söndag 23 november 2014

money money money

Om den stora bröt ihop för att han vill spara ihop till ett TV-spel (som Alfons) i kväll?
– Ja, och om vi spenderade en ganska lång tid till att räkna hans pengar och komma fram till att det saknas ca 2000 kr, yes we did.

2000 kronor, det är ju lika många pengar som det kostade att köra för fort.
Jag som skulle få en resväska i födelsedagspresent får nu i stället hjälp att betala fortkörningen av min mamma.

Pengar, pengar, pengar.

I morgon börjar Mr Trygg arbeta på skiftet i stället för dagtid under en period på tre månader till att börja med, han byter med en kollega. Jag tror det blir bättre för familjen, men jag måste nog skaffa en vakthund. ;)

Tror förresten att jag blev matförgiftad när familjen gick lös på Max i torsdags. Jag fick sjukt ont i magen och fick inte behålla maten. Ibland är jag känslig för fet mat, så trodde att det kanske var det som hade hänt nu och var på benen i fredags, men fick ont igen på kvällen och så har det hållt på sedan dess.

Jag har inte smittat någon, varken familj eller kurskamrater jag hängt med, så det känns ju som att det är något jag fått i mig. Jävligt drygt, fick väl ställa in hela helgen. :'(

onsdag 19 november 2014

Älskar kanske den norska polisen mer än den svenska just nu

Yo.
Jag hjärta Jan-Sverre.
Han är polis i Arendal.

Medan Fremskrittspartiet i Arendal såg ökad brottslighet i samband med tiggeri, såg Jan-Sverre en endaste tiggande man. Som är borta nu. De har inte bötfällt någon sedan Arendal införde tiggeriförbud.

– Hur är det med gatumusikanter Jan-Sverre?
– Det vet jag faktiskt inte, men jag hade i alla fall inte tänkt bötfälla någon gatumusiker.

Alltså. Got to love Jan-Sverre.

måndag 17 november 2014

Lite böter toppat med extra ångest

I said F to the U to the C to the K.
Jag lämnade barnen på förskolan med en vag misstanke om ögoninflammation. I know I know, stäm mig. Men i alla fall, skyndade från plugget och körde väl lite snabbt på vägen till förskolan och whooop whoooop där stod Mr Polis och sköt mig.

Eller det var en Fru Polis, eller fröken Polis, what evva, 37 på 30-väg det blir ca en miljard kronor tack, betala inom 30 dagar. JAAAA vad kul för den fattiga studenten. Så jag tänkte starta en insamling... Närå.

Men fan ändå. Pga ligger redan back i hushållsekonomin. OCH JA jag får skylla mig själv, men jag hade faktiskt bråttom för att hämta barnen, eftersom att jag var djävulen själv som lämnat dem med något så smittsamt på förskolan.

Ingen sa något om ögonen i alla fall, så det verkar inte vara så himla farligt med det där.

Just nu så himla uppstressad och trött på samma gång, störd känsla. Ganska frustreranade?
Lite böter toppat med extra ångest.
Men, det hade kunnat vara värre. Någon hade till exempel kunnat vara död. Det hade helt klart varit värre.

tisdag 11 november 2014

Nyanser

Jag väntar och väntar och väntar på min lunch. Jag är på Kungsholmen och har suttit som åhörare på en rättegång. Åtalad var en man som dragit en kvinnlig P-vakt i kläderna. Han döms till dagsböter och p-vakten är nöjd med domen.

Jag har påmint om min lunch som de har glömt bort på fiket som ligger på Hantverkargatan. De bjuder mig på en kaffe latte. Jag tackar ja, fast jag redan har druckit en. Jag kommer att studsa fram efter den här latten.

Jag tycker synd om den dömda som inte hade rätt till en försvarare i ett sådant ringa brott. Han har kallat ett vittne som inte anses trovärdigt.

Sådant är livet. Han ville antagligen banka lite vett i p-vakten men nöjde sig med att dra i hennes jacka och ajabaja, nästa gång kanske han nöjer sig med att överklaga i det tysta. Fast vi vet ju att det är lönlöst.

Det är klart att han skulle dömas, det var antagligen helt rätt av domaren med ett coolt efternamn. 

Jag dricker mitt kaffe nu.
Sedan ska jag åka till frihamnen och hämta ut mammas födelsedagspresent , som jag ropat hem på nätauktion.

Sedan hämta gullpluttar på förskolan.

måndag 10 november 2014

Nere i dippen och vände

Hej!

Jag hade en riktig dipp där allt kändes hopplöst, men det tog bara ett par dagar så hade jag kommit upp igen.

Köpenhamn var precis som jag hade föreställt mig. Väldigt danskt. ;) Vi bodde på ett fint hotell som heter S:t Petri, nära till allt. Vi tog det lugnt, låg hela lördagseftermiddagen efter shopping och bara slappade i sängen och drack några öl.

Vi mötte en svensk man med same-inspirerad klädsel på fredagskvällen, jävligt otrevlig och drogpåverkad. Han skrek att danskar var dumma i huvudet och sparkade på en cykel så den flög ut i gatan. Det kändes inte så streetsmart. Jag var heller inte så streetsmart när jag gafflade tillbaka att jag fick skämmas över att vara svensk för att han beter sig som en idiot. Jag såg det komma så jag saktade ner. Men det gjorde inte min norska kompis som han vände sig om spände ögonen i. Tack och lov hände inget mer än så.

Men vi såg honom igen på lördagsförmiddagen i samma outfit, fortfarande klart drogpåverkad, men lugnare. Det lämnade oss med så många frågor. Vem är han, varför och hur?

Vid 22-tiden på lördagen gick vi och la oss, efter en lugn kväll på en lokal vedugnspizzeria - utan kundtoalett. Där drack vi en flaska prosecco för 85 kronor.  Vi vaknade relativt utvilade och fräscha. Helt perfekt.

I helgen var vi vid graven, en vecka försent. Men jag får påminna mig om att det inte är där hon finns. Vår tjej. Kom på att jag väl skulle berätta om Vilhelmina för den storas nya pedagoger, så att de vet i fall han pratar om henne. Så nämnde det kort i morse, fick bra respons. Älskar barnens förskola och pedagoger.

Nu maratonskriver jag, har deadline på en chefsplocksida i dag, börjar skolan klockan 14, så fingrarna glöder just nu. Regnet strilar ned, hantverkarna som lägger om taket vabbar så jag är ensam, ovanligt och lite skönt.

tisdag 4 november 2014

en sådan där dag

I dag är det en sådan där dag.
Jag orkar inte med mig själv och mina känslor.
Jag har fått gråtattacker hela dagen pga misslyckades på duggan, fast när jag jämför mina egna svar med en klasskompis så är de identiska och hen har fått 8 poäng för samma sak som jag har fått 0 på. Då känns det faktiskt väldigt orättvist och jag blir så trött så trött på att jag aldrig snackar auktoriteters språk.

De uppgifter som går ut på att skriva går bra.

Mr Trygg ringde och skällde på mig för att han hade låst sig ute och barnen grät och var hungriga. Jag satt på ett seminarium och hade inte svarat genast.

Jag skulle träffa kursarna på öl, men jag grät ju mest så kände inte att det var läge.

Trygg och jag snackar inte samma språk, jag gråter och han somnar i soffan. Jag gick ut och gick, men var fortfarande ledsen så ägnar mig nu åt att tröstäta och försöka hitta ett sätt att se i kapp de senaste avsnitten av Girls på. Misslyckas med det sistnämnda... så hoppar väl bara över tre avsnitt.

Ändå inte min dag i dag. Men det ordnar sig säkert med tiden...