fredag 29 maj 2015

livet

Min man jobbar natt och jag har massor att fira, så efter ett sms tog jag pojkarna och åkte till Maja i Bromma, hon var också själv i kväll. Hennes yngsta har inte somnat än, men snart och då har vi hela sex timmar på oss innan barnen vaknar. Mina somnade i bilen och har sovit sedan dess. I dag lämnade jag mitt gräv, i nästa vecka publiceras det på LT, jag kan ge er länken om intresse finns. Berörda har varit bra mycket trevligare på sistone men ett tag var jag riktigt illa berörd, vad döljer sig egentligen i kommunhuset?

Har sällan varit så stolt över mig själv, ett helt år med mycket bra feedback i tuff konkurrens. Och jag vågade. Jag känner mig fri och säker i min journalistiska roll. I dag gjorde nyhetscheferna tydligt att de vill ha mig på redaktionen i höst. En osäker framtid har jag till mötes men jag har aldrig mått så bra i en yrkesroll som nu.

Vill citera Steve Jobs cheesy osv:
"

“You’ve got to find what you love. And that is as true for your work as it is for your lovers. Your work is going to fill a large part of your life, and the only way to be truly satisfied is to do what you believe is great work. And the only way to do great work is to love what you do. If you haven’t found it yet, keep looking. Don’t settle. As with all matters of the heart, you’ll know when you find it. And, like any great relationship, it just gets better and better as the years roll on. So keep looking until you find it. Don’t settle…

Your time is limited, so don’t waste it living someone else’s life. Don’t be trapped by dogma — which is living with the results of other people’s thinking. Don’t let the noise of others’"

onsdag 20 maj 2015

grus i maskineriet

Det här med att ha en konflikt med sin brorsa, så himla ovärt. Det som jag tycker är mest sjukt är att jag har gett honom så många chanser att bara stryka ett streck över allt osköna som han hävde ur sig den där midsommaren förra året. Jag har också gett honom alla möjligheter att få det som han vill. Det vill säga ta över vår pappas ställe tillsammans med sin familj och utan mig.

Men snart har det gått ett år sedan vi sågs och jag blir bara mer och mer irriterad och förbannad över att han beter sig som en barnunge. Är vår realtion inte värd mer ett lantställe? Det var ju förbannat sorgligt. Pengar alltså, gör folk dumma i huvudet.

Jag som var så glad över att ha en storebror, att ha någon att vända sig till i alla lägen, som alltid var på min sida. Och som var ganska mycket som jag.

Men jag gissar att jag hade fel, han är inte alls som jag, vi är helt olika. Det är synd.

tisdag 12 maj 2015

❤️


En lugn stund. ❤️

fredag 8 maj 2015

ett ögonblick

Mina grabbar alltså. I morse vaknade de intill mig, pappan jobbade natt, så det fanns gott om utrymme. Den stora tar den lilla i famnen och säger "vår lilla bebis - visst mamma, visst är han vår bebis" och så klappar han och gosar med den där lilla gofisen och föreslår sedan att vi ska sjunga blinka lilla stjärna för bebisen, så det gör vi och alla sjunger med, till och med bebisen.
Så himla fint ögonblick. En halvtimme senare var det fullt krig, men ändå, de där guldtillfällena alltså, så härligt att vara mamma då.

måndag 4 maj 2015

om hälsan

Jag är bara helt slut, kan lätt somna med barnen innan 20 varje kväll. Mina utslag är mycket bättre, har en del kvar men läker mer och mer. Däremot slog någonslags akne till för ett par dagar sedan och nu har jag alltså finnar i hela ansiktet. Känns ju rimligt vid 34. Jag måste ta ut den här spiralen, jag bara... orkar inte.