onsdag 30 juni 2010

Skatan Luigi

Alltså. Jag tror jag får bryt på en jävla skata som envisas med att skriva "hej nelli" i varenda satans mejl. Kan hon inte läsa??? Jag heter Nellie, hur svårt kan det vara?

Jag vill utesluta den sista bokstaven i hennes namn vilket skulle bilda ett manligt namn. Typ Luigi. Men jag kan inte ty jag befinner mig i en beroendesituation. "Luigi" är dessutom förbannat jobbig och verkar inte kunna lösa några problem på egen hand.

tisdag 29 juni 2010

jag ställer min smartaste fråga till sof

"På vintrarna, under de riktigt kalla nätterna och kvällarna hör jag ett "gnisslande" ljud som definitivt kommer från något flygande. Mina vänner har också hört ljudet, så jag är inte knäpp.

Ljudet brukar följa efter dig och rör sig i cirklar, till det ger upp efter ett 20-tal meter.

Jag har försökt att titta efter fåglar eller kanske en fladdermus, men jag ser aldrig något. Ibland påminner ljudet om något i en bilmotor. Jag är varken expert på fåglar eller bilar, så jag har svårt att säga vad det är i motorn det låter som.

Det här upplevs i stadsmiljö.
Ni kanske vet vad det är? En "vinterfågel" kanske? ;)
Tacksam för svar."

och svaret:

"Hej Nellie,

Fågelteorin tror jag inte på - det finns ingen fågelart som låter under riktigt kalla nätter. Det finns en fladdermusart som det mänskliga örat kan uppfatta. Det är ett högt i ton tickande ljud. Men fladdermössen går i dvala eller flyttar från vårt land under vintern.

Jag undrar om det inte är något annat mekaniskt ljud du hör?

Anders
Fråga SOF!"

positiva besked

I dag fick Trygg besked om att han också får ersättning från försäkringskassan, för den enda månaden han var sjukskriven. Hurra!

Vi hade ett återbesök på kvinnokliniken i dag också, obduktionsprotokollet hade kommit. Det visade ingenting annat än att Vilhelmina var frisk förutom den här lilla grejen med den extra nervbanan i hjärtat. Det är ju en lättnad förstås, fast sorgligt på samma gång, eftersom att hon hade fått bli en frisk liten tjej om de bara hade upptäckt det i tid.

Jag läser Obamas memoarer "min far hade en dröm", men så tröttnar jag. Jag kan inte ens läsa den när jag inte kan sova. Den blir tjatig och präktig. Så jag bröt av med Martina Haags "I en annan del av Bromma", som jag läste ut på en timme ungefär. Lättförtärt. Jag vågar knappt erkänna att jag är så okultiverad eftersom att jag vet att det då och då trillar in en och annan väldigt kultiverad läsare. Till exempel den här.

Men å livet går framåt för en okultiverad själ som jag, det gör det faktiskt.

måndag 28 juni 2010

regrets

Jag gick till jobbet i dag, fast jag är lite febrig. Det skulle jag inte ha gjort, det började med en utskällning från chefen. När klockan var 17:40 var jag fortfarande inte klar med dagens "att-göra-lista". Men nu har jag tagit mig hem och Trygg, min kalaspingla gör spenatsoppa till mig. Till förrätt fick jag en 88. Borta dåligt, hemma bäst!

I morgon stannar jag nog hemma med min hosta och knastrande öron.

söndag 27 juni 2010

och så gick tiden...

Jag är ensam igen. Solen skiner och himlen är så blå som den kan.
Tänker att jag ska ta cykeln till Vilhelmina, att jag ska plocka blommor på vägen och när jag är hemma igen ska jag plocka upp ur källarförrådet.

Men så tar jag tempen och upptäcker att jag har 37,5. Jag som i vanliga fall har 36.5. Då blir det plötsligt väldigt mycket mer synd om mig än det var innan och jag tänker att jag inte ska anstränga mig om jag har feber.

Jag behöver kanske vila tänker jag och så går väl den här dagen utan att jag lyft ett finger i onödan.

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*

Jag åkte ändå. Tristessen gjorde mig smått galen. Plockade ormbunke och prästkrage på vägen. Tyckte det blev fint.
Mammas lilla ängel.

lördag 26 juni 2010

midsommarsnack













Nej, det blev ju ingen midsommar på öin. Men det blev en fin midsommar med den här tjejen, som jag är stolt gudmor till.

Vi tog en promenad över stock och sten, skulle till vattnet men på vägen kom alla världens myggor för att äta upp oss. Så vi gav upp och flydde tillbaka.

En lugn och fin midsommar, med god mat. Jag kunde inte hålla ögonen öppna längre vid 23-snåret, så då fick jag somna sött i lillskruttans säng.


Fina Trygg hämtade mig nu på morgonen och katten Ester kom hem när himlen öppnade sig. Lilla familjen samlad.

torsdag 24 juni 2010

saker jag inte kommer att säga...

När jag får levande barn, kommer jag att tänka en och två gånger innan jag vräker ur mig saker som:
"Jag skulle kunna sälja mina barn till Skansen" eller "barn bortskänkes på blocket". You name it. Jag fattar att man inte vill att sina barn ska agera schimpanser bakom ett galler på Skansen eller att man skulle skänka bort sina barn till barnlösa människor, knarkare eller annat löst pack.

Jag fattar att det inte är allvar, men jag tycker ändå att det är så förbannat osmakligt och okul.

Pronto!

Det pirrar i min gravidnerv, nu får faktiskt Vilhelminas lillebror/lillasyster fastna. Kom igeeen!

tisdag 22 juni 2010

små svarta ord

Jag är en förvirrad själ. Som inte klarar av att vistas i samma rum som glädjen. Den som påminner mig om den smärta jag känner i förlusten av Vilhelmina. Det innebär rent konkret att jag kämpar mot känslan som så väl påminner om avund. Just nu kan jag välja att inte göra den resan, att inte utsätta mig för lyckan som jag förvandlar till smärta.

Jag trycker på en knapp. Har avbokat resan till Gotland där jag skulle fira en väns 30 årsfest på midsommar. Där jag skulle bo med min 17 veckor gravida väninna och hennes familj.

Jag avskyr den känsla som jag tolkar som avund. Jag vill inte ha den, vill inte känna den. Får höra att det inte handlar om avund utan sorg Men det känns löjligt likt avund.

Den här gången kunde jag välja, och jag väljer att inte brottas smärtan just nu. Jag vet att jag låter som en människa med hemska egenskaper. Det är så det är, just nu. Det är min resa, min läxa.

måndag 21 juni 2010

Inte så hjälpsam...

Jag har en läxa till i morgon där jag ska skriva om när jag har hjälpt någon. Jag kommer inte på något. Jag har antagligen aldrig hjälpt någon med något tror min hjärna. Men jag får skriva om när jag hjälpte Elak att flytta. När jag hjälpte henne att flytta några gånger.

söndag 20 juni 2010

Rädishästarna

När Trygg och jag ska somna (tryggs andra somning) och jag ber honom låta mig sova i morgon, undrar han om inte jag ska vara med och se rädishästarna. Alla andra ska rida på rädishästarna.

Ballt.

lördag 19 juni 2010

på royalistens dag, ägnar jag mig också åt kärlek...

I dag var det min tur att ha papiljottmiddag. Min tur att försöka briljera, men det gjorde jag inte direkt. Jag hällde upp 3kg räkor och serverade med aioli, lök, mozarella och avokado.

Sedan krossade jag is och gjorde frozen margaritas, slängde ihop en kladdkaka som jag serverade med grädde och jordgubbar.

Men först. Följde Vilhelminas mostrar, mina närmaste vänner och trognaste vänner (jag har andra trogna, nära vänner, men papiljotter är papiljotter och kommer alltid vara) med till graven för första gången. Jag brukar inte gråta längre när jag kommer dit, men nu grät jag, för att det blev så här, att vi måste åka för att träffa Vilhelmina vid en sten.
Det såg ut så här, och gerberan från förra helgen var snigeläten, men stod fortfarande.

Nu ser det ut så här:

Ni ser, jag lever. Jag skrattar, jag gläds.

fredag 18 juni 2010

Nu

Vid Sophiahemmet möter jag en man på en cykel och en råtta i katten Esters storlek. Jag dör en smula och mannen på cykeln tycker att det är så underhållande att han delar med sig om sin näraråttaupplevelse vid Odenplan. Vi skrattar åt den feta råttan som vaggar i väg utan brådska.

Nyanser. Kontraster.

För psykologen med mycket empati berättar jag om veckan, om hur jag lyckats känna på mina känslor. Vara i dem och sedan lämna dem vidare. Nu ska jag öva på att vara i nuet.

Nu ska jag också ringa Karolinska och fråga vad som tar så lång tid att styra upp. Angående frågan om vad som hände när barnmorskan missade att Vilhelminas hjärta rusade och hur läkaren kunde skriva ut mig samtidigt som hon bad mig med en syrlig ton, berätta för barnmorskan på mödravården, hur man tar blodtryck.

När allt var helt fucked fel. Hur kunde de? Jag börjar lessna på att det tar så förbannat lång tid, vill man att jag ska "råka" glömma bort det? Det kommer inte att hända. Ge mig ett svar för fan. -> Arga fasen.

onsdag 16 juni 2010

räddar mig själv

Jag ser på Greys och gråter stora tårar när folk blir skjutna och ligger där och dör, jag gråter när någon slipper dö ensam och tänker på att Vilhelmina hela tiden fanns hos mig, hon hade mig där hela tiden. Hon slapp vara ensam.

Jag har fått världens bästa nya storasyster man kan få. Hon har svar på alla frågor och hon presenterar mig som sin lillasyster, jag blir så stolt att jag växer i strumplästen. Min egna storasyster, Dr S. Jag är väldigt lyckligt lottad som får nya syskon i vuxen ålder.

Jag är ensam nu. Tryggve räddar liv. Jag räddar ingen utom mig själv. Jag ska köpa en ny dagbok. Nu börjar ett nytt kapitel och det ska skrivas ner. En dag kanske jag kan rädda andra än mig själv.

tisdag 15 juni 2010

vad jag gör

1, 2, 3, 4! Räknar jag tramptagen i uppförsbackarna på vägen till och från jobbet. Blåser ut skallen i 25 minuters icketänkande. Har kommit till beslut i en viktig fråga, och bara det ger mig lite ro.

Jag är glad att vi inte har köpt något hus, eftersom att det är vansinnigt trögt att sälja lägenhet nu. Så vi lägger ner det till bättre tider. Vi har ändå en fin lägenhet och här ryms minst två barn, i några år. Undertiden kissar jag på stickor. Det går bättre nu än förut, alltid något.

Annars... fick jag just slut på ord, så vi hörs då?

måndag 14 juni 2010

Its done

Efter en natt med låtsasömn gjorde jag det, tog det där snacket. Det var väl bra, ingen gör det ju åt mig.

Luften är lite lättare att andas, jag har dock fortfarande saker att ta tag i. Och när det är gjort blir ni så klart bland de första att veta. Kära etern.

söndag 13 juni 2010

Beslut

Hm. Jag går igenom hur jag ska göra för miljarte gången i huvudet, nu när jag har gått och lagt mig. Då bestämmer jag mig för att jag ska ta ett snack. Ett stort risky snack som kan sluta hur som helst, och som jag kanske inte borde lägga energi på just nu. Men jag måste, för sådan är jag. I morgon alltså. Och när jag har bestämt mig här och nu börjar jag plötsligt må illa och höger hand och fot domnar obehagligt.

Varför måste jag? Kan jag inte bara låta mig vara?

lördag 12 juni 2010

Hulken och chefer

Jag skulle vilja påstå att jag har det lite jobbigt just nu. Lite typ som Hulken när han blir jagad av det tyngsta militära artilleriet. Å det värsta av allt är ju att de militära artilleriet inte förstår vad de gör mot Hulken.

Det här med chefer... (apropå absolut ingenting). Hur kommer det sig att vi i Sverige har så förbannat dåliga chefer? Här blir egna företagare, som till exempel försäkringsrådgivare, tandläkare eller snickare chefer utan att ha något som helst chefsmaterial i sig. Här blir personer som arbetat med samma sak i 10, 15, 20 år chefer utan att ha någon kunskap i hur man hanterar personal. Är det så konstigt att många omges av svaga, snåla och konflikträdda chefer som är oerhört sugna på att pengarna ska föröka sig snabbt i egen ficka. Jag säger ingenting om att det här skulle gälla mig. Men, det skulle ju kunna vara så.

I morgon har vi visning och jag har en miljard saker att göra. Det blåser ute om jag beskriver det milt. Men jag trotsar det och sätter mig på cykeln. Jag är ju Hulken.

onsdag 9 juni 2010

Gör det, gör det nu!

Jag sitter och blir klippt av raraste Johanna. Efter ett helvetiskt krävande möte på Sofiahemmet känns det välbehövligt. Det är inte så konstigt att man kukar ur ibland, jag är förbannat trött på att folk har åsikter om hur jag är. Jag kontrar med...att skita i allt och drar på mig någon slags mental skyddsoverall.

Men jag kan ju avslöja att jag rent instinktivt skulle vilja be en och annan att släpa ballen i gruset.

tisdag 8 juni 2010

det där med ägglossning

Så här. Dr S har talat. Efter förlossningen kan ägglossningen vara lite si och sådär. Ibland kan det lossna, ibland inte. Ibland lossnar det schysta ägg, ibland inte. Det tar några månader innan det där har stabiliserat sig. Varannan dag tycker hon att jag ska testa, i går dag 5, var det negativt (så klart). Ibland kan det vara konstiga spermier som vinner loppet och då följer ägget med mensen ut. Inte helt överraskande svar kanske... Man kan alltså ha mens utan ägglossning.

Nu ska jag snart fira finaste pluppe (svåger) som tar studenten i dag. Och fira att jag kan bli dragen, med att bli just det.




måndag 7 juni 2010

äggfrågor

Jag älskar mig. Jag älskar mina bra tänder som inte alls hade några hål. Tack mig.

På vägen hem var tåget inställt, och jag var stressad som en gam eftersom att vi skulle på gruppsamtal i kväll. Jag gillar det, jag tycker om de andra och de förstår. Ångesten, saknaden, smärtan.

Jag har beställt ägglossningsstickor nu. 28x2 stycken. Från bebislycka.se. Jag har sökt min nya syster också, men hon är väl upptagen med att plocka ut bebisar. Jag vet inte hur jag ska göra det här nu. Varannan dag, varje dag? Är det samma nästa månad, eller fungerar det olika gång från gång? Tänk om jag inte har någon ägglossning längre. Kan jag ha regelbunden mens utan ägglossning?

Så många frågor, men inga svar.

Gaha

På ett tåg mot en by för ett tandläkarbesök. Ångest, jag är säker på att jag har hål. Jag får det när jag är med om trauman. Det är nu och det var 12 år sedan, beror illamåendet på åksjuka eller nervositet? Jag vet inte.

Jag råkade visst lägga utgångspriset på det där huset. Det har hittills inte kommit in några andra. Hoppsan.

söndag 6 juni 2010

hus, myrr och ägglossningstest....

Så. Vi har tittat på ett riktigt risigt hus i dag, charmigt område och ett fantastiskt syrénträd fanns i trädgården. Men huset, stackars huset. Någon galning hade gått loss med tummen någon helt annanstans än var den ska vara, typ i röven lär han ha sina tummar. Vi gjorde en grov budget på hur mycket vi skulle vilja lägga på huset, det landade på runt 500 000. Alltså följer vi inte med så högt på en budgivning.

Sedan var vi och köpte myrr. Det är mycket myror på tapeten nuförtiden, och ett gäng har byggt bo vid Vilhelminas sten. Alltså, myror får gärna hänga lite här och där, men helst inte vid stenen faktiskt, så snart är de kanske i en myrhimmel, eller så. När vi stod där och pratade med Vilhelmina kom ett rådjur gående, det kändes fint. Hon såg oss inte, utan gick ogenerat över minneslunden.

Jag smsade min nya syster i dag, Dr S. Jag blir helt klart galen på det här med att inte bli gravid. Så jag ville ha goda råd och nu ska jag köpa ägglossningstest, dyra sådana från apoteket. Jag vet inte riktigt när jag bör börja. Min nya syster, Dr S sa att ägglossningen kan bli lite fucked efter en förlossning. Så. Vad säger ni? har ni några åsikter? Hur jobbar jag?

en dag i ledet

En trevlig kväll i går hos finaste Madeleine som fyller 30 i dag. Gänget dansade irländsk dans och jag tittade på, jag verkar inte kunna lära mig att räkna till tre i stället för fyra. Men jag vann nattningstävlingen av Lilly, som somnade på 2 röda när jag berättade om klumpe dumpe och klampe dampe.

I dag är det fyra månader sedan Vilhelmina föddes. Fyra månader sedan jag hade min lilla flicka hos mig för första och sista gången. Vi som inte visste vad som väntade, en liten kille eller en liten tjej, var överens om att det var en Vilhelmina som hade kommit när vi fick veta. Fast namnet hade bara passerat tidigare.

Vår flicka som inte skrek när hon kom, som inte fick andas. Men annars så fantastisk och perfekt.

Åh, ja.

30 är det nya 10!

lördag 5 juni 2010

sambo som tar sig friheter

Lördagsmorgon. Jag kliver in i duschen. Jag tar min rakhyvel. I rakhyveln hittar jag mörka, grova strån. Vad jag vet är jag blond och har tunna hårstrån. Det här är något nytt, jag granskar hyveln och min armhåla medan jag anar ugglor i mossen.

Jag kliver ur duschen, ropar på Trygg och frågar om han använt min rakhyvel. Han slingrar sig, men så kommer det fram att han måste köpa nya rakblad till sin. Det obehagligaste med allt...

Är att Tryggs haka fortfarande pryds av en tredagarsstubb. Jag vill antagligen inte veta var på kroppen han har använt sig av min hyvel. Ue.


torsdag 3 juni 2010

Nada

Det pågår så mycket... kära ni.
Det är kuratorer, psykologer, obesvarade frågor från förlossningen och HUR kunde de missa att Vilhelminas hjärta rusade. Det är tankar om hur jag klarar jobbet, det är kolleger och det är längtan. Om något annat.

Det är vänner som inte mår bra, och det är jag. Det är jag, som bara kan prata om Vilhelmina. Det är jag som är likgiltig för allt annat och som har börjat tycka att barn är jobbiga, luktar illa och mest har problem med röstlägen och hyfs. Men inte mina barn. Mina barn är fantastiska. Fast jag har ett, inte fler, och hon är väldigt tyst av den enkla anledningen att hon inte lever här.

Det handlar om... att jag inte tycker om något längre... det handlar om att sorgen behöver utrymme och det får den ju här. Psykologen tycker att jag ska skriva en privat dagbok. Kanske om det jag hatar. Och det var ju därför jag startade Arnes. För jag hatar ju saker. Men Arne är ju offentlig och det är ju jag också. För jag är en öppen bok, och det kan jag acceptera i ett andetag.

Kanske är det bra...

Att jag får hata lite. Vem vet, kanske är det dig jag hatar. HAHa, det känns svindlande att skriva så. Det är inte du, jag lovar.

Förövrigt. Varje dag. Nada.

onsdag 2 juni 2010

bored

Jag har tråkigt. Jag har varit hemma med mensplågor. Ingenting har jag fått behålla i magen, tills jag fick middag för några timmar sedan. Jag har varit inne på alla bloggar som jag känner till och som intresserar mig. Typ 7 gånger. Jag har googlat bröllopsklänningar och frågan "varför blir jag inte gravid".


Åh, jag har så tråkigt. Och ont i magen. Det konstiga är att det inte gör ont på samma sätt som innan jag blev gravid.
Nu ska jag gå ner och hämta de stackars krukväxterna i källaren. De dör väl annars. Nu tycker jag att de ska bli tacksamma för att de får dagsljus igen.

ni vet allt...

Här bor vi. :)

tisdag 1 juni 2010

Det var en gång en norrman och en menskossa...

Jag har en norsk väninna som säger många bra saker. Jag hade tänkt att citera henne när jag blev gravid, men det blir jag ju aldrig så jag orkar inte vänta. Men jag känner igen det från i början när jag var gravid.

"De första tolv veckorna, vågade man ju inte ens bajsa" sa Maja och syftade på rädslan för missfall.
I kväll har hon tröstat mig med en vadslagning. Om Vilhelminas syskon blir en lillebror ska jag bjuda på en resa någonstans med en övernattning. Om det blir en lillasyster ska Maja tatuera in lillasysterns första bokstav på sin fot.

Det tycker jag var roligt och det fick mig definitivt på bättre humör. Gärna fler utmaningar vänner, gärna sådana som innefattar tatueringar, det verkade verkligen muntra upp mig. ;)

skitepok

Inte en lika energifylld kväll. Fast att världens bästa Trygg lagat god thaimat, lider jag av illamående och av trötthet. Är ett mensmonster, som tappat tron jag hade i morse på framtiden. Och fast jag sovit gott och tagit en promenad är jag helt färdig och det molar något förbannat i livmoderstrakten och fan. Helt enkelt. Hur lång tid efter en förlossning ska det behöva ta innan jag blir gravid igen?

Förbannade jävla skitepok i livet är vad det är.

Vad var det Mike skrev? Att han känner sig som en hund som bajsat på ryamattan tror jag. Jag känner mig som det där bajset. Intrampat av en väldigt tung person som gjort en piruett på hälen.

Det är dags att börja tänka nu...

Det är en god morgon, jag har sovit djupt och drömt sällsamma drömmar. Hos mig vilar en tanke om att man är ensam ansvarig för sin egen lycka.

Jag har bestämt mig för att vara lycklig. Jag ska bara landa, bara vara en stund. Det finns tid.

I dag fotograferas vår lägenhet. Jag har fejat som satan. I morgon visar jag er hur jag bor.

Annars? Jag har en 80-talsdänga med Carola på hjärnan. Bara det.