kändes det som att vi skulle skaffa en liten hund.
I dag kanske inte så mycket.

Min mamma tycker att vi ska skaffa en tuff liten hund som inte är så dyr i drift. Och man lyssnar ju på sin mamma. Dessutom vet jag inte om jag är rätt i tid i livet för att gå upp på nätterna och kissa en liten hund.

Ja kalla mig naiv. Mina hyperdagar som jag har haft är över. Jag skyller helt på fullmånen.

Det är ingen ko på isen, men onekligen, onekligen känns livet lite väl mycket som årstiden just nu.

torsdag 15 december 2016

vardagsgnäll, livet osv.

De ringde från lönekontoret, jag har väntat på det där samtalet. Jag visste att något skulle strula. Jag går från förskottslön till efterskottslön å de ba:
– Den här vabbdagen som jag ska dra och din parkering...?
Å jaba:
– Mmmm.
– Du får ju en skuld då, ska jag reglera det mot dina semesterdagar?
– *hysterisk* Jag har ju inte haft semester på TVÅ ÅR. Jag behöver ha mina semesterdagar! Kan ni inte dra det där nästa månad?
–.... får jag återkomma.

Litet är mitt hopp om min ekonomiska situation men också att det ska lösa sig med lönekontoret (ja de ringde sen och det löste sig inte...). Nästa år ska bli året då min ekonomi återhämtar sig.

Har en viktig intervju i dag. Alla är viktiga i of, men den här känns lite mer speciell... och sedan har vi julbord.

Som sagt, som sagt – har känt mig lite ur balans på sistone. Efter en ganska lång dipp, slog jag över till någon slags hyperkänsla i går. När jag somnade så pirrade det i mina läppar.. och jag tänkte att nu dör jag. Så det var väl bara lite vanlig ångest – obs googla inte pirrande läppar, man är så gott som död när en har det.



onsdag 14 december 2016

high life

Många är de gånger som jag undrar om det är något fel på mig. Mina känslor är så... starka och liksom går nästan att ta på. Ibland undrar jag om det liksom syns att jag är elektrisk. Ibland har jag jäkligt dålig impulskontroll och jag har ju inga problem med att vara personlig. Ibland är jag jätteledsen och ganska ofta jätteglad.

Just nu står jag på redaktionen och liksom nästan skakar av något slags energipåslag. Det kan vara att jag drack starkt kaffe. Jag är inte en sådan himla van kaffedrickare.

– Skulle du säga att jag kanske är bipolär eller något, frågade jag en kollega.

– Nej, svarade han hjärtligt. Men du kanske har en släng av något annat, lite grann, du har ju väldigt mycket energi.

Han sa det på ett välmenande sätt. Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv just nu. Jag skulle vilja vara en person som kan springa jättelångt. Men det är jag ju inte. Varför kan somliga springa och andra inte? Och då menar jag inte bara konditionsmässigt – jag har aldrig varit en löpare, trots att jag ibland har bra kondition.

Jag får nog landa i att jag är så här? Acceptans liksom. Men svårt...

tisdag 13 december 2016

Kan inte släppa tanken på...

Jag har blivit lite insnöad. På att skaffa en hund. Jag glömde att säga det mamma, att vi ska titta på en liten labradoodle i mellandagarna. Allergiker kan ofta ha den rasen (inte för att vi är allergiska men vi har ju kompisar och så). Det tycker jag är bra. Dessutom fäller de inte så mycket. Det är också bra. 

I övrigt. Inte så mycket. Jag jobbar på att varva ner lite. Min hjärna går på högvarv och jag...  tänker mig att yoga blir bra nästa termin. 

Jag har fått en ny kompis. En som är rätt mycket som jag. Det känns fint.

I dag svimmade en av lucians tärnor som jag kollade på för jobbets räkning. Det blev jättekonstigt för först blev jag rädd men när jag märkte att hon var okej - var jag en sekund från att förlora all min trovärdighet och bryta ihop i ett skrattanfall, som den okänsligaste personen i världen. Nåja jag skärpte mig.

Sen åkte tidigt för att få se min stora kille som pepparkaksgubbe i luciatåget, det var gölligt.

tisdag 6 december 2016

Tårar av glädje

När man har varit martyr i flera dagar och känner sig ensam och ledsen och ensam och alldeles liten.
Så har man dels fått en superfin present av sin svägerska och sedan kliver en superhjältekompis in med värsta överraskningen – en upplevelse nästa år. Ja då är det inget annat att göra än att gråta salta glädjetårar, fast man sitter på jobbet (bara en annan här ändå).

Här kan ni också höra mig gråta glädjetårar över en hittad hund. Har inte vågat titta själv. Men ändå.

trött men glad och så

Jag är ganska glad i dag. Solen skiner och jag var förbi hos en nyfunnen kompis på vägen till jobbet. Blir så ödmjuk och glad i själen när jag märker att det är så mycket med oss som är lika.

Jag var trött i morse (pga kvällsjobb) men hade tid att lämna barnen och struntade i att stressa och det gick ganska bra att lämna den lilla också – eftersom att det var leksaksdag och han hade tagit med sig ett ganska stort piratskepp. Men barn alltså.

Barn:
– Lilla, om jag får leka med ditt skepp, så får du komma hem till mig och leka.

Vilka utpressningsmetoder de små för sig med...!

måndag 5 december 2016

När polletten trillar ner igen och igen och igen

När man läser det här hos Louise på Hej hej vardag. Kollar sin mensapp och inser att man kanske bara hade lite PMS på sin födelsedag? Men det är också konstigt hur PMS och att folk är dumma i huvudet infaller under samma dagar.



Arne fyllde 36

Min födelsedag var verkligen djupa dalar och höga berg.
Ibland måste jag hejda mig, jag blir lätt besviken och har för höga förväntningar. Det är klart att jag måste få bli besviken men också se till det som var bra.

Jag fick till exempel en jättefin julkalender av min fina svägerska i Göteborg. Hon hade skickat den per post och jag visste inte riktigt om det var till mig eller julklappar till grabbarna. Men det var till mig och i varje lucka gömmer sig ett smink från bareMinirals. Jag blev så glad över att någon kom ihåg mig att jag grät.

Vi gick ner till en liten julmarknad i Rönninge och tog sedan tåget till stan. Jag var superförkyld och trött, men fick fina presenter av min mamma, en ögonskugga från Mac, ett fint linne och ett skärp, en Elle interiör och pengar. Bra.

Jag fick lämna den stora och den lilla som skrek, skrek, skrek (men som snabbt blev glad igen) och gå och dricka några öl med härliga vänner. Efter några stycken öl gick jag in i en tröttvägg och tog mig hem. Så grät jag lite till och mamma fick trösta mig innan jag somnade inklämd mellan två varma. Den lilla vaknade 05:30.

Sedan hämtade Mr T oss och den stora gick på karate och jag fick en parfym i present och grabbarna åkte skridskor på gräsmattan, eller ja på isrinken som T har gjort som står på gräsmattan. Sen kom grannarna på fika och jag satt mest framför elden och halvsov typ.

Så livet är fint och bra, fast jag är lite ledsen ibland.

lördag 3 december 2016

Skrik och bråk och en trött mamma

Vaknar förkyld. Min man åkte till jobbet. Mina barn skriker och bråkar. En äter chips i sängen - jag avskyr det. Han lyssnar inte på mig en sekund. Han har just fångat en spark i huvudet av en förtvivlad bror som fått sitt lego förstört. Mammans födelsedagsteckning är stulen och tårar tårar tårar.

Jag orkar inte gå upp i dag.