torsdag 27 oktober 2016

Tystnad, lyssna, koncentration!

Ofta, ofta tänker jag att jag måste arbeta med mitt tålamod, som är ca sämst i världen. Jag tror att det ofta är därför jag har presterat så dåligt i skolan, där är dock journalistutbildningen ett undantag. Men där var jag intresserad och älskade allt.

Men så fort något är lite långsamt, något jag redan vet, något jag redan förstår, under en längre genomgång tex, så släpper jag uppmärksamheten och då kan det ju hända att det tas upp något som jag inte förstår och då missar jag ju så klart det. Så det finns alltid anledning för mig att jobba på mitt tålamod och fast jag är medveten om det, så går det sådär.

Jag var på bio med barnen ensam förra helgen, monjö det var en upplevelse, jag kan återkomma om det. Nu ska jag försöka lyssna på en genomgång om mina nya arbetsverktyg.

torsdag 20 oktober 2016

Svara på det

I går åkte jag och den lilla för att hämta ett paket. Han fick sitta på en kudde i framsätet (avstängd airbag), det är mycket prat om döden just nu.
- Mamma, vad händer med kroppen när man är död?

Jag förklarade så gott jag kunde och berättade om kremering, det tyckte han var konstigt. Men eftersom att Vilhelmina är kremerad kommer det på tal ibland.

Jag vägde mina ord väl, vill inte skrämma honom men samtidigt vara ärlig.

När barnen frågar om vad som händer efter döden, svarar jag alltid att jag inte vet men att vi människor tror olika och sedan berättar jag om det.

Den stora sa i går att han vet att änglar finns, fast han inte sett någon. ❤️

Hur som helst. På vägen hem från matvarubutiken där vi hämtade paketet, lyssnade den lilla och jag på Christer i P4.
- Mamma! Vad betyder negativ? Men  vad betyder sport-bh då? Jag hörde att de sa det på radion. 

Han fick mycket beröm av en pedagog i dag som berättade att han är härlig, go och glad och pratar mycket.

I går gick den stora i sömnen. T la honom i sin säng efter en promenad nerför trappen. Jag märkte att min lilla (stora) kille var lite orolig, så jag satt med honom en stund och klappade honom. "Ingen fara - mamma är här" sa jag.

Då tittade han upp på mig med smala ögon, misstänksamt. Sedan konstaterande han att jag var där "mamma!" och brast sedan ut i ett (ganska obehagligt) skratt.

I nästa vecka fortsätter han på sin simskola, ytterligare sju omgångar. Han längtar till de tillfällena - det är så kul att han verkligen längtar dit. 

Jag är dödstrött om kvällarna. Också nu. Jag ska gå och läsa en sida och sedan knoppa. Cho. 

onsdag 12 oktober 2016

kämpar på osv

Jag kämpar väl på med min avbrända lugg. För den som inte vet, så blev det kortslutning i min locktång i lördags och mitt hår började brinna. Känner mig ca skitful och det är tråkigt, men en överlever.

I natt vaknade jag av att den lilla skrek rakt ut i sitt rum. Det eskalerade väldigt snabbt och snart rev han ur grejer i sin hylla bredvid sängen och var helt vansinnig över att någon hade stulit hans löv.
T bar in honom till oss och vi fick hålla i honom för att han inte skulle springa in i sitt och den storas rum och välta det. Han bets och revs och skrek och var så jävla arg.

Han lugnade ner sig efter ca 10 minuter men fortsatte att tjata om att någon hade stulit hans löv. Det fortsatte även i morse, han gick ut naken för att leta reda på löven, men kom in ganska snart, pga det var ju svinkallt.

Jag fattar ju ungefär 0, men jag vet att de hade plockat löv på förskolan för att pyssla med, så jag antar att det har med det att göra. Hans favoritmening just nu är "mamma är en bajskorv", det blir knappt tjatigt alls, efter ca 100 upprepningar.

lördag 8 oktober 2016

Hurrraaaaaaaa för mig!

Jag fick inte jobbet på en fackförbundstidning, där jag sökte en reportertjänst.

Jag gillade chefredaktören och jobbet verkade kul. Men å andra sidan är jag inte 100 på att det var helt rätt för mig. Jag upplevde att det fanns stora olikheter mellan mig och en annan anställd som jag träffade. Det kan ju vara positivt om man kompletterar varandra men när jag inte fick jobbet tänkte jag att det fanns en mening med det.

Det fina i kråksvängen är att jag nu har skrivit kontrakt med mittmedias bemanningsföretag - och har en fast tjänst som journalist. Tjoooohooo! 
Som jag förstår kommer jag främst att fortsätta jobba på Länstidningen, vilket är en fantastiskt redaktion att jobba på. Det kan hända att jag får jobba på Nynäshamnsposten ibland - där har jag aldrig jobbat tidigare.
Jag är så glad och har inte riktigt hunnit fatta tror jag.

Det skrivs ju mycket om mittmedia och nedskärningarna. Det är förstås tråkigt att folk som gör ett bra jobb tvingas sluta (tänker mest på fotografer här), det känns  inte bra. Men för min egen skull ser jag fram emot att få jobba mer med direktsändningar och se var multireporterrollen tar vägen. Jag måste få kontroll på kamerainställningarna och utveckla mitt fotande. Men det är ju bara kul!

Känslan av att gå till jobbet varje dag utan ångest! Så glad att jag vågade byta bana, att jag stod ut under ett drygt år efter studierna med osäkra anställningar.

Också så glad att ni orkat läsa om mitt gnäll.

Nu ska jag strax plocka ihop barnen och åka till min pappa i Enköping. Min bror är också där - så jag hoppas att det här blir en bra lördag.