tisdag 31 augusti 2010

Dorotea?

Jag försöker formulera ett inlägg. Det går inte alls, det ramlar ut osammanhängande ord om bad och om namnfunderingar. Jag återkommer alltid till Dorothea. Ha! alla mina barn får kommunnamn. :P Den tredje får heta Håbo. Jag återkommer alltid till Thea i min tanke bara för att jag samtidigt tänker på Vilhelmina. Älskade Vilhelmina.

Jag nöjer mig så i dag. Tror jag, det vill sig liksom inte.

måndag 30 augusti 2010

drömmar om vitt

Okej. Jag vet att jag har ungefär en Michaela att gå ner i vikt innan bröllopet, men jag kommer att lyckas.
Och nu hittade jag den här raringen:

Vad jag förstår, kostar den en hel förmögenhet (16 000) i Sverige, men går att beställa från USA för typ 2500 kronor. Helt sjukt billigt eller? Om jag fattat det rätt, jag kanske är ute och cyklar...

Men visst är den alldeles, alldeles underbar?

söndag 29 augusti 2010

bröllopsplanering

Trygg friade ju i vintras och jag sa ja. Han är den bästa mannen man kan ha. Nu ska vi planera bröllop, eller jag ska planera bröllop. Trygg har liksom lagt det i mina händer. På ön där pappa bor finns en herrgård. Jag hade tänkt att vi kunde hålla bröllopet där. Perfekt, en ö. Men när vi var där i helgen insåg jag att man måste hyra ett partytält för att få plats med alla... och känner att hela grejen blir vansinnigt omständlig. Då kan vi lika gärna få allt uppdukat och klart någon annanstans för samma pengar.

85 glada gäster ungefär hade vi tänkt att bjuda nästa sommar. Vi vill hålla bröllopet i Stockholmstrakten om det inte blir på ön. Jag googlar och hittar Långholmen som jag fastnar lite för. Är det någon som har andra tips eller erfarenheter?

Ett dilemma som hade gått att lösa på ön är barn. Jag hade velat ha ett barnfritt bröllop, eftersom att jag vill att festen blir en fest för vuxna. På ön hade barnen kunnat hänga i ett annat hus och jag hade fixat en dagisfröken. Nära för föräldrarna att titta till. Vi kommer själva ha en lillasyster som jag antagligen fortfarande kommer att amma, hur gör jag med barngrejen nu? Jag vill faktiskt inte ha massa skrikande och kladdiga ungar med på dagen då jag blir fru.

Trygg är "jättekissnödig"

Runt 02:45 springer Trygg upp ur sängen, halkar omkring på kuddarna som hamnat på golvet. Han rycker ur säkerhetskedjan till dörren ut mot terrassen och försvinner.

Jag undrar så klart var han försvinner och får på mig morgonrocken ut och in, men snubblar efter och hittar honom 20 meter bort, kissandes i grannens rabatt. "Trygg!" väser jag. "Du går i sömnen!" och Trygg svarar "Nej, jag är jättekissnödig". Vid det här laget kan ingenting få honom att sluta så jag vänder, jag har ingen lust att möta en granne nu. Ett sådant eventuellt möte får han ta allena.

Tillbaka kommer han i alla fall, och jag undrar vad i helvete det är för fel på toaletten. Det vet nog inte Trygg heller, inte en detalj kunde han minnas i morse.

Jag är tacksam över två saker:
  1. Att han inte kissade i vår rabatt.
  2. Att ingen såg honom (vad jag vet).

fredag 27 augusti 2010

Gnahfgg

Det är skitkul att vänta. Verkligen. Jag har semester i dag och passar på att åka förbi vårdcentralen för de vanliga blodproverna vid graviditeten.

Här blir tydligen vissa prioriterade med akutlappar och hela tiden kommer det nya. Har jag tur kommer jag härifrån till middagen.

torsdag 26 augusti 2010

små små tecken

I går handlade jag godis eftersom att jag är en person utan självkontroll. Där stod jag och där stod en rasta...man framför mig. Personen i kassan trodde att rastamannens fiskpinnar och mitt godis skulle betalas ihop. Det tyckte rastamannen var så livsbejakande att han började prata med mig om att det kanske var meningen att vi skulle handla ihop. Tillsammans och så vidare.

Jag:
"Ehhhheee". Halvleende försökte jag synliggöra bingblingring på vänsterfingret och samtidigt en klapp på redan runda magen för att visa att jag var både bortlovad och betäckt. Min hjärna hittade inga bra svar till rastaman.

Han försvann i alla fall som genom ett under. Så just då hade ödet ingen tanke på att jag behövde shoppingsällskap. Eller fiskpinnar. Eller rastaman.

tisdag 24 augusti 2010

om söndagen...

Jag är mest trött och sovsugen. Därför blir det lite glest här.

Jag nämnde ju att Michaela och hennes J fick köra mig till ultraljudet. Jag började bra med att komma ut prick på tiden som det var sagt att jag skulle bli hämtad. Det fortsatte fint, jag blev bjuden på sushi och kände mig som ett barn på utflykt med bästa kompisens familj. Vi var på ungdomsbio och det löpte också fint. Det var sedan det spårade lite.

Michaela och jag fick vänta ganska länge på min plastsyster, Dr S. Vilket betydde att J fick vänta snällt i bilen. Sedan blev jag smått nervös när det visade sig att jag skulle göra ett vul. Ett vaginalt ultraljud. Dr S rullade ner en kondom över Sveriges dyraste stav och skrattade åt mig och min nervositet. Det där har hon gjort på alla sina gravida kompisar, men jag hade önskat att jag i alla fall hade tagit en morgondusch.

Sedan knuffade hon på lillasyster med staven och Michaela och jag fick se lilla kråkan sparka och sprattla, och som sagt det fina lilla hjärtat slå. Där är framstjärten visade hon och där fanns ingen liten snopp. Med största sannolikhet en lillasyster alltså.

Sedan var vi klara och Dr S var hungrig och det minsta jag kunde göra var att köpa mat till storasyster tyckte jag. Men allt var stängt, så J fick köra mig runt i Svea rike för detta. Slutligen lämnade jag en kycklingwok på ambulansinfarten och förlossningen innan J kunde köra mot den trygga sidan av stan. Den norra.

Så nu måste jag komma på något smart sätt att hamna på plus inför M & J igen.

söndag 22 augusti 2010

Vilhelminas lillasyster


GeoTagged, [N59.31173, W18.00596]

Här sitter jag i baksätet och gråter blandade tårar. Michaela och hennes J har kört mig hit och dit så att jag fick göra ett ultraljud.

Och där var hon! Vilhelminas lillasyster med pickande hjärta. <3

Första Trombylen


GeoTagged, [N59.35064, W18.00499]

Ser det inte ut som knark?

lördag 21 augusti 2010

egos

Blir man inte fullkomligt trött på människor som bara pratar om sig själva, hela jävla tiden? Som bara bryr sig om vad som händer i deras liv? "jag jag jag jag och jag". Det är ju så att man skulle kunna emigrera till Göteborg eller något. Jag är så fantastiskt trött på att lyssna till tugget.

Jag kommer spåra när som helst. Nästa gång kommer jag dra ner ögonlocket till någon tvingas fråga vad jag gör och då kommer jag tala om att hela världens intressepilar samlats i mitt öga. Det irriterar lite på hornhinnan kan jag tala om för herrskapet.

Det kommer ändå vara glömt efter nästa glas vin. Kanske.

Nu blir det visst en gravidblogg av Arnes igen

Barnmorskan ringde i går och sa att läkaren glömt att skriva ut blodförtunnande till mig. Hon berättade att hon lusläst min journal (tack kära Kerstin) och att det rekommenderats att jag ska ta medicin för att minska risken för havandeskapsförgiftning och blodproppar. Blodtillförseln till barnet ökar och av det ska kråkan må bra.

Trygg har kommit hem efter en natt med bränder. Jag ber honom vattna blommorna och får till svar "Men inte NU väl!?". Eh, jo helst nu. Sen vill Trygg att jag ska lukta om hans hår luktar rök. Jag luktar och hulkar. Man kan säga att det luktar en del rök.

I kväll ska vi äta kräftor hos herrskapet Michaelak. Mmm-mmm mmm! Först ska vi göra en västerbottenpaj. Det får faktiskt Mr Trygg göra, jag är inte så mycket för paj under graviditeten. Den liksom... kittlar hulknerven.


torsdag 19 augusti 2010

samtal med Dr M

Hej söta kära ni.
Förlåt mig för min fåordighet. Jag mår bra, vad jag vet. Jag är bara så förbannat trött.

I dag träffade jag Dr M på MVC. Det gick till ungefär så här.

Dr M:Hej, jag är Dr M, hur mår du?
jag: Jag är trött, jag kräks, jag är orolig. Jag vet inte om du har sett i journalen...?
Dr M: Vet du... att jag var en av läkarna som konstaterade att det inte fanns några hjärtljud.
Jag(med darrande underläpp): oj, ja just det. Nu blev det lite känslosamt.

Dr M (i samförstånd): Ja, jag vet. Det var väldigt smärtsamt och sorgligt. Jag kände väldigt mycket med er.
Jag: Oj ja, det var väldigt tufft att gå igenom.

Och ja. Det vet ni ju att det var. Sedan tyckte Dr M att hon kunde sjukskriva mig på 50% om jag ville. Det ville jag, vi får se vad jag gör med det. Funderar på att arbeta 80%. Då kanske jag hinner landa. Hinner sova och kräkas och känna att jag mår bra där i mellan. Samtidigt som jag hinner jobba. Vad tycker ni? Bör jag dra in mina slantar till samhället mellan kräkningar och oro eller bör jag tänka på mig själv?

söndag 15 augusti 2010

Kinesa

Jag skulle bara lägga mig och läsa lite efter frukosten... Ja visst! Det slutade med att jag trynade i fyra timmar. Enkelt.

torsdag 12 augusti 2010

Tandpetarångest

Jag ser en amerikansk medioker komedi. en kille har en tandpetare i munnen. Av den anledningen får jag kväljningar.

Stabilt.

Remester

Nu har vi gjort en retur till Norrland, till Örnsköldsvik och vackra Norrvåge. Jag är så trött, så trött. Trygg är pigg, piggelin! Han känns som ett spänstigt lejon och jag som en flodhäst på övertid.

På vägen hit kom jag att tänka på forlossningen på KS och chefsöverläkare där som genom barnkardiologen lovat att gå igenom vad som hände när man missade att Vilhelminas hjärta skenade, med oss. Inte ett ljud från dem, jag blir så förbannad! Argh! Efter semestern är det jag som tar tag i det och kanske att jag får en psyksmäll eller två på vägen.

I dag fick vi låna 370 000 till en handpenning på huset. Billigt.

Nu ska vi visst utforska naturen, vänta Trygg! Du vet att jag rör mig långsamt på land!

tisdag 10 augusti 2010

Långbortistan

Vi har köpt ett hus. Det blev inte Bromma, det blev Rönninge. Det känns långt, långt. Men det känns också som om:
  • huset är fint, funkis och ljust.
  • det är nära till vatten, skridskobanor och badplatser.
  • det är en vacker skogstomt.
  • enligt säljarna ska grannarna vara fantastiska.
  • det blir nära till farmor och farfar J, farfar och farmor R samt diverse farbröder och en faster.
  • Tryggs vänner finns nära.
Om jag skaffar en bil så blir det nog bra, en moppe måste vi nog skaffa också. :)

Snart ska jag till barnmorskan på inskrivning, det är läskigt och spännande. Jag är rädd men förväntansfull. Jag vägde mig nu på morgonen. Oh, denna ångest. 1kg mindre än när jag skrev in mig förra gången. Jag hade ändå trott att jag gått upp redan, med tanke på hur hungrig jag är. Efter förlossningen och lite tid hemma är det jag som ska gå på pulver. Bröllopsform 2011, I tell you.

Nu måste jag hitta något slags klädesplagg att klä mig i. Vi hörs.

söndag 8 augusti 2010

...

Vi åkte till graven och plockade mördarsniglar över hela området. Trygg fick ihop ett par snigelcoctails som han samlade i en kyrkogårdsvas. Jag berättade för Vilhelmina att hon har fått en fin kusin, jag hade velat så gärna att de fick träffas.

Alltså, det är inte lätt för mig med alla känslor och all smärta. Men Vilhelmina kommer alltid att finnas med mig och även om hon inte blev verklig för andra, så är hon det för mig. Jag har fött henne, jag har varit med om henne. Hon kan aldrig försvinna.

Frustrationen som bubblar ur mig, kan te sig barnslig. Men det är för att jag inte förmår bättre. Ibland kanske jag har för höga förväntningar på människor i min omgivning och har man det så blir man ofta ledsen och besviken när de inte lever upp till det man förväntar sig. Jag kanske bara bör förvänta mig mindre, vem vet, då kanske jag fäller färre tårar.

Nåja, alla gör väl så gott de kan. De gör väl det.

Välkommen till världen Julia

Nu har Julia kommit, Vilhelminas kusin. På beräknat datum, jag måste säga att jag är imponerad och erkänna att det trodde jag inte. Att hon skulle komma på bf alltså. Jag vet inte så mycket, Trygg har visst fått MMS, men han har släckt bränder och jag har varit hemma alldeles ovetande. Men de varmaste gratulationerna från mig och välkommen till världen lilla vän.

lördag 7 augusti 2010

projekt

Att tvätta håret är för mig ett projekt. Någon gång i veckan sker det dock. I dag till exempel, och nu har jag sminkat mig och väntar på en vän jag inte sett på länge. Sedan ska jag bege mig till de trogna, till papiljotterna och vi ska se Winnerbäck spela fram känslor på Långholmen. Jag mår illa i dag, har hängt över toalettstolen och tänkt på att knipmusklerna måste hålla för ytterligare påfrestning, kräkits och kniiipt.

Grannarna har fest, jag går förbi en vas med liljor som sprider doft i lägenheten, tänker på andra tider då vardagsrummet var fyllt med blomster från deltagande i vår sorg. Det regnar, det blir ingen picknick på Långholmen innan Winnerbäcks konsert. Vad blir det då? Blir det frusna kroppar och foglossningsvärk som strålar från korsryggen och överallt?

I går pratade jag med en kund, jag var ute efter ett dokument och frågar honom om det blir ett projekt att få fram det.
-Projekt svarar han, verkar smaka på ordet, kanske skrattade han jag vet inte. Ja ett projekt är det nog och så håller han fast vid ordet under hela samtalet.

Det var som om jag hade uppfunnit ordet åt honom... ah, äh jag vet inte vad det var med det där samtalet och ordet. Men nu kom vännen och jag ska gå.

fredag 6 augusti 2010

6 månader av saknad

I dag har det gått 6 månader sedan jag födde Vilhelmina. Det är bara en siffra, men inför mitt inre fladdrar minnesbilder. Från ultraljudet när man upptäckte vad som var fel, från födseln när hon föddes utan livet. När vi lämnade henne ifrån oss, för att aldrig mer hålla henne. Smärtsamma minnen.

Inuti mig växer nu ett annat liv, jag hoppas innerligt att hon eller han kommer känna att det finns en storasyster som vakar över henne eller honom. Det är en dag fylld av känslor, helt klart.

torsdag 5 augusti 2010

lååångsam budgivning

Jag börjar bli något irriterad. Vi budar på det här huset i Långbortistan. I dag tittade Trygg (som förlät mig) också på huset. Men mäklaren har inte ringt runt för att ta emot bud på hela dagen. I går berättade hon dessutom att säljarna vill ha tidig inflyttning.

Snart är det helg och i nästa vecka kommer det ut andra objekt på marknaden. Alltså, kom igen...? Jag är helt säker på att det är hon och säljarna som förlorar på det i slutändan. Men ändå, det är ju ruskigt frustrerande med långsamma människor.

Morgonkul

Meeeeeeen!!! Argh!!! Jag beter mig som en jävla bitch. Men jag är faktiskt gravid!!! Och på vägen hem i går hade jag frågat Trygg om jag skulle handla något. Men nej. I dag visar det sig att han tagit slut på mjölk och ätit upp det bröd som fanns.

Vilket betyder. Ingen kräm och mjölk, ingen macka. Ingen frukost och jag DÖR av hunger och av surhet. Vi ryker ihop och Trygg tycker att jag ska köpa mjölk var tredje dag så kan det inte ta slut.

VAAAH! Jag tänker inte gå till jobbet skriker jag. Eftersom att jag inte kan lista ut hur jag ska ta mig dit så här hungrig.

Så sminkar jag mig och ska gå när Trygg säger "hej då min älskling" och jag min bitch säger "nej!" och slänger igen dörren. Jag glömmer juice och matlåda men är för förbannad för att vända om och be om ursäkt. Vilken skata jag är.

onsdag 4 augusti 2010

en vanlig kväll

Jag har precis släppt in Ester, jag gråter medan jag tittar på det där förlossningsprogrammet. Då tittar Trygg upp från sin djupa sömn och undrar vad som skulle hända om "de inte åt de där?" Vilka då undrar jag? "de där... de där bönorna". Men VILKA då undrar jag vidare. Men det vet inte Tryggve och sedan vaknar han och gör en blixtsnabb tandborstning och säger godnatt. Han är ju nästan lika trött som jag.

tisdag 3 augusti 2010

berg och hala berg

Lägenheten är såld i dag! Hurra. Jag var och tittade på det enda huset på marknaden som är ute nu, som kan vara något för oss. Det blir nog dyrt, ligger på ett berg i Långtbortistan och går man tio meter ser man en sjö, långt, långt där nere. Och så finns det skog, och solen lyste och allt är jättebra.

Sedan fick jag middag av Tryggs fina vänner som bor 3 km från det dyra huset på berget. Och efter det... kom svärfar och skjutsade hem mig till trygga Solna. Han blev jätteglad när jag berättade om bebisgrejen och nu håller alla tummarna och jag får inte gå på hala berg. Hmmm. Jag kan lätt lova att jag inte kommer att gå på några hala berg.

Nu ligger jag här. -Inomhus-, inte på uteplatsen, och är mer eller mindre däckad. Jag vill somna, men det får man inte innan 22, eller?

måndag 2 augusti 2010

Attan


Oh happy life. Jag är stenad. Dödstrött. Kommer hem och upptäcker att jag tappat nycklarna. Nu sitter jag här på uteplatsen och är mest apatisk. Jag blir nog kvar här till jag kommer på något smart. Vilket nog kan dröja...

söndag 1 augusti 2010

sedan

Jag skulle aldrig ta något för givet. Men om lillebror eller syster kommer ut levande och välmående är det jag ska som ska skåla i Champagne. Jag säger inte att jag ska dela på en magnumflaska med Mr Trygg. En mun bara, dyr, torr Champagne. Så skulle jag hemskt gärna vilja ha den där goda päronsalladen med ädelost och valnötter som Michaela gör.

Vad gör jag under tiden? Ber jag till högre makter om att det ska gå bra? ibland, trots att jag skulle beskriva mig som en agnostiker för tillfället. Undertiden är det inte så mycket mer att göra, än att hoppas.

Jag köper barnkläder. Det var något jag inte gjorde åt Vilhelmina, bara det absolut nödvändigaste i slutet. Jag gick på det där med att vänta för man vet inte vad som kan hända, men inte blev jag mindre förkrossad för det när Vilhelmina inte fick leva.

Mmm... Champagne får det bli!

sour mode

Jag vaknade nyss och är lite sur. Ni vet hur man anstränger sig ibland för att försöka träffa familj och vänner som bor långt borta...? Ibland går pusslet inte ihop. Men nu har jag känslan av att den felaktiga pusselbiten är påhittad. Skitsamma, jag anstränger mig inte mer nu. Nu tänker jag på mig själv och växande kråkan.

Å jag har växtvärk i livmodern och tarmarna har redan bökat sig till ena sidan. Där surar de. De bubblar, låter och för ett allmänt liv. Men jag har faktiskt inte begärt så snabb förflyttning.

Jag ska börja städa snart, vi har visning i dag och Trygg var "tvungen" att jobba lite extra. Jo jo. Vart tycker ni att jag ska ta vägen under visningen? Jag har ingen bra plan.