fredag 30 oktober 2009

jo...

Här i norrland är det mörkt. Det är ljust några timmar på morgonen, under de timmarna har vi hunnit fälla tre björkar och släpat ris till brasan på stranden. Tryggve har kapat, jag har släpat ris, mamma har släpat med mig och burit stubbar. Nu har jag så jävla ont i ryggen, jag tror att fogarna ska spricka och ryggen sticka ut genom skinnet.

Nu tycker Trygg att det är en bra idé att titta på smala Sussie. Jag tror att jag ska gå och knoppa. Jag har ont och jag är trött och TV'n surrar som ett elkraftverk.

tisdag 27 oktober 2009

Overklig verklighet

Det här med att skaffa barn. Är ju väldigt planerat från vår sida och jag längtar efter den nya personen som kommer att ta plats i vår familj.

Men ibland sköljer vågor av verklighet över mig och det blir som att jag helt plöstligt förstår. Att ingenting kommer att bli som förut. Att det kommer att finnas en människa som är viktigare än någonting annat. Att jag dessutom ska föda ut den. Jag ska föda ut något som är större än hålet det ska ut genom.

Det säger sig självt, att vågen av verklighet orsakar ett visst illamående.

Tro inte att jag är annat än överväldigad och glad. För det är jag, verkligheten är bara så overklig.


måndag 26 oktober 2009

Vår fina bebis

I dag blev vi lugnade på Karolinska. Bebis mår bra och har alla rätt!
Vi fick inte reda på vad det var, men jag såg ingen snopp...

Nästa torsdag får vi veta om vi vill, min plastsyster har sagt att hon kan kika åt oss. Nu är jag alldeles slut efter att ha spänt mig som en pilbåge i en dag eller, en vecka.. eller var det längre än så?

Så här såg bebis ut i dag.

söndag 25 oktober 2009

nervous Nellie

Jag läser att Katrin Zytomierska är gravid. Hon säger i aftonbladets webbTV, att hon vetat om det jättelänge. Hon är i vecka 12 säger hon. Ja, det går så långsamt i början när man är gravid. Att ha vetat om att man är gravid i 8 veckor är jättelänge. Jag har också vetat om att jag är gravid jättelänge. Jag har gått halva tiden och håller på att kissa på mig av nervositet inför ultraljudet i morgon.

När jag kissade på stickan hade jag avslutat en bröllopshelg i Ljungby. Min plastbror gifte sig, och min plastsyster var där. För henne berättade jag att mensen inte kom, som den brukar en fredag i månaden. Nu var det lördag och jag undrade om jag kunde dricka. Min plastsyster, förlossningsläkaren sa att jag kunde det. Jag och Evelina, hon heter så min plastsyster, sprang på toaletten och kollade efter mens, men det kom aldrig någon. Så jag drack vin av nervositet.

På söndagsnatten drömde jag. Jag ringde till banken, där de upprepade att jag var gravid. "Du är g
ravid", som ett gravtest över telefonen. Så jag visste på något sätt. Jag som aldrig någonsin tidigare haft sen mens, bara visste att jag var gravid. Bra Einstein.

På måndagsmorgonen kissade jag ett extra streck på pinnen och skakade av nervositet. Trygg fick köra mig till jobbet, där kissade jag på ytterligare en som också visade ett extra streck. Sedan började jag kräkas upp det jag åt och slutade tycka om mat.

Med graviditeten kom min disträa sida fram. Jag tror att det var för att jag inte kunde tänka på annat än att liv finns i min mage. Jag gjorde fel, jag glömde bort. Det är bättre nu och jag har börjat tycka om mat igen.

Ni märker ju, jag är nervöst lagd, jag skriver nervositet i varje stycke.



oroliga Arne

Än en gång är jag lämnad till förmån av släckta bränder och räddade liv. Det är väl en fin anledning till att vara ensam förstås. Jag är så nervös, nervös inför i morgon. Jag har inte längtat efter en måndagsmorgon så här mycket någonsin tidigare. Herregud, om jag är så här orolig nu, hur ska det bli sedan? Om det blir ett sedan. Ni förstår, det är så orolig jag är.

I morgon ska vi alltså på ett ultraljud, mitt första officiellt. Vi tjuvkikade i vecka 9, men då var Le bebe, Ernie bara stor som en böna. Det enda jag fick veta då, var att Ernie låg som han skulle och att han hade ett hjärta som tickade.

Ja... i morgon är en annan dag.


onsdag 21 oktober 2009

Vad får vi?

Nu har jag klantat mig. Så nu måste alla rösta igen, snälla gör det!
Får vi en pojke eller en flicka?
pojke
flicka
Free polls from Pollhost.com

Ernie eller Ernielina?

I dag har vi inte kunnat arbeta så bra. Stopp i alla system så det blev tidig hemgång för mig och min huvudvärk, jag sov i några timmar innan Trygg kom hem med en alvedon och ett glas vatten som han hällde ut i sängen.

Jag har läst på om hur Ernie, Le Bebe har det i magen från vecka 20, vilken jag bör kliva in i på fredag. Och så oroar jag mig och längtar till ultraljudet, vill bara veta att allt är bra.

Nu har vi bestämt oss för att försöka få reda på vad det är för en liten krabat i magen. En Ernie, eller en Ernielina? Jag vill så klart veta vad ni tror, innan vi får ett eventuellt besked. I en ny tråd får det bli.

tisdag 20 oktober 2009

kattfrustration

Just nu är jag väldigt frustrerad över att Ester-katten inte kommer hem. Jag har ropat runt i hela området, ingen svarande jamande kisse kommer. Typiskt.

Nu kom hon hem och en sten faller från mitt hjärta. Sabla kattracka, min första instinkt är att aldrig mer släppa ut henne. Men sedan vet jag att protesterna kommer i ljudform.

Ah, allt för nu.

söndag 18 oktober 2009

söndagstänk

Söndag igen, man skulle ju kunna tycka att jag har haft världens längsta helg, efersom att jag spenderat en vecka i soffan. Men jag upplever det inte så. Nu är det snart måndag igen och vi hamnar i samma hjulspår och upptrampade stig som vi alltid går. Mina texter kommer att förändras igen. Bli mer sporadiska och mindre innehållsrika.

Jag tänker på NY och mina vänner där, på Emelie som är mer långvarig och upplever en helt ny värld. På Michaela och på sjöfågeln Erika som upptäcker världen som Emelie upplever och jag tänker att jag också vill upptäcka den igen. Snart. Och så saknar jag dem, mest har jag hunnit sakna Emelie.

Höstsolen skiner, Trygg har åkt till Salem för att lämna igen sin mammas bil, jag väntar in min. Mamma alltså. Hon passar på att "ta sig ut" när hon ändå ska åka till Västerås. Skämt och sido, jag ser fram emot att träffa henne, det här med att ha en fin mamma samtidigt som man väntar ett barn ger en ny dimension. Trygg har en mormor, det innebär att vårat barn ju får en gammelmormor, det tycker jag är fantastiskt fint. Om det blir någon bebis, nästa måndag ska vi på ultraljud. Jag ber om att allt ska vara bra, bara.

Nu får jag tänka på något annat, annars tror jag att jag blir knäpp. Nu spelar snart Bo Kaspers Orkester på reprisen av Skavlan och det gillar jag. Både Bo Kaspers och Skavlan.

lördag 17 oktober 2009

Hela världen är full av puckon

Äsch.
Jag lägger mig i lite också, om ICAreklamen. Jag har redan sagt min mening om den via en länk på facebook. Det var innan debatten började. Jag vet att man måste akta sig för att påstå att folk är dumma i huvudet. Men jag kan tycka att det är lite... ointelligent att inte förstå att ICA spelar på folkets fördomar.

Kanske har jag det förspänt eftersom att en av familjens bästa vän är lärare åt barn och ungdomar med funktionshinder. Det är möjligt att det är Ulla-Maj som jag har att tacka för min insikt. Annars kanske jag också hade varit ointelligent.

Att påstå att reklamen är diskriminerande gör att jag känner mig frustrerad men samtidigt lite road. Ni som påstår så är en del av det som reklamen spelar på. Fördomar om att människor tycker att det är konstigt med funktionshindrade praktikanter, fördomar om funktionshindrade.

Jag har inte många läsare, i och med mängden av åsikter om ICA-reklamen lär inte många heller hitta hit. Därför tror jag inte att så många blir upprörda över att jag idiotförklarar halva svenska folket. Hade jag varit offentlig måste jag nog erkänna att jag valt att uttrycka mig annorlunda, samtidigt är jag väl medveten om att bloggen är offentlig och att det är möjligt för vem som helst att hitta hit.

Det här är ju en hyllning till ICA och deras reklam. Jag kommer ihåg när ICA hade den sämsta reklamen i hela utbudet, vad var det? Sjungande barn eller något, inte ens värt att komma i håg. Nu pratar vi debatt och sammahällsengagemang, det är ju fantastiskt. Heja ICA!

en helg i oktober

Lördag, febern har äntligen gått ner. Vaknade 04:00 och tyckte det var skönt att vara vaken för sig själv, undrar hur jag tänkte då, för nu är jag helt slut. I dag spelar Gnaget mot Gävle. Trygg har köpt ett par biljetter åt oss, jag tittar ut och känner mig lite spak efter en vecka med feber. Kalla Råsunda. Å andra sidan ser jag fram emot att höra klacken sjunga "drömmar av guld".

Jag ska ta mig till Bromma också, där katten Linus väntar på min omvårdnad. Matte gör New York. Undrar om jag får göra det inom kort också. Mr Trygg har köpt en alldeles för dyr bil, vilket gör att jag antagligen får skrapa ihop pengar till det där.

Det är mina projekt i dag. Jag har börjat längta efter ett glas rött, med en ostbit till. I april, då ska jag få ett glas rött och en ostbit. Det är ju bara 6 månader kvar. Samtidigt har jag gått halva graviditeten nu. Tiden går långsamt, men ändå fort. Konstigt det där. Vill se min mage växa, vill att det ska synas att jag är gravid. Helgerna där emot, de flyger förbi.

fredag 16 oktober 2009

världens bästa mamma är världens mest jobbiga

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!

Även om min mamma är världens bästa mamma är hon också världens mest jobbiga, irriterande mamma i bland. Hon ringde nu och sa att hon inte kunde "åka ut" till mig för att ta en promenad. Jag är inte förvånad, hon jobbar alltid 150% och har oftast inte tid med mig och när hon har tid, ligger telefonen på matbordet i fall någon arbetsgivare skulle ringa. När det ringer svarar hon alltid, oavsett arbetsgivare eller ej. Mamma bor på söder, det är lite långt att åka ut till västra skogen... "Åka ut".

Hon tycker att det är "så himla bra att jag har influensan så att jag blir av med den och att barnet bildar antikroppar", det hjälper inte att jag säger att jag måste ta sprutan ändå och att de inte testar svininfluensan längre.

Ja men säger mamma, hur kan pressen då veta att si och så många har drabbats av svininfluensan. Ja inte vet jag, du får väl kolla källorna, jag vet bara vilken information jag har fått.

Det känns himla bra att ha varit hemma i en vecka med feber, så att jag har det gjort...


torsdag 15 oktober 2009

Alexander Schulmans skräplitteraturshop

I vanliga fall jobbar ju jag. När jag inte är hemma med feber och huvudvärk, den här huvudvärken alltså, den ger jag gärna bort för en billig peng. I alla fall, när jag arbetar, befinner jag mig på Regeringsgatan.

I kväll, eftersom att jag får använda datorn ifred (Trygg spelar squash), halkar jag in på Alexander Schulmans blogg. Jag gör det i bland. Jag läser att han har öppnat sin skräplitterturshop på samma gata som jag arbetar och jag slås av våra olika världar, så nära varandra.

Jag tänker att han hinner skriva ner varenda kreativa tanke, medan mina försvinner på vägen till jobbet till förmån av... Tnug och annat ointressant. Man kan säga att jag avundas Alexander Schulman i den bemärkelsen. Min tid till kreativitet kommer gissar jag, det är inte på det viset att jag missunnar Mr Schulman sin framgång, inte alls.

Nu kom Ester hem för kvällen och snart borde min Mr Trygg komma hem med kiwis och Mc Donaldsmat till sin gravida, febriga flickvän.

fortfarande feber

Jag är så besviken, jag tog tempen och har fortfarande feber. Så jag ligger på samma plats i soffan som de senaste dagarna.
Lyssnar på ledsamma toner av Horn, Melissa Horn och "Hanna". Ska verkligen försöka gå ut lite i dag. Solen skiner i det kalla höstvädret och löven på armégatan är mer röda än gula.

Jag vill verkligen ha en kiwi, tror ni min kille kan fixa det åt mig i dag? I går fixade han apelsiner, han åkte hem från sin fest för att ge mig apelsiner. Mest var det nog för att han tyckte att det var en sugig fest, jag tyckte lite synd om min Trygg som kom hem i sin fina kostym och som inte hade haft någon att hänga med på festen.

I morgon går jag in i vecka 19, är lite orolig eftersom att jag inte känner Le Bebe längre, fast doktorn sa att hon trodde att jag bara känt tarmar tidigare. En vecka och fem dagar kvar till ultraljudet. Funderar starkt på att byta barnmorska, mitt förtroende för befintlig barnmorska är 0. Å vi får se... nu ska jag och Le Bebe få i oss lite sen frukost.

onsdag 14 oktober 2009

mamma smsar på sig.

Får sms från mamma som försöker sluta snusa (försöker att inte vara sämre än sin kille som slutat röka):
"Är så jäkla rastlös, försöker sluta snusa o behöver smsa på mig..."

Det tycker jag är fantastiskt roligt formulerat. Men jag översätter det ganska snabbt till att hon behöver röra på sig.

ord från en febrig Arne

Med svininfluensan i kroppen, eller om det är en helt vanlig jävla förkylning spenderar jag min fjärde dag i soffan. Jag följer de orangea löven på armégatan som skiftar i rött, lövbädden blir glesare för var dag. Hösten är här och i går föll den första, för mig, snön.

Jag borde kanske ta mig ut i hösten nu när febern är lägre, andas lite utomhusluft.

I går sålde vi vår bil, Tryggve ska få köpa en större mer bilaktig bil, en combimodell, så att barnvagn och packning får plats på våra äventyr.

Nu sätter Tryggve nyckeln i låset, han ska på fest med jobbet och ska byta om till sin snygga, dyra kostym. Sin enda kostym. Han har cyklat till jobbet på min cykel i dag. Men nu ska han åka kommunalt i sin kostym. Han är fin min Trygg. Han säger att han tänker gå hem när styrdansen börjar vid 22, när tanterna kommer börja vilja dansa. När de snygga tjejerna vill dansa säger jag, han svarar att det inte finns några.

Någon finns det nog, men Tryggve gillar inte styrdans. Det gör inte jag heller, så jag förstår honom.

Nu åker han. Jag får en febertopp, så jag måste nog sova lite. I natt drömde jag om hur Michaela buggde, hon kom flygande från sin danspartners händer, likt en älva, en buggande älva. Jag tror att jag fortfarande har lite svårt att släppa det där med att min bästa vän kan bugga. Och att det är något hon gör för nöjes skull, någonstans på vägen missade jag något.

Kanske är det för att jag är så uppe i min graviditet. Just nu känner jag mig inte så gravid, eller jag känner ingenting alls förutom ömma bröst. Hur tror ni Le Bebe har det? Jag tror inte Le Bebe gillar djungelvrålen... jag tror Le Bebe vill ha apelsiner och kiwis.

tisdag 13 oktober 2009

har jag svininfluensan?

Jahapp. Här sitter jag i soffan under täcket och undrar om jag har svininfluensan. Det vet man inte så noga. Jag är inne på min tredje dag med feber, snorig, hostig, nysig, ont i huvudet och i kroppen. Pratade med sjukvårdsupplysningen, de sa att jag ska ha en egen handduk. Haha, bra tips där. Undrar hur Ernie, le bebe fixar det här när mamma kanske har svininfluensan?

Jag har ju inga andningsproblem i alla fall, det är ju positivt, hurra!

måndag 12 oktober 2009

Nellie the elephant

Jag är mer eller mindre nostalgisk hela tiden, jag kommer ihåg människor som jag inte träffar längre och händelser i dåtid. Det är inte det att jag önskar att jag vore yngre, att jag inte kan leva i nutid eller att jag inte uppskattar det jag har. För jag uppskattar allt jag har och jag älskar mina närstående.

Vad är det då med den där nostalgin? Dofter jag minns, ögonblick och platser? Oavslutade relationer, vänner och älskare.

Orden tog slut, jag vet inte vad mer jag kan säga om mina nostalgiska känslor, bara att de finns är i bland och att jag är som en elefant, jag glömmer aldrig. Jag glömmer er inte.



söndag 11 oktober 2009

haft lite helg

I går vad jag vid Båven, vi fick egenfiskade kräftor till middag. Det var en fin dag, solen sken, vi plockade några kantareller som serverades till förrätten. Jag ältade mina urinvägsproblem, blod i urinen men inga bakterier. Det känns som om något är fel? Min plastsyster läkaren, hade många svar, men inte på allt.

Jag tog mig ensam hem med Danmark-Sverige på radion genom de sörmländska skogarna. Jag såg följande djur:
  1. skogsmus
  2. hjort
  3. hare
  4. rådjur
  5. katt
  6. får
  7. häst
Det är helt stört vad mycket hjort det finns där, en gång i en mörk kurva misstog jag bakbenen på en hjort för ett par ljusa chinos som kunde tillhöra en man som stod i mörkret och väntade på min bil. Då blev jag lite rädd faktiskt. Rådjuret väntade tills jag kom riktigt nära och valde då, noga överlagt att springa över vägen. Det blev ingen stark inbromsning, jag körde så sakta så sakta för att inte skada några djur.

Mamma berättade att de hade sett de här vilda fåren, mufflonfår. Jag tycker att det är helt galet roligt att det finns vilda får i Sverige, men det tycker visst inte bönderna.

I dag har jag vaknat med halsont, lite feber, snor och är lite hängig. Typiskt. Hämtade hem en trött Trygg från brandkåren, han hade släckt radhus på småtimmarna och ville också sova, så det har vi just gjort några timmar.


fredag 9 oktober 2009

Ett as med odör

I dag vid gröna linjen, Fridhemsplan. En stor man med en stor väska sätter sig brevid mig på en bänk, medan jag väntar på ett tåg som inte är packat med folk. Jag klarar inte av det där packade tillståndet sedan jag blev gravid. Jag ser redan innan han sätter sig att han luktar illa. Han har rena kläder, men hans kroppshydda utstrålar odör. Mycket riktigt. Odör, jag dör.

Springer på nästa tåg, tror ni inte mannen med den stora väskan kommer inramlandes och bökandes mot mig och bufflar sig in på en ledig plats mitt emot. Sedan säger han till kvinnan intill som också har en huvudbonad, precis som han:
"Vet du varför stockholmarna inte har någon mössa?"
"Men jag har ju det" svarar kvinnan intill.
"Ja, men det är för att de inte har något innanför att hålla kvar"

Men för i helvette gubbfan, tycker du inte att du kastar sten i glashus nu tänker jag. Vilket as.
Kvinnan svarar artigt:
"Du är inte här i från med andra ord"
Det var aset inte, så klart och sen var diskussionen klar, men odören hängde lika klart i luften som tidigare.

Appropå gröna linjen, är jag oerhört tacksam att få slippa den på ett tag från och med måndag. Jag kommer ta mig till jobbet minst 20 minuter snabbare än jag gör nu. Det är värt att fira.

torsdag 8 oktober 2009

Arbetsnamn på bullen

Nu kan vår bebis höra. Vi har inget arbetsnamn på bullen, så förslag till ett mottages tacksamt. Det är fortfarande några veckor kvar till vårt första ultraljud vilket jag tycker är konstigt. Jag är inte så nöjd med vår barnmorska, eller avdelningen överhuvudtaget. De hade inte ens en febertermometer på bygget, kan inte det vara en bra grej när gravidona drabbas av diverse krämpor som till exempel urinvägsinfektioner?

Jag längtar efter att få se bebisen, som sagt jag kan känna hur den bufflar, när vi tjuvkikade på den i vecka 9 var den så liten, som en böna.

Allt är så nytt, vi är verkligen nybörjare...

NY VS Egypten

Det är alldeles för glest mellan mina blogginlägg, jag är medveten om det. Det är den där kreativiten som kvävs av att vara övervakad av diverese löst pack.

Trygg och jag ska ägna söndagen till att boka en resa, vi hade ju bestämt oss för New York. Det är en fantastisk stad och jag vill gärna åka dit igen. En stor del av det beror på att kusin Emelie vistas där. Men nu får jag inga mejlsvar eller återkoppling. Jag hajar, det är turbulent, det händer mycket grejer. Det är fashion week.

Jag börjar bara fundera på att ta mig till varmare breddgrader. Det är vår sista semester på kanske ett år. Lite värme skulle verkligen inte skada. Trygg pratar om Egypten, pyramider och all inclusive.

Vad säger du kusin? Du har fullt upp eller?

måndag 5 oktober 2009

en vanlig måndag

I morse tog Tryggve upp en baugette från väskan, en med extra allt från Subway, den hade legat där från i fredags. Nästan i fyra dagar.

Det var det roligaste den morgonen, när jag kom till jobbet brann det för mig, på alla sätt. I huvudet, i mitt mejlsvar till chefen, innanför ögonlocken. Jag förnekar att jag är mer känslig som gravido. Det är bara sådär jag är. Men jag lär mig att kommunicera med det. Jag grinar när jag är ledsen och snackar, sådan är jag.

Nu har jag tagit en bit toblerone, öppnat en taxfreecola och slagit mig ner för att hålla på GAIS. Ja, i kväll är vi många som håller på gais.

Tjo.

lördag 3 oktober 2009

helg.

Barnmässan var sådär, ganska liten och hysterisk.
Profylaxtanterna var väldigt ihärdiga och ville sälja kurser till oss.

Jag har ätit för mycket godis, mår illa. Men jag ska ta mig till tunnelbanan snart och sedan sätta mig på en båt. Det ska visst bli storm? Trygg och jag har gått igenom hur jag ska överleva en eventuell kapsejsing. Jag hoppas verkligen vi slipper något sådant. Jag har packat ner åksjuketabletter.

Nu tar jag min putande mage och går.

fredag 2 oktober 2009

En fredag

Mja.
Jag är lite kinkig i dag, utan att veta varför.Less som vanligt och fruktansvärt okreativ.

Annars så...
  • Har Trygg glömt/struntat i vår årsdag.
  • Bokat jobbdygn i morgon, när jag ska vara borta lördag kväll-söndag kväll.
  • Glömt att fria.
  • Spillt tandkräm på vardagsrumsgolvet som ser ut som mögel.
  • Glömt att ta hand om disken.
  • Lämnat all tvätt åt mig.


Ja, ja. Vad är en bal? Bebis växer tror jag, magen gör det i alla fall. I morgon ska jag på barnmässa, inte för att jag har några pengar men insperation kanske man kan hitta? Vem vet, det kanske inte är för sent för mig att få fram min kreativitet?