onsdag 28 oktober 2015

dagarna dagarnas dagar dagarna

Det här blir sista veckan jag arbetar skift på ett tag. Förutom att hämtningarna och lämningarna blir lättare och de dagar och kvällar vi har hämtning från farmor eller mormor inte blir så långa – också innebär att jag blir lite piggare igen. Som det är nu – börjar jag bli människa lagom till torsdagen varje vecka, alltså jag arbetar sent en vecka och tidigt den andra. Vilket gör att kroppen lagom har ställt om sig till torsdagen varje vecka.

I morse började jag ringa lite samtal, men när jag inte fick svar någonstans så somnade jag och sov i två timmar. Jag får asdåligt samvete och samtidigt inte. För att jag uppenbarligen behöver sömnen.

Det går magsjuka på förskolan. Åh jag orkar inte ens tänka på det. Jag drabbas alltid av dubbel magsjuka och helst under ledighet, en gång smittade jag Mr Tryggs mormor a 93 år. Hennes livs värsta dagar. Härligt att jag kunde bidra med det.

Jag borde ha pluggat arabiska nu, i stället har jag surfat runt och läst ikapp mig på bloggar. Jag måste plugga till i morgon kväll. Det håller inte annars. Men veckorna går så fort?


kan tydligen inte släppa tanken

Ja jag skulle ju inte ens fundera på det där med ett tredje (fjärde) barn. Jag skulle ju släppa det till det var aktuellt, men tydligen kan jag inte.
Det bor en inre längtan i min kropp att bära barn och att nära dem.

Ofta väger jag för och emot. Som i natt när lilla sov oroligt och ropade "mamma, mamma" och sedan la sig nära nära för att pilla på min leverfläck på höger axel, med vassa naglar. SLuuuuuuuta väser jag, men han kan inte.

Också samtidigt vrider sig den stora och ropar "mamma mamma" och ja jag är här och så ligger de på varsin axel och blodet stryps till mina armar och jag tänker att ett till barn inte får plats.

Jag tänker på resor som vi knappt har råd att åka på i dag, både jag och Mr Trygg tjänar relativt dåligt, men tycker om att resa. Vi vill åka skidor och vi vill åka på storstadssemestrar och vi vill åka till värmen. Med ett till barn skulle det helt klart bli färre resor.

Vi bor också i ett ganska dyrt hus och har två bilar, men det där med två bilar blir det snart ändring på.

Det är inte det att jag ändå vill ha ett till barn nu, nu nu. För det vill jag inte. Jag vill arbeta och få utlopp för min kreativitet, tjäna lite pengar så jag har råd att göra roliga saker.

Så varför släpper jag det inte just nu bara? Om ett år eller två eller tre så ser det kanske annorlunda ut? Barnen är mer självständiga, och ja det var det där också... ska man då orka gå igenom småbarnsåren EN gång till?

Okej, nu släpper jag det igen. Jag orkar faktiskt inte tänka på det där med barn just nu. Jag vill bara vara och bara leva, uppleva livet.



fredag 16 oktober 2015

Önskelista

Sirap i skorna var det ja. Men jag har i alla fall turen att ha den bästa chefen jag någonsin haft just nu. Det är tur när hjärnan slagit knut på sig själv. Andas, andas.

Jag orkar inte ens skriva om hur det är just nu. Jag är liksom inte nere och inte uppe, bara svajig och känslorna är som min fina vän sa "all over the place".

I stället börjar jag på en önskelista inför min 35-årsdag:

1. En resa till New York. Jag behöver andas Big Apple-luft. Jag bara behöver det.
2. Ett badkar. Jag behöver kunna sjunka ner under ett lite för varmt vatten flera gånger i veckan. Jag behöver också kunna sätta skitiga barn i det.
3. En dagkräm. En Lancome Hydra Zen Neurocalm - inga konstigheter? Jag behöver den bara.
4. En kväll på en Stockholmskrog. Vänner, vin, god mat. Vem behöver inte det?
5. Glada barn.

tisdag 13 oktober 2015

När jag har sirap i skorna

Jag var tvungen att bryta ihop lite i dag när jag hade kollat min kalender och insåg att vi behöver ha så himla mycket hjälp med hämtningar och helst lämningar också - och att det inte funkar för mig att jobba skift samtidigt som Mr Trygg gör det. Så jag sa som det var till min chef. Jag tror hen fattade. Men jag har ju rätt många chefer och alla måste ju fatta så... jag hoppas att de gör det.

Utan barnens farmor och mormor hade vi varit rökta gällande hämtning och somliga kvällar. Okej håll ut hörni, jag tror det blir bättre... någon gång. Kanske.

Så lyckades jag få min bil inlåst i garaget för andra gången. Den här gången upptäckte jag det i tid och hittade en kollega som har en nyckel. Förra gången gjorde jag inte det. Då fick jag lämna bilen där i garaget och ta ett tåg en timme senare, hem. Då var det skönt att jag inte hade PMS just precis då.

Lite trögt just nu, lite sirap i skorna. Behöver en kick, behöver träffa människor som inspirerar mig, behöver göra något kul. Behöver ha semester.

måndag 12 oktober 2015

vardag med diet

Vardagen varvas med en vidrig diet. Eller ja, den funkar ganska bra, så länge det inte är helg och en frestas med fredagsmys, lördagsmys och så vidare.

Jag lät mig övertalas till att köra C9. Jag tänkte att en nystart kunde hjälpa kroppen att läka från psoriasis artriten.  Men jag märker inte så mycket.

Nu fantiserar jag om ostar och viner och långa kvällar som nästan aldrig tar slut.

Men tiden, tiden...

fredag 2 oktober 2015

vardag vardag vardag

Vardag vardag vardag. Jag hade bett om ledigt i dag för att få... strosa på stan, klippa mig, träffa vänner, dricka något oväntat. Men det var ingen som kunde hoppa in en fredagskväll och det kan väl en förstå. Men ändå, känner jag mig lite besviken över att inte ens kunna möta upp några vänner efter jobbet i dag för en AW.

Mr Tryggs och min vardag handlar mest om att pussla. Ibland kommer jag på att jag inte ens hinner säga vardagliga saker till honom. Som att min mamma varit på landet och fixat taket på båthuset.
Till exempel det.

Jag städade ju stugan så in åt noggrant när jag lämnade den. Tyckte jag själv. Herregud till mammas nivå kommer jag aldrig. Hon bara:
- Du får en sjua av tio.

Ja men ja. Jag slog inte på tv:n på hela ensamma veckan, det var därför jag inte såg att det var kladd på den så klart.

Däremot såg jag en hel del annat som min mamma inte hade sett, men jag kommer aldrig se samma saker som hon och framförallt inte vara lika effektiv.

Jaja, en ska inte mäta sig med sin mamma, då kan det hända att en hamnar på fel plats. Det är faktiskt sant.