onsdag 29 oktober 2014

Köpenhamn!

I morgon har jag den där duggan och det känns inte bra. Jag kan faktiskt ingenting, så det blir en härlig natt. I min mungipa har ett munsår blossat upp och jag har någon slags låsning i nacken. Inte helt i toppform och gillar inte den här känlsan av att inte ha koll.

Men på fredag efter lunch – lämnar jag en projektgrupp för en samhällsuppgift i sticket och drar till Köpenhamn med en kompis. Jag lämnar också en bästis i sticket mitt under ångestladdad flytt. Nåja vad gör man inte för lite nöje? Skämt å sido så hoppas jag att alla förstår. Det ska bli skönt att bara vara vuxna jag. Att inte svettas intill små söta barnakroppar om natten och kanske få sova ett par timmar extra en morgon.

Att strosa, att äta smörrebröd och dricka en öl mitt på dagen. Gött.

onsdag 22 oktober 2014

Fyfan typ så.

Jag har haft en ganska dålig dag. Var hemma med den stora som fått den lillas feber. Mr Trygg har vabbat jättemycket och behövde verkligen jobba på taket i dag, så det var liksom min tur att offra något. 10-17 föreläsning och introduktion till en uppgift att skriva en kommunartikel missade jag och var så himla nervös att hamna efter att jag ringt runt en massa research i förväg, vilket så klart visade sig vara bortkastad tid när jag fick uppgiften på sms av en kompis sedan.

Kände mig så himla... utanför också, för tydligen kunde man göra uppgiften i grupp, men eftersom att jag inte var där, hade ingen tagit med mig i någon grupp. Snyft snyft. Fast äsch jag vill väl inte ens åkta till någon kommun långt bort utan känner mig ganska nöjd över att ha en tid inbokad i morgon efter lunch på hemmakommunen. Själva artikeln är ändå individuell.

Den stora är jättehängig faktiskt, men den lilla har också varit hemma i dag – vilket så klart inneburit kaos. I morgon får den lilla gå till förskolan – så att vi får tid till den stora som är sjuk.

Klart den stora är frisk till på fredag när kusinen kommer, villbasäga det till kusinens föräldrar som kanske läser här. Kanske.

Hemmet ser just nu ut som skit + kriget. En relativt stor leverans från ikea kom i dag och det står kartonger över..allt.

Jaja, slut på gnäll. Livet är ändå så bra, så bra.

måndag 20 oktober 2014

naiviteten segrar inte

Jag surfar in på hundstallet – vilket jag gör då och då. Hittar värsta fina, stora hunden som kan bo med små barn och katt. Jag bara "kolla Mr Trygg – kan vi ta henne?" Han bara:
– Du får väl ringa och fråga om henne, men nu kanske inte är den bästa tiden för oss att skaffa hund.

Den första tanken var att "jaha, är det så här lätt att övertala honom" den andra känslan lite besviken, för jag veeet, vi har nog med renovering, vilda barn, plugg och jobb. Men någon gång. På Tryggs brandstation håller de på att bygga hundgård också, så det känns så himla perfekt att han alltid kan ha med hunden till jobbet. Dessutom har svärfar och Mr Tryggs syrra hund så förhoppningsvis har vi bra hundvakt vid utlandssemestrar och dyl. Men som sagt, vi ska inte ha hund nu. + Vill helst ha en hund som inte hårar så mycket (ehm lycka till med det).

söndag 19 oktober 2014

Prins Buhu

Jag satt och kollade på Hellenius Hörna – Efter att ha hört så mycket om prinsens framträdande ville jag ju se om han var så amazing som jag skymtat att folk tycker i sociala medier. Well – det tyckte jag väl inte. Jag tyckte det var mycket Hellenius och lite prins, jag tyckte det var lite väl mycket buhuhuhu. Ja stackars stackars prinsens fästmö som var med i en dockusåpa och sedan vek ut sig helt frivilligt.

Pressen mobbade Fialia i samband med att hon träffade prinsen tyckte han. Jag upplever ingen mobbing från pressen. Visst har det skrivits om hennes förflutna, inte orealistiskt mycket skulle jag säga ändå? Jag kanske har fel, men det känns inte helt orimligt att det skrivs om förhållandet med de skilda bakgrunderna och den offentliga person som prinsen ju är? Någon hetsjakt har jag inte uppfattat. Fast hon är säkert en trevlig jänta som nu har vuxit upp – som inte behöver mer bekräftelse genom utvik, utan får nog av det från sin prins.

Buhuhu, Hellenius framställde prinsen som ett litet barn. Jetehemskt att se en ganska harmlös parodi på sig själv. Ja det måste vara helt fruktansvärt att växa upp som prins. Äsch, missförstå mig rätt, det är säkert skiitskitjobbigt stundtals att ha så mycket blickar på sig. Jag hade varit skitdålig på det eftersom att jag gillar att busa. MEN det ges ju också många födelar till en prins, och man kan ju alltid göra en Madeleine och dra västerut. Man kan till och med abdikera, hör och häpna.

Ja där satt jag i alla fall och var väl inte överdrivet imponerad – heller inte särskilt kritisk som det kanske låter. Ja som jag sa - så befann jag mig sittandes i soffan och såg plötsligt en fläck i taket. Vi håller på att byta yttertak och det spöregnade så det kändes inte allt för fint. I vanliga fall sover jag vid den tiden så det var ju tur att jag var vaken. På med gummistövlar och Mr Trygg klättrade upp på taket där vi nog hittade var det hade regnat in. Oklart hur stor skada som är skedd och hur mycket merarbete som krävs i och med det här.

Det visar sig. Nu ska jag väl sova. I morgon ska jag duggaplugga.

torsdag 16 oktober 2014

en jävla typ

Vi har precis haft vår första dåliga seminariumledare. Vår uppgift var att skriva en artikel utifrån regeringsförklaringen (där den nya statsministern tillkännager sina planer inför budgetförslaget till talmannen, typ). I vår grupp var jag bland de sista att få mint text genomgången, innan vi kom till min tur hann hann journalisten tillika läraren sänka en gruppmedlem så pass mycket att hon blev riktigt ledsen. Vi var några som försökte bryta, men han var helt enkelt helt insnöad på att såga henne. Han framförde ingen som helt konkret kritik utan gick bara igång på att tala om det han själv tyckte var intressant. Politiska utsvävningar gick han igång på men feminism var inte kul att tala om – så allt som handlade om ett feministiskt perspektiv gick bort – däremot kul att prata om (eeeh jag vet inte, jag glömde väl bort att lyssna) allmänt politikersnack. När vi bad om feedback, inte nödvändigtvis skriftlig, så var vi tvugna att förstå att han inte kunde ge det pga tidsbrist.

Åvibaravadgörvihärdå? Han får väl betalt liksom?

I alla fall, när det var min tur att få min artikel genomgången, visade det sig att han inte ens hade läst den. Han hade inte kunnat öppna den påstod han, vilket alla andra kunde. Jag sa då att jag hade uppskattat ett mejl till mig, så hade jag kunnat skicka artikeln till honom. Som svar på det fick jag ett ryck på axlarna. Jag tänker också att han hade kunnat säga det när vi kom, då hade han hunnit läsa igenom artikeln på vår rast och kanske kunnat ge mig någon vettig feedback. I stället började han prata om att jag skulle haft med mer om bakgrunden till en av mina källor. Det efter att inte ens ha läst artikeln.

Så jag sa det, att jag hör vad du säger men jag håller inte riktigt med. Ödmjukt sa jag det.
Då sa han att han inte tyckte jag skulle tala så till en lärare. Fan tänkte jag, varför måste jag alltid göra mig osams med auktoriteter;
– Då ber jag om ursäkt men med tanke på att du inte ens har läst min artikel tycker jag kanske att jag kan det...

Ja och där hade jag väl bränt mina broar till att ha en god relation till den här mannen. Phew att vi inte ska ha honom något mer och att jag fick fullt stöd av vår kursansvariga, angående vår kritik mot journalistläraren i dag.

Har varit så förbannat över det här sedan i går.

onsdag 8 oktober 2014

nytt är gött

Jag ingår visst i en klick. En klick människor på en utbildning, en klick som gillar varandra. Jag får sms:
"Nu saknar jag dig igen", det är så fint. Jag är så glad att jag valde utbildningen. Att jag inte sitter där på min kontorsstol och blir bitter. Att jag lär mig, i stället för att glömma. Att jag får utlopp för min kreativitet, att jag får skriva. Att jag presterar, att det faktiskt verkar bra det jag gör och inte bara, något som vem som helst kan göra.

Jag har fått kortpraktik, två veckor i slutet av januari ska jag praktisera på Länstidningen i Södertälje.
Hade väl tänkt att jag kan jobba med information eller kommunikation efter utbildningen. Det här med att bli journalist i de här tiderna, då måste man orka vara på hugget - hela tiden och jag har familj. Handen på hjärtat, pallar jag vara så mycket på hugget?

Men nu känner jag. Att fan, jag vill arbeta som journalist. Vi får se, jag är öppen för förslag. Ändå realist i botten.

Nu ska jag lägga mig, intill mina barn och somna som en sten. I morgon ska en artikel om förslaget att ändra föräldraförsäkringen så att 90 dagar kommer att öronmärkas till vardera föräldern, vara klar för korr.

Så trött, förstår väl knappt vad jag skrivit. Men i alla fall, glad.

 

måndag 6 oktober 2014

pluggläge

Billigt. Har hittills beställt kurslitteratur för 4700 kr ungefär.
Och än är det inte klart, håhåjaja.

Har en dugga i statskunskap om någon vecka. Vilken tur att jag är helt värdelös i statskunskap. Jag ska plugga varje kväll för att ha en chans. Om jag lyckas så kanske jag får belöna mig med en ny telefon eftersom att min dränktes i dag. Måste ha försäkring nästa gång. Så jävla ovärt.

Nu kom Mr Trygg och satte sig för att tugga på jordnötter. Well well well. Studiero? Ungefär lika mycket som intill en häst som käkar havre.