lördag 30 januari 2010

Vi mår bra

Det har varit en omtumlande vecka. Först gjorde som ni vet, magen en tvärvändning och kastade ut allt som fanns mellan svalget och tjocktarmen. Medan jag kräktes blod och galla tänkte jag på författaren av "Innan du fanns" och våndades.

Det gick över förstås.

I torsdags hade jag ett återbesök hos barnmorskan, Berit. Berit mätte för högt blodtryck på mig och hittade äggvita i urinen. Å herregud det här var ju inte bra sa Berit och skickade mig till Karolinska sjukhuset. Medan jag väntade på Trygg i kapprummet hos barnmorskan, bakom kapphängarna, ringde jag till Michaela och grät. Framför mig såg jag hur Le Bebe simmade i grumligt fostervatten och snart var tvungen att plockas ut.

Trygg körde in på busstorget, fast man inte får, han körde flera varv och letade efter mig fast jag stod där och till och med gjorde försök att springa efter. När han till slut plockade upp mig, sa han "Vi som inte ens har packat BB-väskan". Då slappnade jag äntligen av lite och svarade att det inte skulle födas något barn den dagen.

På förlossningen tog man blodtryck, och jag kissade duktig allt jag hade i en mugg. Barnmorskan Ewa tog Le Bebes EKG, eller hon försökte ta det. Men Le Bebe sov, och då gjorde kurvan ingen nytta. Ewa bökade runt Le Bebe i mig och jag gjorde vad jag kunde för att väcka det sovande barnet i min mage. Kände mig redan som en dålig mamma, som varken kunde svara på frågan om barnet brukar sova vid den här tiden, eller kunde väcka den.

Mitt i allt, hade jag tydligen ett normalt blodtryck igen och inte alls någon vita i urinen. Och när Trygg och jag hade ätit en macka i sjukhuset cafeteria, samt sköljt ner med cola vaknade Le Bebe och en jättefin EKG-kurva mättes.

Alla tårar för inget. All tid med fogarna i bitar på undersökningsbristen i onödan. Jag mår bra, så när på lite illamående och ond mage. Förutom fogarna och de domnade fingrarna. De tjocka benen och den enorma jävla hydda jag bär på. Så mår jag bra. Och viktigast av allt är ju så klart att Le Bebe mår bra.

Det intressantaste på förlossningen var att höra kvinnor föda. Det är första gången jag hör det live sa jag till Ewa, som log och sa att det kan låta lite olika. Men jag tyckte det lät inspirerande och knappast skrämmande. Vi får snart se hur jag låter, hej då Ewa vi kanske ses om 7-8 veckor vinkade vi.

onsdag 27 januari 2010

återhämtning

Tack alla fina vänner som stöttat mig, nu när jag trodde att jag skulle dö. Det trodde jag kanske aldrig på riktigt, men sällan har jag mått så fysiskt dåligt. I morse var jag på väg till jobbet igen när jag kom på att det gjorde ont överallt. Så i dag stannar jag hemma och återhämtar mig med resorb och vatten. Har till och med fått i mig yoghurt.

I mellan knarkar jag novalucol, det hjälper sådär, eller knappt alls faktiskt. Hade jag inte varit gravid hade jag antagligen knarkat andra, starkare läkemedel.

Jag ska försöka ta mig över gatan för att köpa frukt under dagen, längtar efter päron och apelsiner.

Nu började jag blöda näsblod. Alltså det är inte min grej alls. Jag blir svimfärdig av det röda som droppar ut. Det är andra gången under graviditeten, tidigare har det hänt en gång när jag inte hade sovit på tre dygn, och en när jag ramlade av hästen och landade på näsan.

tisdag 26 januari 2010

Håller andan

Jag blev uppringd i går, barnmorskan tyckte jag skulle ringa förlossningen och få dropp och gastroskopi. Men eftersom att jag hade en läkartid ville jag avvakta till i dag. Läkaren i går var fullkomligt värdelös och jag grämer mig över att pengarna inte kunde få skänkas till Haiti eller någon annanstans där de behövs i stället.

Men i natt har jag fått behålla ett glas vatten. Nu provar jag med lite yoghurt och håller andan. Annars blir det dropp på förlossningen. Hoppas bebis mår bra där inne. Mina njurar värker, munnen är frasig.

Har aldrig varit så törstig som i går, desperat känsla.

Det enda positiva är att jag verkar ha kräkts ut vätskan i benen och fötterna.

måndag 25 januari 2010

tårar

GråtarArne.

Vaknar med hugg i magmunstrakten, mår illa. Bestämmer mig för att stanna hemma och för att ringa sjukvårdsförsäkringen som visserligen inte täcker gravidos. De meddelar att de ringer tillbaka och tycker samtidigt att jag ska ringa till förlossningen. Jag förklarar för dem på förlossningen, tycker själv inte att jag vänt mig till rätt forum. Men hon är i alla fall himla trevlig, men tycker att jag ska vända mig till barnmorskan. Pratar in ett meddelande på Berits telefonsvarare.

Kräks magsaft och galla, med vad jag tycker är små blodrester.
Vilar en timme eller två.

Ringer barnmorskemottagningen, får prata med Gerd. Gerd säger att Berit är på plats, men jag förklarar läget och hon säger att jag kan få en läkartid den 1a mars. Den första mars?

Undertiden har de ringt från sjukvårdsförsäkringen. När jag ringer upp tycker de att det låter som magkatarr men vill inte ge mig någon läkartid eftersom att jag är gravid.

Arne grinar.

lördag 23 januari 2010

fixararne

Det sägs ju att man kommer in i en "fixarperiod" i graviditeten. Bah, har jag tänkt...
Men nu slog det mig ju att jag är där, jag rensar, sorterar och fixar.

I dag har vi tvättat alla täcken och kuddar för att behöva slippa tänka på det i ett år. Alla sängkläder i vaggan har också tvättats om, madrassen slängde jag precis ut för vädring.

Trygg är ständigt inne i en fixarperiod så att han har bytt plats på kattmöbeln och ställt in vaggan intill min sida av sängen betyder inte så mycket mer än att han är som vanligt.

I kväll tar jag mina svullna stubbar till ben och åker till Enköping för att fira fina Frida. Jag ska försöka vila lite innan så att jag orkar, eftersom att stora gravidos med krämpor tenderar bli trötta för inget.

fredag 22 januari 2010

rökfest och tvättfest

Vi är hemma efter en timmes rökfest. Det kändes redan utanför mammas lägenhet att det röktes därinne. Mamma låter sin kille röka under öppna spisen. Fråga mig inte varför, för mig är det helt obegripligt. Men det är hennes beslut, hennes kille, hennes lägenhet. Jag tänker inte säga mer om det än att jag lägger ut det för allas ögon på Internet.

När det efter en timme ungefär tändes en ny giftpinne i närheten av min enorma mage, ville jag gå hem. Mamma har gjort i ordning vaggan från när jag var liten. Den är jättefin, men allt måste tvättas igen eftersom att linnet är inrökt. Så den tog Trygg under armen och vi begav oss hem till lugnet med kroglukt ala 2004 i håret.

Kan hända att jag ältar det här lite väl hårt. Det kan vara så... jag förstår det bara inte, jag förstår inte logiken alls.

Det är i alla fall helg, i morgon ska vi tvätta kuddar och täcken i tvättstugan från 07:00, vilken festlig början på lördagen va?
Rökfest-Tvättfest 1-1.

smärta

Jahaja.

Nu ska det gnällas lite igen. Jag skakade av smärta i går, jag kunde knappt ta mig i eller ur sängen. Jag förstår inte hur det är tänkt. All min energi går åt till jobbet, det funkar. Men när jag kommer hem klarar jag nästan inte av att svara på tilltal.

Ska det vara så här?

ny pryl

Mr Trygg och jag har under en tid velat ha en digital systemkamera. Ingen av oss är kunniga inom foto, fast jag inbillar mig att jag har öga för färg och form, så varför inte för foto? Dessutom vill vi kunna ta skarpa bilder på Le Bebe.

I går slog vi till på en nybörjarkamera. En Nikon D90 med ett 18-55VR objektiv. Vi provade lite i går kväll, eller rättare sagt så paxade Tryggve för att prova först och gjorde så under hela kvällen. För att vara amatör måste jag säga att den hittills är mycket imponerande.

Det låter väl som en bra grej för mig? Det kommer att finnas en miljard bilder på Le Bebe att lägga ut för allmän beskådning.

onsdag 20 januari 2010

första dojan

I dag har världens bästa Mippi kommit hem från Australien.
Med sig hade hon Le Bebes första skor.

De sötaste, bästaste conversen till Le Bebe.

tisdag 19 januari 2010

fru artig

Här om dagen var jag löjligt uppretad för att män i 30års åldern tränger sig före på tunnelbanan för att få en sittplats. När de ser att man är höggravid och flåsande. Då reste sig en kvinna och lät mig sitta. En kvinna och 7 män i sina 30. 1 Gentledam och 7 mansgrisar.

I dag är jag glad för att en tjej i toalettkön på SF Sergel frågade om jag ville gå före, det ville jag inte, men jag blev så glad av hennes genuina sätt.

Vi är väl uppfostrade så? Att vara artiga mot varandra och mot de som har det lite svårare? Jag hade i alla fall hoppats det. Å andra sidan hade jag också hoppats att folk kunde tugga med stängd mun. Det kunde varken fröken till höger om mig eller unge herrn till vänster om Trygg på bion.

måndag 18 januari 2010

sover vaken igen

När jag inte somnar... för att magsyran fräter på insidan av min hals, för att det är varmt, för att jag inte kan ligga på mage och inte på rygg. Inte på sidan heller för då somnar jag i armarna, händerna är redan bortdomnade för länge sedan. När jag inte somnar, försöker jag tänka förnuftiga tankar om att jag åtminstone vilar.

Jag försökte med ett knep jag hörde någon berätta om, att dra av talet 4 från 500 upprepade gånger. Det var tråkigt men jag somnade inte.

Jag började i stället tänka på att jag ska föda barn. Jag ska f ö d a barn. Jag försökte prata med Trygg som sov.

-Tänk så här? Om man ska åka till en plats där man aldrig har varit förut. Då har man ju ändå en uppfattning om hur resan kommer bli och hur platsen är.

-zZZzzz

-Men jag har ingen aning nu! Jag vet inte hur det kommer kännas och jag vet inte hur det kommer bli efteråt. Jag tror jag blir knäpp.

-ZZ zz Det är lite sent för det nu va? ZZZzzzZZ

- Jag tror jag behöver terapi.

lördag 16 januari 2010

Mannen på t-centralen

På T-centralen, uppgång Sergels torg står ofta en man och pratar högt på ett språk jag inte behärskar. Samtidigt pekar han på sitt huvud. Vad är det med den här stackars mannen? Vad har han råkat ut för, har han blivit galen?

Svårt att säga eftersom att jag inte förstår vad han säger, men antagligen idiotförklarar han oss alla. Och då kan man ju inte anklaga honom för att vara så jäkla dum egentligen.

torsdag 14 januari 2010

grejen med stödstrumpor?

Jag skulle skriva något om stödstrumpor.
Jag har glömt lite vad det var...

Men jag hade premiär för mina svullna ben i går.

Ska det göra så ont att använda stödstrumpor? När jag tog av dem hade jag djupa "hack" i benen och fötterna.
Vad är det som gör att de förhindrar blodpropp? Det är därför man ska ha dem eller?
Eller asch jag fattar inte stödstrumpegrejen. Kan någon förklara?

I morgon ska jag till barnmorskan, då ska jag fråga vilken vecka jag är i, för det verkar jag ha glömt...

onsdag 13 januari 2010

hantverkare i hemmet

När vi kom hem i går hade plattsättaren satt plattorna på högkant i stället för att sätta dem vågrätt. Tanken hade inte ens slagit oss.

Vi hade bestämt att vi skulle ses hemma hos oss klockan 07:00. 07:23 ringer jag och frågar var herr plattsättare håller hus. Då ligger han fortfarande och sover.

Trygg och jag har helt enkelt tvingas tänka om, vilket är galet svårt när man har tänkt sig att ha plattorna på ett sätt. Men det blir kanske bra till slut och klart.

Det ska bli skönt att kunna duscha och bada igen. Och att gå på toaletten utan att det luktar avlopp.
I går gick jag upp till grannen och gjorde nr 2. Jag kunde inte sitta i stanken, det gick bara inte.
Lukten av avlopp sitter kvar i mina näsa och jag mår illa.

Hantverkare... jag gissar att det här inte är några ovanliga händelser i samband med att man anlitar sådana.

tisdag 12 januari 2010

horoskop och hantverkare

Horoskop från dagens metro:

"Du förefaller just nu inte vara ditt vanliga, positiva jag - kanske känner du att du inte hinner med allt du måste."

Skulle vara att sätta huvudet på spiken säger jag.

I går hade jag skrivit ett brev till hantverkarna om att vi har en katt och... lagt fram allergitabletter om någon kände sig snorig och rinnig i näsan. När vi kom hem stod hela badrumsinredningen utspridd i lägenheten, tvättmaskiner och tumlare blandat med handfat och bänkar. Hela tavegylförpackningen är borta. Någon som är jävligt allergisk eller?

Det luktar avlopp i badrummet, tilltäppningsmetoderna är inte klockrena. Det är inte skitkul att gå på toaletten nu, men i alla fall genomförbart. Vilket är tur efter som att jag gör ett besök ett par gånger om natten.

lördag 9 januari 2010

krämpor

Förut hade jag en Alf. En slags låtsaspappa kan man säga, han var i alla fall ihop med min mamma i 15 år. Jag kan säga hur mycket som helst om Alf, men egentligen spelar det ingen roll... just nu spelar det ingen roll hur det var.

I dag skulle jag ha hälsat på Alfs föräldrar. För första gången på många år. Min låtsasfarfar och låtsasfarmor? Men låtsasfarfarn fick en stroke i morse. Så nu sitter jag här och tänker att det väl var typiskt. På ett sätt tänker jag att det är mitt fel. För att låtsasfarfarn kanske blev så stressad av att jag och min mamma skulle komma dit. Men det är ju ett löjligt sätt att tänka på och alldeles för självcentrerat.

I går hade jag så mycket krämpor att jag gav upp och gick och la mig.
Jag har:
  • magkatarr
  • karpaltunnelsyndrom
  • foglossning
  • ischias ner i ena foten
  • svullna fötter och händer
Mår så mycket bättre i dag, har sovit länge. Drömde att mamma var ihop med Bingo Remér. Fast han var ihop med sin Katrin också och vi samlades runt middagsbordet. Sedan tog jag en tur till Abbes pappa. Det är ju helt stört, jag kanske måste sluta läsa bloggar.

fredag 8 januari 2010

en jävla nerv

Ischiasnerv go to hell.
Under tiden går jag och sover. Jag som tappat humöret med energin. Hoppas på ny energi och nytt humör i morgon.

Vad är den till för any way? Ishiasnerven?

torsdag 7 januari 2010

helt normalt gravido

Trygg har börjat släktforska lite. Det började med att jag vill göra ett släktträd till vår bebis. Jag har ett ganska långt släktträd bakom mig, men Trygg har lösa ändar men utomäktenskapliga barn som tillverkats både här och där. Det är ju spännande med släktforskning och Trygg är eld och lågor.

Första dagen på jobbet efter ledigheten, måste erkänna att det är skönt med fredag i morgon.

Nu matar Tryggve katten Ester med räkor. Hon är skitsur för att det är så kallt ute. Hon stirrar hålhögt på mig och håller mig vaken med någon slags lek på nätterna som handlar om springa in och ut. Eller, det är bara halva sanningen, halva natten håller jag mig vaken själv med märkliga tankar.

När jag går på toaletten kan jag få för mig att jag bajsar ut mitt barn och spolar ner det utan att märka det. Eller få för mig och få för mig, jag får någon slags tvångstanke om att det är precis vad som skett när jag tryckt på spolaknappen. Men det har i alla fall inte hänt hittills (hurra).

Ja, jag är fullt normal och inte ett dugg konstig om det nu var något ni tänkte.

onsdag 6 januari 2010

riktigt på tjocken

Nu har det börjat.
Den här grejen med att vara höggravid. Det spänner och trycker som aldrig förr. Magen känns som om den ska spricka.
Jag somnar inte. När jag väl somnat sover jag som en sten, och vaknar ibland av att jag snarkar. Det är som om lungorna trycker ihop svalget.

Karpaltunnelsyndrom. Tjocka korvar till fingrar som somnar hela tiden.

Och. Råmjölk från tuttarna. Det är som att få mens första gången. "Vafan? är det här?" Jag läcker helt enkelt. Det känns fullkomligt vidrigt, men det är väl tur på nåt vis att man funkar som man ska. Måste köpa amningsBHar. Bara det... Bara det.

tisdag 5 januari 2010

Flexpay har dålig service

Jag har en blogg. Alltså syns jag.

Flexpay, är det sämsta företag jag varit i kontakt med på länge, kanske någonsin.
De har låg servicenivå och återkommer sällan när de lovat.

De har ingen som helst känsla för service och uppträder ofta snorkigt och otrevligt i telefon. Dessutom tar det inget som helst ansvar för sina missar. Det har jag förlorat 4500 kronor på. Minst.

Det kommer aldrig hända att jag använder dem genom min arbetsgivare igen. Fast man ska aldrig säga aldrig, och det finns ju faktiskt företag som fått ordning på sin dåliga service tidigare. Jag tvivlar dock i det här fallet.

Det var bara det jag ville säga.

söndag 3 januari 2010

glada nyheter

Oj jag blev helt slut.
Helt helt.

Och nu spelar Tryggve call of Duty i... barnrummet.

En glad nyhet nådde oss i kväll! :) Vår bebis ska få en kusin i sommar! En kusin på pappas sida. Jag pratade om det på vägen hem med Trygg, att det blir lätt för oss att hänga, för vi kommer båda ha en liten att tänka på. Kul tycker jag som knappt fattat att jag själv är på smällen.

Fast jag försöker förstå det genom att prata om det hela tiden. Och jag menar. Jag känner sparkar, man kan till och med se dem om jag ligger ner eller sitter bakåtlutad.

Det är dags för mig att börja koncentrera mig lite på mindfullness. Jag ska andas mig igenom förlossningen hade jag tänkt... Vi får se hur det blir... det är som sagt tillräckligt svårt att fatta att det kommer ut en bebis.

I alla fall. 2010 börjar med bra nyheter, nu får det gärna fortsätta i samma anda!

lördag 2 januari 2010

urkukad

Jag vet att man inte får svära i sina texter och att kuk är ett fult ord. Men det var ändå det som hände nu på förmiddagen...
Att jag kukade ur en aning.

fredag 1 januari 2010

allmänt gnäll

Trygg har kommit hem från brandstationen, vi har avverkat ett par filmer och käkat pizza. Nu har han somnat intill mig med rumpan mot.

Jag har fått karpaltunnelsyndrom, vilket suger. Mina prinskorvar till fingrar värker och somnar var sekund. Fötterna också för den delen... Men skit i det, verkar inte vara så farligt och bara ytterligare ett gravidsymtom. Som sagt, så jävla roligt är det inte hela tiden.

Jag sniffar i luften hela tiden. Trygg blir tokig på mig. Men fan, det luktar kaviar här. Jag fattar inte vart det kommer från, vansinnigt störande... och jo jag har duschat.

Jag tror jag ska göra mig klar för natten, i morgon kommer besök från Sveriges närmaste stad. Hoppas jag kan sova, jag har inte gjort så mycket mer i dag än det. Skönt att ha sin fästman hemma. Jag sover liksom bättre då.

nya tider

Alltså, gott nytt år!

Jag kan inte återge så mycket från kvällen igår, vissa saker är till och med för privata att hänga ut på nätet för mig. Men jag kan nämna att det var en trevlig skara samlad på Östra Lagnö, att det var god mat och ett fint tolvslag.

Att jag sedan hade en förhöjd puls under mesta tiden av kvällen och exploderade i ett slags utbrott när jag hamnade i snön på väg till bilen är en annan historia. Att jag fick stanna i Bergshamra så att någon kunde luta sig ut och ropa högljutt på Ulrik också.

2lax9 var för mig ett fantastiskt år, jag hoppas så klart att 2lax10 blir minst lika bra.

Så god fortsättning önskar jag er!