tisdag 28 februari 2012

positiva besked för Arne

Det här är roliga nyheter för mig, så jag hoppas att vissa av er gläds med mig. Jag har i dag skrivit på för ett nytt jobb, jag ska arbeta med marknad och lite med att assistera säljare. Jag kommer fortfarande att ha en fot i finansbranschen men jag lämnar arbetsuppgifterna med det. Så det var det med mina roliga nyheter!

Det är ett skutt i rätt riktning för mig karriärsmässigt. Mammamässigt. Ehh. Hjalp me! Jag ska jobba heltid inne i stan, vilket innebär en massa tid borta från Fred. Mitt hjärta blöder. Men förutom det... så tror jag verkligen att jag har hittat rätt och att de har hittat rätt i mig.

Det är dags för Freds pappa att vara lite hemmapappa om ett par månader och det tror jag kan vara nyttigt för hela familjen lilla P. Som är vi. Jag måste ju också få känna att jag är på väg i rätt riktning karriärsmässigt, en dag flyttar Fred hemifrån och då ska jag fortfarande gå till jobbet... som jag gärna vill trivas med.

måndag 27 februari 2012

Om ett mejl till Hennes & Mauritz

Jag fick brev från HM. Jag har handlat 140 kronor för lite för att få behålla mitt medlemskap gratis. De uppmanade mig att betala 60 kronor för att få fortsätta vara medlem. Jag bara, nej tack. Jag är föräldraledig och har knappt haft råd att handla något nytt till min egna garderob. Jag betalar inte 60 kronor för att få fortsätta vara medlem.

Så jag mejlade, enligt uppmaning om man ville säga upp sitt medlemskap och skrev som det var. Att jag inte hade lust att lägga 60 kronor på det och att jag snart kommer att börja arbeta och att mitt spenderande på kläder med största sannolikhet kommer att öka med det. Om HM inte vill göra ett undantag får de väl avsluta mitt medlemskap. Det kanske är en vecka sedan jag skickade det mejlet. Tror ni jag har fått något svar?

Inte. Jag känner mig relativt oviktig. HM skiter fullständigt i om lilla jag handlar hos dem eller inte. Och det kan jag väl förstå, men ändå. Ett svar hade jag väl kunnat få?

söndag 26 februari 2012

Somliga gör si andra så

Min man har åkt öppetspår-Vasan i dag med en vän, jag är så stolt över dem eftersom de knappt har stått på sina skidor innan. Jag har passat på att vila med Freud, alltså jag behövde det verkligen. Men på eftermiddagen kom vi ut på en fin promenad och jag fick känna av träningsvärken från det att jag red i går.

Vad ni inte vet om mig är kanske att jag är uppvuxen på en hästgård. Eller ja, en gård med ett par hästar. Jag är nästan född på hästryggen och tävlade i hoppning med min fina Orvar. Sedan slutade jag runt 20 och jag har inte direkt ridit regelbundet sedan dess. Men nu är jag uppe på ryggen igen, någon gång i månaden i alla fall. Det kändes fantastiskt även om jag så klart var ringrostig.

Nu kollar jag på Sofias änglar, Freddan sover. Jag grinar förstås, fast jag orkar inte just nu. Jag kommer att tänka på det här livmodercancer-vaccinet som jag funderat över att ta. Hur resonerar ni? Tar ni det? Jag känner att jag vill.

(Skönt att jag nu såg en trailer för filmen The Devil inside och kände spontant att jag ville kräkas – inte en film för mig. Hövva!)


fredag 24 februari 2012

Flashback

Jag ligger kvar i sängen, tankarna snurrar åt alla möjliga håll, åt vänners håll som väntar barn och så plötsligt är den där. Lukten av gummi och känslan av att andas in lustgas.

Rus. Snart är han här. Fast det är han ju redan. Hurra! :)

torsdag 23 februari 2012

Om att ha en son som är ett!

Min son fyllde ett år i går. 1 år. Det stora i det? Att inte längre vara 0 år? I Thailand nöp de honom i hullet och kallade honom "big boy". Ja min fina lilla kille är stor, jag vet inte exakt vad han väger, men omkring 12 kilo. Storlek 86/92, samma som sin kusin i Göteborg som råkar vara ett halvår äldre.

Jag ska sluta amma nu, jag ser verkligen fram emot det. Men de här sista dagarna försöker jag supa in det intima, det vackra och mysiga i att amma. Och försöker undvika att svära fult när han biter mig. Ibland biter han mig lite överallt, jag blir så klart förgrymmad och säger "AJ AJ INTE" med min allvarligaste min och stämma. Han brukar skratta åt mig som svar.

Min bror är här med sina två söner som har sportlov. Ja jäklar vilken fart det är. Jag är helt slut på kvällarna, men... gäsp, det är mysigt också.

Jag nämnde tidigare att jag kanske har roliga nyheter... de kommer jag dela med mig av i början på nästa vecka, det lutar att det blir roliga nyheter nämligen.

måndag 20 februari 2012

jetlaggad

Man har en fantastisk semester, man låter barnet bada naket i solnedgången och super in färgerna, det djupa turkosa, det mulliga gröna. Ja ni vet. Man tycker att man kan vänja sig vid att ha det så där. Så säger det bara poff och man är hemma igen, bland snö och slask.

I lördags somnade jag vid 19, i går lyckades jag hålla mig till 20, och i dag verkar det som att jag kan hålla mig vaken till 22. Det hade ju varit en bedrift, som jag mest har min bror att tacka för, eftersom att han är här med Freds kusiner och sportlovar. I morgon ska vi till Tom Titts tror jag.

Så är det, mina ögon går visst i kors. Måste nog sova nu ändå...

söndag 19 februari 2012

hemma

Cha cha bloggen!

Vi kom hem i går. Skönt att slippa myror och mygg, sanden överallt och kunna spola ner toalettpappret med relativt gott samvete. Fred är så sjukt nöjd över att vara hemma, så lycklig över att kunna krypa runt och han återupptäcker sina leksaker. Harmonisk.

Allt annat än vad han var på hemresan då han skrek sitt gällaste skrik nästa hela första delen av resan. Och jag var så trött så trött, efter en natt helt utan sömn. Jävligt orutinerat av oss, tog vi inte ett hotellrum sista natten för vi skulle ju ändå hänga på flygplatsen. Jojo. I stället shoppade vi till 22 och hängde sedan på hotellet till 03:45. WTF!? Varför gjorde vi inte en tidig kväll och sov i åtminstone 6 timmar? Dåligt och naivt av oss. Freddan sov knackigt och som sagt, jag inte alls. Vilket alltså resulterade i skrikfest på planet.

Jag var nära att börja grina där ett tag, kände varken igen mig själv eller Fred. Letade efter verktyg i min hjärna som inte gav mig några.

En annan dålig och orutinerad sak var att inte betala ca 600kr för att få sitta längst fram i en rad på planet. På vägen hem hamnade vi i stället vid en jävla fönsterstolpe, så vi satt som en påse skridskor, med armarna omlott. Platsen längst in var smalare än de andra. Kände oss lyckligt lottade då, särskilt när en flygvärdinna råkade komma under de fem sekundrarna som Fred satt på fällbordet och bara:
– Han får inte sitta på det där bordet, det håller inte för sådan belastning. Och man bara bet ihop och tänkte att vafan ska vi göra med ungen, här där det är trångt som i satans röv.

Flygvärdinnor är inte trevliga nuförtiden... sämre arbetsvillkor har jag hört. Men det är ändå ett jobb, som de kommer dit för att utföra, right?

Annars. Kan rekommendera folk i allmänhet att inte boka rum på hotell Nakara Long Beach i Koh Lanta. Poolerna var skitiga, personalen arrogant och dåliga på engelska. Det var myrbon överallt och solstolarna räckte inte till. Häften var trasiga och det luktade sopor vid poolen.

Annars... annars har vi haft det fantastiskt! Ska man till Thailand kan jag verkligen rekommendera ett besök på Koh Mook och Charlies beach resort. Massagen där slår all massage jag fått i övriga Thailand och personalen är väldigt serviceminded och trevlig – även om det ibland blir fel med beställningarna, så fixar de det utan vidare. Alltså det gör inget menar jag, så länge man är glad och trevlig och rättar till sitt misstag. Dessutom är stranden fantastisk.

Vi tände svävande lyktor för Vilhelmina som haft både sin andra dödsdag och andra födelsedag medan vi var borta. Graven besökte vi på vägen till Arlanda, tände ljus och fällde en tår. Tiden går, på onsdag fyller Fred 1 år.

Borta bra, men hemma bäst, skönt att vara hemma igen.

lördag 11 februari 2012

I Thailand

Flighten gick bra. Fred bajsade två fulla blöjor. Inga konstigheter? Jag fick tigga blöja av medpassagerare med jämnårig.

Koh Mook var som förra gången så himla bra, kanske bättre den här gången. Lugnt och fint. Trevlig personal och skön poolbar.

Nu är vi på Nakara, vid Long beach på Koh Lanta. Personalen är hopplös men hotellet är okej.

Mycket bad, mycket öl och mat. Fred är lite kinkig... Men gladare nu när han kan krypa runt lite, har större hotellrum här...

fredag 3 februari 2012

På planet

När vi var vid gaten kom vi på att vi checkat in blöjorna. Kul. 11 timmars flygning, jag har köpt ett paket bindor, kan bli spännande. Puss!

onsdag 1 februari 2012