måndag 28 september 2009

en måndag

Vi gick från västra läktaren med glädje i hjärtat. AIK vinner serien och djurgår´n åker ur. -Igen.
Fast jag frös, jag och lilla bebu frös. Svärmor som var med hade varit smart att ta med en filt. Men så smart var inte jag. Nästa gång.

Fan. Jag har massa kreativitet gömd någonstans i hjärnan, men den glöms bort när tnug, återbetalningsskydd och analyser tar över min hjärna. Någonstans har jag säkert nytta av att veta hur man gör med sin pension. Om jag blir 65 (eller 70 som det lär vara då) om inte annat.

Men jag vet att jag har en massa ord, en massa form, en bild eller två som vill komma ut. En historia, som vill berättas ur mina ord, ur mina fingrar mot tangenterna.

Men just nu har jag glömt vad det var jag ville skriva. För jag är avstängd.

lördag 26 september 2009

sen abort

Vad vet jag om aborter? Vem är jag som sticker ut näsan i den här meningen? Men jag måste bara... undra lite. Jag är inte emot aborter, inte alls, jag är mest för. Men jag måste få undra över att man får göra fri abort ända till vecka 18 i Sverige. Då har man vetat jäkligt länge att man är gravid, om man inte har något fel. Vad är grejen med att vänta?

Jag är gravid i vecka 16 och kan redan känna små sparkar i magen, den bakade är redan en liten bebis som mest ska växa nu.

Det är rätt makabert med sen abort eller? Jag förstår att det kan finnas speciella fall där det finns omständigheter som gör att det kan vara befogat med sen abort. Men i övrigt?

Jag lär få skit för att jag sticker ut näsan i det här, men som sagt, det är mest en stilla fundering?

inte ens korvaskatten är hemma

Det är lördag. Jag vaknade vid 8 för att somna om och vakna vid 11. Jag är ensam.
Jag är trött, men har tråkigt. Har inga planer. Trygg och jag har vår tredje årsdag i dag. Men han jobbar, i Södertälje i dag.
Ute är det vackra höstfärger och blå himmel. Jag borde ta mig själv med ut på en promenad. Lilla jag och stora jag.

Men först tror jag att jag ska kolla på Idol.

I går hade jag lite middag. Nicke fixade med min nummerflytt och jag är så tacksam att jag nog måste hitta på ett riktigt tack.
Vi har köpt singstar, det kan bli dyrt eftersom att man kan köpa låtar online. Men det är roligt!

Äh, idol, promenad, singstar?

torsdag 24 september 2009

Jag är suuk och liten

Jag har under ett par veckors tid haft urinvägsinfektionskänningar, inget har riktigt brytit ut, förrän i går.
I morse vaknade jag och det kom blod från kisseriet. Jag hade redan fått ett rör som jag skulle lämna in till barnmorskan.

Så jag kommer dit på morgonen och berättar hur det är.

Så här är det ju. Det här är min första graviditet. Det är första gången jag är gravid och som jag har urinvägsinfektion samtidigt. Jag kissar blod. Jag är orolig.

Barnmorskan svamlar om att jag ska dricka mycket och surt. Kära tant, jag kan alla knep mot urinvägsinfektioner. Jag är expert skulle man kunna säga. Men nu är jag gravid och du står här och svamlar om att jag inte kan få något svar förrän efter helgen.

Tycker barnmorskan att jag ska söka akut? Jag kan se hur hennes pingpongbollsögon far åt höger och åt vänster och hon har garanterat aldrig haft urinvägsinfektion. Tycker ni att jag borde söka akut? Jag kom själv fram till att det kunde vara värt ett besök hos närakuten.

I kassan står en Emelie. Jag tror hon är sänd från himlen, hon har garanterat hamnat på rätt plats. Hon pratar tyst för att de andra patienterna inte ska höra. Hon förstår att jag är orolig, hon säger; "herregud jag förstår och alla hormoner". Och jag nickar och säger att jag inte alls är ledsen egentligen, samtidigt som det trillar tårar. Jag får sitta ner och vänta ganska länge. Jag hinner se att Emelie är så där med alla patienter som kommer in och hon svarar tålmodigt om och om igen, att man ska trycka på knapp 3 när man ska ta prover. Fast det står tydliga instruktioner.

De sticker mig i fingrarna. Två gånger, de tar tempen och jag har feber. Jag får träffa en doktor som förstår mig, hon ger mig Furadantin och säger att det inte gått upp i njurarna och att det är bra.

Sedan var det klart. Jag stod med mig själv och lilla mig utanför och ville gråta ännu mer. Jag vet inte varför. Tog mig till slut till apoteket där apotekaren sa att jag såg helt slut ut. Eller sa hon förstörd? Hon tyckte att jag skulle åka hem och vila.Så jag gjorde så. Nu ligger jag i soffan och tänker att det är bra med sådana där Emeliesar, sådana som har hamnat på rätt plats. Jag vill skicka uppskattning, eller hur gör man?

tisdag 22 september 2009

Ärligt talat HSB?

Vad jag inte gillar att höra när jag ringer HSB.
"Du är nummer 9, du är nummer 9, du är nummer 9 i all oändlighet".

Jag bara undrar.
Ska vi leva med en busvisslande fläkt i två år till för att de inte behagar att fixa felet. Och ska vi ha mosaik som en förståndshandikappad har plattsatt, resten av tiden vi bor där? Vi har betalat ganska mycket pengar för att det ska bli rätt. Är det meningen att det ska vara så här? vavavavava?

Och nu. Tystnad i luren. Det blir en överstruken gnellie i betyg. Satana.

måndag 21 september 2009

Att genomlida en måndag.

Att diverse färger är slut i skrivaren. Att kaffemaskinen (även te) är trasig. Att datorn är långsammare än Tord. Att den ena tanten är surare än den andra. Att rutiner inte fungerar. Att den ena är dummare än den andra.

Å sedan hade dagen gått och jag åkte hem till Lilly för att vänta in mamma Madeleine som jobbade kväll.
Äntligen tisdag snart, eller hur?

söndag 20 september 2009

tryggve i en nålask

ARRRGH!

I går köpte jag ett sykitt, eftersom att vi hade dåligt med det hemma.
I dag ska Trygg sy en knapp i en skjorta. Jag tittar på idol och märker inte hur Tryggve bryter sönder nålasken. En sådan där nålask som man snurrar för att få ut en nål. Tryggve fattar inte hur man gör, därför bryter han sönder den med den tillhörande saxen.

Men för i helvette Tryggve!!!

ah

Vi tog cyklarna till fridhems i går, där plastbror och fru hade efterfest, bröllopsefterfest.
När vi skulle cykla hem välte en polisbil i farten, det var värst.

Vi ramlade in hos Swanen lite. Men ramlade ut ganska fort. Tryggve hade druckit sprit mellan 17 och 21. Så han var ju i fin form. Kan man säga, han tål inte så mycket min Trygg, vilket gör att jag får tvångscurlingtankar.

Åh. Söndag.

fredag 18 september 2009

Det var en gång jag var arg

Åh. Jag har skrivlust egentligen, men jag liksom är amputerad i hjärnan, eller om det är i själen.

Jag kan i stället berätta om när jag hade varit och handlat här om dagen. Jag cyklade över vid det kombinerade cykel och övergångsstället vid ankdammsrondellen, där en ful gammal lilaröd bil tutar på mig. Jag ger fingret.
Bilen kör upp jämsides med cykelbanan, öppnar dörren där frugan till föraren gastar att jag ska över övergångstället.
Jag gastar tillbaka att det är en helvettesjävlacykelbana, och mitt för stunden smartaste ordval, cepehuvén.

Jag vet ju att man inte får säga cepe. Men jag är väl så pass obildad att mitt ordförråd inte tillät sig användas vid ilskan jag kände.

-CEPEHUVÈN, skiker jag. VÄX UPP, ERA JÄVLA PLATTSKALLAR. EN CYKELBANA!

Samtidigt tänker jag att Michaela, hon hade kommit på bättre ordval, så jag är besviken på min långsamma hjärna.

Den fula bilen stannar upp trafiken och åker snart i väg, eftersom att andra bilar tutar ilsket.

Jag var så arg, så arg. Men det var så skönt efteråt.

måndag 14 september 2009

det är vad ni är...

Stora salta tårar har rullat ner för min kind i dag. Motivationen är nästan slut. Jag fixar inte att ha det så här.
Jag måste försöka lite till... lite, lite, lite och jag ger och ger men får aldrig något tillbaka.

Plattskallar.

lördag 12 september 2009

ickeinlägg

Jag kanske skulle ta och skriva något om livet. Om hur jag mår och om hur jag känner att något rör sig i magen.
Men... det vill sig inte.
Så näe.

torsdag 10 september 2009

Mr Trygg var full i går

I går hämtade jag rundunderfötternaTrygg på en brandstation. Eller han var inte bara rund under fötterna, han var så kalas att han ramlade in i bilen, orkade bråka med mig och innan han åkte hem hade han gått in på brandstationen. Sagt hej då.

och.
OCH.

- Jag måste åka, tanten är här.

TANTEN, är här!?!

Jag är så upprörd att jag tycker att han förtjänade den där kräkorgien han hade i natt. Minst.

onsdag 9 september 2009

gravidhulkar

Det var det där med hulkningarna och illamåendet igen. I kväll när jag skulle byta perrong vid fridhemsplan står en tjomme och kissar ner i en golvbrunn i slutet av trappen. Jag hulkar, håller för näsan och spyr nästan av bara vetskapen om att han står där och urinerar.

Jag kommer hem, Ester kommer hem. Med sig har hon en död mus. Jag är glad över att den är död. Men sen börjar hon äta upp den, vilket ju egentligen är bra, men ljudet av krasch när musen äts upp får mig att återigen börja hulka.

Ljud och lukter alltså. Man kan säga att det är där graviditeten har satt sig.

tisdag 8 september 2009

krek

Jag försöker visa tårna (framfötterna) för en annan chef på jobbet, så jag har jobbat lite extra, ett par timmar efter jobbet och några på helgen. Så i kväll är jag lite trött eftersom att jag sov så dåligt i natt. Jag torkade kattkräk och rätt som det var blev jag liggandes över toalettstolen själv.

Det här med lukter och odörer är inte min grej alls just nu, ännu mindre än innan jag blev med liten i magen.
Så, jag ska gå och lägga mig nu. Ensam eftersom att Trygg släcker bränder. Ester har gått ut igen, det lilla uteliggardjuret.

Snart är det ju morgon, hurra ytterligare en underbar dag!

måndag 7 september 2009

25 årspresent

När jag fyllde 25 fick jag en kryssning av bästa Michaela. Det där glömdes liksom bort. Eller jag glömde bort det, och snart fyller jag 29. Men i dag fick jag ett mejl som fick mig att fälla tårar. Kan det vara gravidhormonerna?

Det är väl knappast någon hemlighet att Arne egentligen är Snellie, så nedan följer inbjudan.



Bilden har Michaela säkert lånat från Birka.se

söndag 6 september 2009

influensan

När jag var liten och hade influensan minns jag att jag frågade mamma om varför just jag var sjuk. Kunde inte Magdalena, den apan vara hemma i hög feber och kräkningar? Magdalena var en tjej som åkte samma skolbuss som jag, hon bodde alltså inte allt för långt bort, men hon var en präktig liten skitunge.

Det blev inte bättre, men jag betedde mig. Jag menar, jag har aldrig egentligen haft energi att tycka illa om henne. I bland satt jag bredvid henne på bussen, men jag tror inte det var så ofta. Jag satt hellre bredvid Peter, jag kastade mig ner på sätet och drog upp knäna på ryggstödet. Jag var äldre då, högstadieelev eller gymnasiestudent. Magdalena tog sin präktiga tvärflöjt och kom in på estetisk linje. Där envisades hon med att börja sjunga. Det lät ungefär lika bra som i luciatåget i trean. Inte alls bra. Varför fanns det ingen barmhärtig själ som kunde berätta det för henne?

I bland missade jag bussen, då körde mamma mig på två hjul genom kurvorna. En ring med en grön sten skallrade när hon hade handen på växelspaken, kanske målade hon naglarna samtidigt? Det luktade skinn och nagellack i bilen, skinn från mammas skinnhandskar tror jag.

Jag försöker hålla mig från att få influensan i dag. Då är det jag som får ligga med konstgjord lunga, garanterat. Det finns andra som kan få den före mig, Magdalena till exmepel. Jag har ingen aning, men hon är säkert lika jävla präktig i dag som för hundra år sen.

fredag 4 september 2009

Arne ska bli mamma

Ja. Har jag sagt det? Att Mr Trygg och jag är med barn?
Att jag har en liten sak med ett tickande hjärta i magen?

Jag tänker på det varje sekund ändå kan jag inte förstå det. Det är så klart det största som har hänt i mitt liv, fast jag är inte ensam om att vara med om det största som har hänt, och mitt är inte en större händelse än någon annans. Ändå är det nästan bara det jag kan prata om och tänka på för tillfället.

Jag förlänger min personlighet, blir mamma i mars.

bao.

Jag är sen. Ändå kan jag inte ta mig hemifrån. Man kan säga att jag mår lite halvrisigt.
Men jag ska trotsa det där nu och sätta mig på cykeln. Det är ju fredag i alla fall och jag kan åka hem om jag mår sämre.
Det kan jag faktiskt.


torsdag 3 september 2009

känslorna har hamnat i kroppen

Jag är alldeles matt i kroppen, antar att jag har spänt mig som en fiolsträng. Vid 16 satt jag och klippte med ögonen. Har en urinvägsinfektion som försöker bryta igenom. Typiskt. Jag ska smälta det som hänt de senaste dagarna, det senaste året och sedan ska jag skriva ner några staplar som jag vill få fram.

Men alltså. Jag är stark, jag började bara gråta i dag för att Mr Trygg sa att jag inte fick dricka ett glas O'boy.
Men jag är på riktigt stark, jag mår bra i grunden och det här tar jag mig igenom.

Nu ska Tyggve sätta upp en hylla till, vi får väl se om jag klarar det utan att fälla tårar.

Arne är orolig

Jag har en klump med oro i magen. Jag inser att jag inte kan ha det som jag har det. I går hade jag en trevlig middag med väldigt trevliga vänner, vilket jag har... det kanske man inte kan tro när man läser att jag är mobbad. Vuxenmobbing. Häärligt.

En av mina vänner är lärd inom ämnet, han poängterade att problemet inte ligger hos mig. Den insikten hade jag väl redan, men i samma andetag förstår jag att jag inte kan ta det här.

Jag kan inte. Jag måste må bra.

Hur gör man då? Hur gör Arne då? Jag är så jävla arg, jag skulle bara vilja vräka ur mig vad jag egentligen känner och tycker om smutskastningen. Ärligt talat tjejer, så jävla roliga tycker inte jag att ni är, jag har en hel del kritik att rikta jag med, men jag lägger mig inte på en sådan låg nivå. Men något måste jag göra. Jag måste plocka fram min verbala, ödmjuka sida och ta snacket.

Måste bara orka.

onsdag 2 september 2009

mobbad Arne

Middagen är uppäten. Hemligheten är avslöjad för chefen. Jag är så lättad och glad!
Däremot är jag mobbad. Inser man inte det som mobbare, så är det en anledning för terapi bara det. Jag har så mycket som vill ut. Jag pendlar mellan att vara arg, ledsen, liten och likgiltig. Tag ert skit. Tag det och lämna mig utanför. As.

Men. Skit i det då. Jag ska överväga hur jag ska hantera det här. Jag ska överväga det i en vecka eller två, i en livstid eller i ett andetag. Vi får se. Men vi kan vara överens om att ni är en hög med as. Ashögar.

Tur att jag har andra oas att hänga med.

tisdag 1 september 2009

Sura

Jag är sur. Trygg är sur. Men inte på varandra.
Jag är sur för saker som händer på dagtid. Trygg är sur för att gipsexpanderna inte fungerar som de ska. Det är de där jävla hyllplanen som inte kommer upp som de ska.

Nu undrar Trygg om jag inte kan åka och handla själv, och det kan jag ju, men han sa det så surt han bara kunde.

Nu ska Trygg göra ett försök till. Det betyder himmel eller helvette.