måndag 31 oktober 2011

Fred och jag...

Vecka 48 ska jag och Fred åka till en kär vän som flyttat till Wien. Det blir Freds andra utlandsresa, i somras var vi med min bror till Danmark. Tills dess måste vi skaffa pass, både jag och Fred. Jag har blivit fru P och Fred måste få sitt första. Det ska bli fantastisk kul att få umgås med min väninna men också att resa med Fred och få julshoppa i Wien.


På torsdag kör vi matavvänjning nattetid, då är Trygg ledig till på onsdag i nästa vecka, så att vi kan turas om att trösta och vagga liten kråka.


Snart ska Fred och jag åka till badhuset och bada, det är det bästa han vet.

söndag 30 oktober 2011

hemmafix

Mannen har somnat i soffan (!), jag har sövt barnet som sover i sin spjälsäng som vi i dag har sänkt och ställt på egen plats i sovrummet i stället för intill min säng. Liten blir större, jag fångade Fred i dag när han var på vippen att välta över sängkanten efter att ha sovit efter lunch. Så ja, det var dags för spjälsängen att göra skäl för sitt namn.

Nu får vi se hur länge han sover där, när han vaknar i natt kommer jag att lyfta över honom och låta honom sova i mellan oss. På torsdag är det planerat för avvänjning av nattmatning.

Gästrummet ska bli barnrum och barnrummet ska bli gästrum och den hemska orangea färgen ska målas över och ersättas med jag vet inte vad... garderober ska flyttas in i gästrummet och därmed lämna plats för arbetsyta, och arbetsytan får lämna plats till en minneshylla där Vilhelmina äntligen ska få en egen plats. Där jag kan tända ljus för henne. Jag ska se om jag kan få en bild på henne att inte se så... makaber ut, om jag lyckas får där finnas en bild också. Tidigare har jag inte ens förmått mig att försöka... nu ska jag se om jag kan göra det.

slow acitivity

Jaha, här är det ju ingen vidare aktivitet. Det måste den här frun ändra på, jag är bara så trött och tröttare lär jag bli i veckan, på torsdag ska jag sluta nattamma. Tror jag, ska bara googla lite på det först. Jag vill vara säker på att det är en bra grej att göra för både mig och Fred. Att jag inte traumatiserar honom genom att ta bort trygghet och närhet.

För jag håller på att gå sönder av sömnbrist... och min man, brandmannen, Mr Trygg han flyr ut i garaget där han satt igång ett isoleringsprojekt. Så nästan all hans lediga tid går till garaget. Här sitter jag och känner mitt hår gråna.

Samtidigt försöker jag få igång träning, jag försöker ta hand om mina vänner, anordnar middagar och luncher och vinprovningar och bjuder in satans moster på fika. Jag tvättar och diskar och jobbar med mitt projekt, jag binder vinterkransar och vad fan håller jag på med? Det liksom... går inte i det här tempot mer utan sömn. Måste sova.

Fred är som man kan förvänta sig mest, han kryper, han är finast i världen, han skrattar mycket och har en period där han är mycket svårsövd och ledsen när han håller på att somna. Så mycket kärlek till honom att jag tror att jag snart spricker.

torsdag 27 oktober 2011

Jag har det så trevligt

På krogen där jag är!!! Var är ni?

tisdag 25 oktober 2011

GNAHF

Nu skulle jag skriva ett inlägg om hur lustigt det är med gemenskapen på gym och hur jag inte gillar den. Men så kom Mr Trygg hem och han fattar verkligen ingenting. Hur kan det vara så? Så jag tappade liksom lusten att skriva och vill egentligen bara skriva svordomar och könsord. Men jag spar på det och nöjer mig med att gå och duscha slut varmvattnet som hämnd.

onsdag 19 oktober 2011

sluta nattamma

I dag tog jag fel på den återkommande lunchen med grannarna och stod ensam utanför. Så kan det gå. Freddan är förkyld, snoret bildar långa strängar som rinner ned, jag torkar och torkar, men det verkar inte finnas något slut på snoret. Det är oändligt som universum. Universum och snor, hand i hand.

Ska försöka bestämma några dagar där vi försöker vänja av Fred med att äta på natten. Han blir alldeles hysterisk när han inte får amma. I natt gjorde han inte annat än amma, jag var så tom och fylld med vakum att det till slut inte gick längre. Jag fick ställa mig upp vagga Freddan, som somnade till slut. Det är väl så vi får göra tänker jag, och så får vi ta några dagar där Trygg är ledig så att vi kan hjälpas åt och sova ut på morgonen.

Nu är Freddan sur och uttråkad över något – jag vet inte vad det är, men det är bäst att jag går till honom och ger honom den trygghet han förtjänar.

lördag 15 oktober 2011

Vi tre är ofta bara vi två

Trygg är ledig för första gången den här veckan, lördagsmorgon och vi har gett oss själva ledigt i 15 minuter för att sedan fortsätta städningen som jag påbörjade i går... Jag vet inte riktigt hur vi ska lägga Tryggs arbetstider, som det är nu jobbar han 07-20 och blir på det sättet ledig två dagar i veckan varannan vecka, eller något i den stilen... det är bara det att det blir så otroligt tungt för mig de dagar han jobbar...

Jag lever liksom som ensamstående då... Fred sover när pappa Trygg cyklar till jobbet och han sover när pappa kommer hem. Jag får aldrig avlastning och Fred är väldigt mammig... så klart, det är bara jag hela dagarna. Det går bra så länge vi hittar på något, umgås med bästisen Noel, eller badar i badhuset med Thor och Noel... Men så fort vi är ensamma och jag behöver... städa, så vill Fred klänga på mig... Han gråter när dammsugaren är på, den är oerhört läskig. Jag bär med honom till tvättstugan där han får sitta medan jag lastar i och ur tvätt, för ser han mig inte, så finns jag inte. Oerhört traumatiskt om jag lämnar rummet.

Det blir tungt för mig och för Trygg tror jag, dessutom ses vi knappt i veckorna... Han har önskeschema. Något ljushuvud som kan räkna ut hur han ska lägga sina timmar för att det ska bli optimalt för oss?

onsdag 12 oktober 2011

Jag tillåter mig vara lite i det förflutna

Jag såg Sanning & konsekvens om barn som dör i magen och kan egentligen bara konstatera att jag inte är ensam. Att V antagligen hade levat om jag inte gått och trott att fosterrörelser minskar i slutet av graviditeten. Om min oro hade tagits på allvar, om om inte fanns.

Jag har ju anmält händelsen då jag var på förlossningen en vecka innan jag blev inlagd. Då jag skickades hem. Jag har anmält sjukhuset till Socialstyrelsen för att de inte gjort en Lex Maria... Jag vet inte vad jag tror ska hända med den där anmälan, jag har faktiskt ingen uppfattning om hur utlåtandet kommer bli. Men jag är så arg och förtvivlad över att min oro inte togs på allvar.

Jag har dessutom anmält händelsen till en myndighet som inte har lust att informera Sveriges gravida om att fosterrörelserna inte bör minska i slutet av graviditeten. Så som sagt, jag vet inte vad jag tror ska hända med den där anmälan.

Men... jag är så glad över att V har fått ett småsyskon, att F är här och att han är så fantastisk. Lille hjärtat, jag kan inte sluta förundras över hur fin han är... här om dagen såg jag att de är lika, F och V... Overkligt.

tisdag 11 oktober 2011

vardagskul

Lilla familjen P, vi alltså, besökte IKEA i dag... vi har på sistone blivit varse om att ett bord ser väldigt felplacerat ut och ville ersätta det med en hylla... det gjorde vi och jag hann bli fullkomligt vansinnig på en morsa som tydligen stod i två köer samtidigt, för när det var vår tur trängde hon sig i mellan från den andra kön.

Det är inte värt att ställa till med en scen tänkte jag men svor ändå högt. En scen ställde annat folk till med när de försökte sno en gul pirra... En väktare sa till honom och han bara:
– Håll käft din jävla väktarfi**a, lägg dig inte i det här!

Man bara.. Ehhh.

måndag 10 oktober 2011

det där med anden

Kommer ni ihåg Hannas inlägg om anden i glaset?

Jag körde anden i glaset både ensam och med vänner när jag var tonåring. En gång började det låta märkligt i rummet, jag letade men hittade inte varifrån det kom. Det lät som om någon hade svårt att andas in, så att det i varje inandning tog emot.

Det här berättade jag i helgen för min morbror, jag såg att han rös när jag berättade det. Så sa han:
– Det var ett märkligt sammanträffande för det var precis så morsan lät natten innan hon dog. Jag hörde det hela natten och sedan var det ilfart till Umeås lasarett där hon dog.

Jag kan meddela att jag också rös ordentligt när jag fick höra det, och en liten tår kröp fram av kalla kårar. Vad tror ni? Ett sammanträffande?

lördag 8 oktober 2011

Om en natt för ca 100 år sedan

Minns ni hur jag festade med sjömännen? Här kommer ytterligare en anekdot från nätterna då det inte fanns någon morgondag.

Jag var nybliven singel och tydligen så bra på att festa att mitt nya gäng sjöng mitt namn medan jag dansade gatan ned mot temafesten. Jag läste på KTH och hade ramlat in i quarnevalen. Det var SM i fest och jag vann pris för bästa utklädnad, eller om det var inlevelse i rollen.

Ett helrör, precis vad jag kunde behöva en kväll som den här, där fötterna redan var upp och huvudet ned. En hink med ett helrör och drinktillbehör. Och is.

Snart var det bara is kvar i hinken och jag var full, glad och singel.

Isen kastade jag sedan mot lämpliga mål, eller la den helt enkelt innanför skjortan på de som kunde behöva det. Det passade liksom temat på festen.

Ett par händer runt min hals, någon skriker att jag "FAN INTE SKA KASTA IS PÅ MIN KILLE" och så slår hon mig över kinden med knyten näve och drar mig nog lite i håret.

Jag var full och glad och skrattet liksom bara kom, lilla vän säger jag som är en liten vän själv. Jag vet inte vem din kille är, och kan inte din kille snacka själv? är det där allt du kan?

"JAHA, MEN KASTA FAN INTE IS PÅ MIN KILLE DIN JÄVLA HORA"

Jag ser var hon återvänder och jag är full och hon gör det så enkelt för mig att vara en liten vän. För där flyger visst isen genom luften och landar. Innanför hennes killes skjorta.

Jag får en käftsmäll och ett vrål i ansiktet. Vakterna släpar ut henne och hennes kille vet jag inte var det blev av.

Men jag var full och glad. Och jag hade tidigare på kvällen vunnit pris för bästa hora. Charmigt tema och pris, men så rätt hon hade just där och då.

torsdag 6 oktober 2011

sådant där man hinner fundera över

Vad fint det är att sitta i soffan och höra regnet rasa utanför. Var precis och tittade till Freud som sover i vår säng på övervåningen. Jag väntar på hans farmor som ska komma hit i kväll. Freud och jag hann med en svamppromenad i morse innan regnet kom. Det finns så galet mycket svamp i skogarna...

Jag har inte haft chansen att äta någon lunch, så till slut fick jag i mig några hårda mackor med ägg på. Det är härligt att bli mätt när man är hungrig.

Jag funderar lite på det här med jobb... det närmar ju sig den dagen då jag ska arbeta och Trygg ska vara hemma med Freud. Nu har vi inte bestämt exakt när det blir, men det kanske är bra om jag funderar lite. Jag ska inte skriva så mycket om mitt arbete, det blir bara liv i luckan och det orkar jag inte med. Men jag var inte så nöjd över situationen när jag gick på föräldraledighet och dessutom fick jag brottas med... vad ska jag kalla det... konflikter helt sonika, som inte var direkt arbetsrelaterade men som ändå förekom frekvent på arbetsplatsen. Vill jag ha det så? svaret är ju så klart nej. Men vad vill jag göra åt det? Jag tror det är smart av mig att veta det rätt snart...

måndag 3 oktober 2011

oh happy everyday

Men fatta hur trevligt vi har det... Trygg jobbar 07-20. Jag är mer vaken än sover på nätterna och har alltså hela dagarna helt för mig själv tillsammans med Fred. Förstå tröttman i det och förväntningarna på make som kommer hem runt 20.45... och somnar i soffan det första han gör. Förstå hur trevlig vardagen är. Vilken gemenskap, vad mycket plats det finns för vardagsglädje.

Ni förstår precis va?