torsdag 18 juni 2015

tick tack tick tack

Medan tiden tickar, låter jag veckan gå utan att få något vettigt gjort. Vilket ger mig ångest, men samtidigt är det så välbehövligt att bara... vila.
På måndag börjar jag mitt åttaveckorsvikariat på ÖA, det ska bli riktigt kul att få göra lokaljournalistik i Örnsköldsvik. Hemma blir katten och kattvakten.

Min stora son, grät här om kvällen, förtvivlad över att vi alla kommer att dö en dag. Jag, som lever med dödsångest ca hela tiden och minns hur tankarna gick när jag var liten, känner igen så mycket. Kära kära barn, jag önskar att jag hade några svar på vad som händer när man dör.
Eller, det beror väl på vad som händer... men jag vill skydda honom från den där dödsångesten. Den tjänar ju ingenting till.

Midsommar i morgon och ösregn, känner väl för att kura hemma med tända ljus och film.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar