onsdag 30 december 2009

Misslyckade bilder





































Yes, jag bjuder på det.
Försökte ta en bra bild på min nya frisyr. Men det enda som uppenbarade sig var min näsa.
Dr S säger att näsan växer när man är gravid. Men, minskar den efteråt?

Jag har gått ner i vikt också. Magen har växt, men dubbelhakan har blivit mindre. Alltid något, eller så har den satt sig på näsan! Ja det kanske är så det har gått till.

konstruktionsfel på micron

Jag välter ut allt från micron för andra gången i mitt liv på Armégatan.
Satan!

Som tur var, var kycklingen bara tinad, till skillnad från förra gången när det nu var jag värmde, skållade underarmarna på mig.

Konstruktionsfel. Helt klart konstruktionsfel. När man lyfter ur tallriken följer snurrtallriken med och för att förhindra att den krossas tar man emot den med armbågarna som sitter fast i händerna som håller i tallriken med mat på.

Jävligt sne gör det mig, att få kycklingspad på hela magen och armarna. Kycklingen for över hela diskbänken. Jag som inte ens äter den satans kycklingen...

tisdag 29 december 2009

bildbevis

Nya frisyren på trött tant

Första egnainhandlade babykläderna (från HM)

Magen

måndag 28 december 2009

trötter

Jag kunde bara inte slappna av i natt.
Vred mig åt alla håll.

Vilket har känts av i dag. Som tur är var jag ledig, tror inte min hjärna hade fungerat i kontorsmiljö. I stället satte jag mig i en frisörstol. Jag är fantastiskt snygg nu, men det får bli en bild i morgon. Kanske två, en på frisyren och en på magen? Magen som har växt 2 cm på två veckor.

Ah, jag är fortfarande galet trött trots att jag sovit i två omgångar sedan ny frisyr och barnmorskebesök. Nu sover Trygg i soffan och jag känner mig vansinnigt lockad att göra honom sällskap.

Öh, vi har inget namn till vår Le Bebe förresten, så förslag mottages tacksamt!

lördag 26 december 2009

bara en konstig dröm

I morse vaknade jag upp ur en dröm. Svåger och svägerska i Göteborg ska gifta sig i februari, det är ingen dröm utan verklighet. Det är fantastiskt med bröllop och jag vill gärna vara med. Problemet för mig är hur jag ska ta mig dit med sprickfärdig mage, jag funderar mycket över det just nu. Det var säkert därför jag drömde...

Att jag åkte spårvagn runt hela stan, hamnade fel var jag än hamnade. Jag glömde skorna och fick åka tillbaka, jag glömde att sminka mig och fick åka tillbaka.

Sedan struntar jag i spårvagnen och springer ner i tunnelbanan. Och där är de ju, i färd med att vigas i en abonnerad tunnelbanevagn. Jag sticker in handen mellan dörrarna som håller på att stängas. Men dörrarna far bara upp och ihop gång på gång för att krossa min arm.

Då vaknar jag. Vad ska detta betyda? Ingenting gissar jag, bara en dröm, en konstig.

torsdag 24 december 2009

lul

06:20 la Trygg handen på min mage. Le bebe sparkade till svar och önskade med det pappa en god jul. 06:40 Hade Trygg redan lämnat oss i den varma sängen. Julebränder måste släckas hela dagen och hela natten.

Jag har fått en laxmacka till frukost med blåbärssoppa. Ber en stilla bön om att resten av dagen och kvällen blir så lite av en soppa som möjligt.

Jag har fastnat framför en dålig film med ett vackert hus. Kanske skulle göra katten Ester sällskap i lite sömn en stund eftersom att hon var duktig på att hålla mig vaken i natt. Eller så borde jag göra mig klar. Jag blir hämtad om ett par timmar.

God jul önskar jag er... en sannerligen god jul.

onsdag 23 december 2009

sa någon hormonellie?

Jag lämnade jobbet i tårar i går. De som känner mig, skulle inte säga att det är något konstigt med det. Det är så jag är, lever med känslorna utanpå. Det blev lite mycket bara, men en räddande sjöfågel tog mina sista arbetsuppgifter och bördan försvann. Inte blev det bättre för att det var min sista arbetsdag med Richard. Tårarna sprutade lite extra för den sakens skull. Fjamsskalle.

Jag vill bara inte må sådär när jag har ett litet barn i magen som känner allt jag känner.

Tryggve drog till över min bröstvårta i dag. Av misstag sa han. Min ömma bröstvårta där det tydligen kan börja läcka mjölk vilken dag som helst. Han verkar inte fatta det där och innan jag hade hunnit tänka, hade jag dragit till över hans arm och kind i en ren och klar hämdaktion. Tryggve blev så förnärmad och kränkt att jag fått be djupt om ursäkt, jag tror inte riktigt att han kommit över det än. Jag fattar det inte själv, det var en hormonaktion. Hämdhormonaktion. Hm.

Nu sparkar Le Bebe för fullt i en liten hälsning till er. Tryggve skäller för att jag har spillt vatten när jag vattnade blommorna. Det är ett harmoniskt litet hem vi har i den här familjen.

måndag 21 december 2009

trappsteg

Just nu är det lågt, trappsteg ner.
Har ingen lust med själva julafton. Så är det varje år.

Känner mig besviken och ledsen över att mina framfötter på jobbet inte belönas rättvist.
Jag är för mesig.

Trygg har somnat, han somnade efter att ha försökt göra mig glad med en omfamning, måste ha varit utmattande...

I morgon är det sista dagen innan semestern, tror jag ska fira det med att ta ett trappsteg upp.

lördag 19 december 2009

känslosam

Typiskt. Nu gråter jag också.
Fast det är ganska skönt ändå.

dålig

Jag hade en jättetrevlig kväll i går. Jag sjöng, jag dansade och drack vatten.
I dag mår jag illa, jag kräks.
Matförgiftad? Åt skaldjur i går.

Nu känner jag mig jäkligt ynklig och missar en reunion med Emelie och kalaset för att fira Nicke.
Skit.

torsdag 17 december 2009

dagen efter

Jag är bakis i dag.
Jag har sovit som om jag hade satt i mig en flaska vin, oroligt. Och jag har drömt. Samma sak, om och om igen. Jag har fyllt i en blankett. Jag gissar att det var en förfalskad fullmakt för posten.

Ibland har jag kastat ut katten Ester i snöstormen eftersom att hon är ruggigt rastlös, men vägrar att vara ute längre än fem minuter. Sedan fick jag dåligt samvete och släppte in henne igen. Och så fortsatte jag drömma om blanketten.

Förövrigt snackade jag som om jag skulle ha druckit den där flaskan vin i går. Käften gick och gick och gick och jag ältade... Nu är jag ännu mer sne över det jag ältade om.

Och i dag är jag alltså bakis. På julmust och godis. Jag stod och hulkade över handfatet i morse, tandborstillamående. Jag är så seg så seg och vill bara sova.

tisdag 15 december 2009

bajsbok i dubbla meningar

Jag har numera en bajsbok. En bok som är så jävla dålig att jag gett upp på den flera gånger.
Men det är så korta stycken att det passar bra att läsa när man sitter och klämmer på nr 2. Boken handlar om Valerie Solanas och är skriven av Sara Stridsberg. Drömfakulteten heter den visst.

Jag kan tänka mig att det är en bok att tycka om i kulturella sammanhang. Den är djup, flummig och lättjefull på samma gång. Stridbergs har gått lös på hashibashin innan hon fattat pennan. Tror jag.

Det är bara... fantasier om hur Solanas dog, nerpissad, drogad på ett motellrum. Eller hittills har det varit så. Jag har kanske läst en tredjedel. Det är påhittade konversationer och silkespojkar.

Jag kanske är för okulturell, men jag hajar inte boken. Men jag är envis, jag kan inte lägga ifrån mig boken förrän jag kommit igenom den. Därför är jag glad att jag hittat en plats för den, på Esters kattlåda intill toaletten. Kom gärna och läs ett stycke medan du bajsar, du är så välkommen.

Och Sara Stridsberg. Du har i alla fall lyckats få en bok i tryck, det är imponerande och långt mer än något jag lyckats med, kul för dig. Ledsen att jag inte gillar ditt fria fabilerande.

lördag 12 december 2009

gravidarne

På begäran.
Jag och mage.
Stökig bakgrund får ni på köpet.

torsdag 10 december 2009

okänd

Nej alltså. Jag vet inte vad jag ska säga. Det verkar som om barnet har ärvt sin pappas prydhet. I min mage ligger hon eller han, med navelsträngen mellan benen och sedan benen korsade så att skrevet döljs. Dr S letade och letade, men vi vet tyvärr fortfarande inte vem som väntar oss, ens om det är en pojke eller flicka. Men, huvudsaken är att hon eller han mår bra, så klart! Det verkar Le bebe faktiskt göra, eftersom att den sparkar mig i magen så att det gör ont. Fick helt enkelt inte ligga på sidan.

Så ligger landet. Är ni besvikna?
Jag är väl inte det direkt... Det hade bara underlättat att veta.

hon eller han?

Så kära vänner, i dag får vi veta vad vi väntar.
Vad tror ni nu då? pojke eller flicka?

tisdag 8 december 2009

Ja.

Det löser sig.

Sa gumman när hon sket i vasken.

Magen spänner, växer.
Livet går både fort och långsamt på samma gång, märklig ekvation.

söndag 6 december 2009

Hilding vilding?

Alldeles nyss hoppade datorn på magen till av en spark inifrån. Mamma tror att om barnet är livligt i magen är det ett vilt barn som kommer ut. Stämmer det?

trubbel i paradiset

Jag är lycklig, jag har en fantastisk fästman, en glittrande ring på mitt vänstra finger. Ett barn i min mage som gör sig påmint med kraftiga sparkar mest hela tiden. Jag har familj och vänner som jag älskar.

Ändå är jag mitt uppe i en konflikt. Och jag orkar inte. Så jag ignorerar det. Vi har olika åsikter, å ena sidan är jag otroligt lättretad å andra sidan vill hon aldrig någonsin ta till sig min kritik. Aldrig. Jag orkar inte, ändå tänker jag på det nästan hela tiden och det äter upp mig. Men, jag väljer att fokusera på det som är lyckligt nu, till slut går det väl över det där andra.

Jag gör som vanligt, kliver ur mig själv, granskar mig själv från andra håll och tänker på det jag kunnat göra annorlunda. Är det någon annan som gör så någon gång? Försöker se sig själv med andras ögon? Ibland tror jag att det bara är jag. Jag står där i ett hörn och ser mig själv göra misstag, å ena sidan självkritisk å andra sidan tycker jag att jag har vissa poäng.

Men åh, skit och död. Det var ju det positiva jag skulle fokusera på, det och att må bra. Jag glömmer det, fast jag försöker.

Jag ska ta tvätten nu, sedan ska jag visa upp min vackra ring för svärfar som bjuder på söndagsmiddag.

lördag 5 december 2009

news

I dag är vi trötta Trygg och jag.
Jag för att jag är ett gravido som inte pallar trycket, har osannolikt ont i ryggen. Går av på mitten. Trygg för att han drack rödvin till sista själen gått hem i går. Jag bjöd på kyckling och vitlöksbakade grönsaker. Jag tror det gick hem, till efterrätt fick flickorna norrländsk parfait från "halv åtta hos mig". Grädde med messmör och whiskey. Kan varmt rekommenderas.

Receptet hittar ni här.

Min far ringde nyss och gratulerade på födelsedagen. Två dagar försent... Jag orkar inte bry mig om det... han är inte som alla andra helt enkelt. Ett spöke i perferin. Mamma däremot, är ju delaktig. Till exempel på middagen i går. Man kan väl inte få allt gissar jag.

Men man kan få nästan allt... för på min födelsedag gick Trygg ner på knä, i handen hade han en fantastisk diamantring i vitt guld och sedan ställde han frågan om jag vill gifta mig med honom. Och det vill jag! Min fina Trygg har sparat pengarna som han tjänat på brandkåren och planerat utan att jag har anat någonting... världens bästa, finaste Tryggve!

Så nu är jag ett förlovat 29 årigt gravido.

torsdag 3 december 2009

födelsedagsmorgon

Jag försökte blogga från iphonen i vågrät position i går. Men jag misslyckades. Tänkte räkna ner timmarna till det sista året på 20 någonting. Nu kan jag inte förneka att jag är i 30 årsåldern trots att jag har ett år kvar på 20.

Trygg och katten Ester sjöng "Ja må hon leva" och kom in med frukost på sängen. Det tror jag inte har hänt sedan jag bodde hemma hos mamma. Det kändes fantastiskt lyxigt.

Sedan fick jag skjuss till jobbet av Trygg och ett sms från världens bästa Michaela som ordnar mögelfri frukost (yey) i dag. När man fyller år får man äta två frukostar! :)

Dagen har ändå bara börjat...

tisdag 1 december 2009

mina bröst

I går klev jag ner med tuttar och mage i badet. Tuttarna har växt ur alla BH'ar och till magen köps magväxarvänliga kläder. Tryggve hade åkt för att spela innebandy.

Där ligger jag och se hur magen rör sig åt höger och åt vänster, lite upp och lite ner. Den lilla, Le Bebe, eller La Bebe gör sig påmind och jag tycker att det är så fantastiskt att jag är två, inuti mig finns en annan person.

Appropå tuttar så måste jag ta mig till min BH-exeprt och tillika vän när hon jobbar. Jag gjorde ett försök. Jag gick till Lindex i Gallerian, jag vet inte hur jag kunde få för mig att den personalen eventuellt skulle vara lika duktig som min Madeleine. Det var de inte.

Jag stod och fingrade på "genourus"kollektionen när en expedit började fippla med galgar intill mig. Jag bad henne om hjälp, jag sa som det var. Att mina bröst inte är vad de en gång var. Att de växer utan kontroll.

"Då ska vi mäta dig" sa hon och det tyckte jag lät som en bra och seriös plan. Så hon mätte under bysten, bara. Sa att jag skulle ha en 95. 95 någonting. Sedan liksom, släppte hon mig och mina bröstproblem till mig själv.

I provhytten stod jag med BH'n dinglande vid naveln, brösten fritt fladdrande strax ovanför, omkretsen och kupan var alldeles för stor. Jag valde en mindre kupa, men den var också för stor och ingen personal verkade intresserad av att hjälpa mig. Så jag gav upp. Lixom.

Jag vet inte. Jag fixar inte det där själv. Det är heltidsgöra, bröstupphållning. Man kanske inte kan begära att det ska finnas en Madeleine i varje butik. Men... lite service kanske när jag planerar att spendera pengar. I alla fall när det inte är rusning.

Any way, på Fältöversten finns det en tjej som fixar det där. Det vet jag.
Bästa BH-experten i stan!

fredag 27 november 2009

sura jag och tryggves spelrum

Trygg har köpt en TV till spel/barnrummet. Där sitter han nu med stängd dörr och spelar call of duty. Det ekar ihåligt från skjutandet medan jag har hamnat framför ett sugit idol. Ingen i svenska idol är f-a-n-t-a-s-t-i-s-k och Call of Duty är ett skitspel om ni frågar mig.

I dag träffade jag bästa Lia på lunch. Jag fick ett halsband med en silverkula som låter för barnet. Det är den finaste silverkulan i hela världen. I dag när jag var på dåligt humör, vilket är ett allmäntillstånd för mig kvällstid eftersom att jag är så trött. I alla fall, så klagade jag på att Trygg hällt ut mynt över lilla bordet framför TV'n, han klagade på att bordet var skitigt och hade Esterhår på. Ta bort dina äckliga mynt sa jag surmulet. Ta bort dina äckliga katthår sa Trygg, det är din katt!
Så svarade jag det alla elakaste jag kunde:
"Jaha, men det är min bebis i sådana fall."

Hm. Men Trygg tog inte illa upp verkade det som. Han är väl glad nu när han har fått ett spelrum. Och jag är bara sur som vanligt.

torsdag 26 november 2009

snusk Sandys

Här om dagen köpte jag två frukostar på Sandys, Sergels torg. Två frukostmackor med juice och yoghurt. En till mig, en till Michaela.

I min yoghurt låg ett tjockt lager med mögel. Jävligt aptittappande. Särskilt som jag har hört att det är livsfarligt med mögel när man är gravid. Livshotande. ;)

Jag gick tillbaka med den äckliga yoghurten där jag möts av samma kassa personal (mohahahaha) som jag handlat av tidigare. Jag säger vänligt att jag köpt yoghurten tidigare.
"Jaha, vad är det för fel på den då" snäser unga fröken kassapersonal. "Den är möglig, ganska rejält möglig" säger jag medan hon häller ur yoghurten och sedan stolpar ut från kassan med bestämda steg. Jag står kvar som ett frågetecken. Tillbaka kommer hon med en ny yoghurt som hon säger är från i morse.

Den vill jag inte ha, hon blir förvånad men erbjuder mig ingen annan ersättning. Trodde den kassa personalen på riktigt att jag var sugen på en yoghurt efter att ha gått tillbaka med den grönaste yoghurten någonsin?
Jag tycker helt enkelt att det är jävligt dåligt och jag blir skeptisk mot hygienen och rutinerna på Sandys. Sandys som jag fortsättningsvis undviker.

onsdag 25 november 2009

gnellie speaks out loud

Jag är ensam i kväll. Tryggve är på innbandyfest, ja ni hör ju hur det låter. Jag har erbjudit mig att hämta, men inte mellan 21 och 22. Precis som Trygg reserverar sig mot hämtning några timmar när han spelar Call of Duty.

Jag har kastat i mig lite fiskgryta. Den är vansinnigt god, men det är tråkigt att äta ensam.

Lite gravidsnack igen? Det är ju fint. Allt går bra och Le Bebe sparkar. La eller Le sparkar, visar livstecken.
Jag måste erkänna att jag har glorifierat hela den här gravidgrejen. Jag har trott att det ska vara så fantastiskt, man ska må så bra och absolut, det är vackert! Det är vackert med ett liv inuti. Men det är massa saker som inte är bra också. Som värken i ryggen, som beror på att saker faktiskt flyttar omkring i min kropp. Som brösten som växer utan kontroll och snart på riktigt är en Ö-kupa. Värker gör de också. Som att jag är kissnödig hela tiden, som att knipmusklerna (ursäkta ärligheten) inte är var de var. Det är farligt att ha massiv hosta med andra ord. Som att jag inte ens får
(eller vill) ta ett endaste litet glas vin.

Förutom det är det som sagt, fantastiskt. Men jag måste ju få erkänna att det kommer annat med också, som inte är lika fantastiskt.

Men hey, jag ska inte gnälla. Jag mår mest bra! och jag har ett liv innuti.

lördag 21 november 2009

ingen koll, rullar en bulle

Jag har ingen koll längre. Kan inte den senaste sminktekniken, eller vet vilka färger som gäller. Har verkligen ingen aning om vilka uteställen som gäller. Jag är liksom... ute. Men det gör inget, allt har sin tid. Om en vecka eller två fyller jag mitt sista 20 någonting. Sedan blir jag 30 någonting och går sakta men säkert mot 40. Det är min sista jul utan bebis, mitt sista nyår utan ny familjemedlem. En aktiv liten rackare som BM säger, en liten tjej eller kille som rör sig mycket i min mage som nuförtiden putar rakt ut.

En ny era. En ny generation.

oh wah.

Jag ska ta cykeln till Ica, ska baka luciakatter med äppelmos. Det är mitt eget påhitt, som inte gillar russin i bröd. Vet inte riktigt hur det ska gå till, men jag ska göra ett försök. Kanske några pepparkakor också?


torsdag 19 november 2009

Knäppie

Folk säger ofta att jag är knäpp. Jag undrar vad det är mig som är så jäkla knäppt. Jag börjar fan lacka på att folk kallar mig knäpp. Så jävla knäpp är jag inte, det är de som är knäppa.

Till exempel, jag tar kontorssaxen och klipper av en lös nagelbit som jag slänger i papperskorgen. En kvinnlig kollega går förbi, "nej men vad gör du!? Vad knäpp du är!". Vad är det som är så knäppt med det? Vad förväntas jag göra i stället? Gå in på toaletten och klippa av den? Knäppare har man väl varit med om?

Till exempel, jag berättar om en dröm där en man klämmer mig på magen så det gör ont och så skrattar han rått. En manlig kollega säger att "du är knäpp du". Vad är det som är så jävla knäppt? Jag har haft en normal gravidodröm, så jävla knäppt är det väl inte? Eller är det, det att jag berättar om drömmen som är knäppt?

Jag fattar inte, jag tycker att hela världens är full av knäppos, av tomtar, av amatörer och klantskallar. Men det jag gör är inte i närheten av så knäppt som det de gör, eller inte gör.

Jag bara undrar, vad är det som är så knäppt?

måndag 16 november 2009

Expressens bullshitlista om de 9 bästa sakerna med att vara gravid:

1. Du kan sluta vikthetsa.
Okej, sant... jag bantar inte under graviditeten. Men det är ändå fokus på hur mycket man går upp under graviditeten och träningskrav.

2. Det är meningen att du ska vila.
Okej, men när?

3. Kompletta främlingar tittar på dig.
Var? När?

4. Du får VIP-behandling.
Var? När?

5. Din hy kan förbättras.
Var? När?

6. Dina bröst blir större.
För det behövde ju verkligen jag. Mina BH'ar har jag dessutom vuxit ur. Det blir dyrt.

7. Du har en bra hårdag varje dag.
mohahahahaa -not!

8. Sexlivet kan bli bättre.
Men inte i det här fallet, jag har på riktigt problem med att någon sparkar mig i magen samtidigt som jag försöker ha intima stunder med Mr. Ungefär som att ha en åskådare...

9. Du bär på en hemlighet.
Vilket jag gör med skräckblandad förtjusning!

HURra för goda grannar!

Jag fortsätter skylla på mina gravidhormoner. För jag börjar nästan gråta när jag läser om Abbes snälla granne. Hurra grannen, vilken god medmänniska!

Men jag vill veta vad han arbetar med, han som får radiostryda bilar på jobbet? Där vill jag också jobba! Finns det plats för mig om sisådär ett år? ;)

söndag 15 november 2009

jag dansar aldrig nykter...

I går fick vi middag hos Lajsa med Barry, det pratades minnen. Treårsminnen och Irland. Det har runnit mycket vatten under broarna konstaterar jag i dag.

Sedan tog vi bilen med nykter chaufför tillika gravidot (jag) till en fest på Döbelnsgatan. Jag är dålig på att hantera onyktra sällskap nykter. Jag blir obekväm och stel. Stannade en stund, det var trevligt att se bekanta ansikten. Ett obekant ansikte, en överförfriskad man, brast ut att jag var så vacker. Vacker för att jag är gravid, men det kom han ju på först när han fått reda på att jag är gravid. "Ehh jaaa, tack" svamlade jag som i och för sig håller med om att gravida kvinnor ofta har en lyster. Känner inte igen det i mig själv, jag känner mig verkligen som en nybörjare.

Jag gillar ju att prata om allt som händer och alla nyheter, men. På festen fanns inga andra samtalsämnen än om hur det är att bli förälder, eller vara gravid. Jag menar, med mig kunde ingen prata om något annat ens om jag försökte. Jag tror inte att alla stod och pratade om det när jag inte var med, men så fort jag kom in i en grupp människor slutade det med graviditetssnack.

Jag är väldigt ovan vid det här. Helt klart. När vi kom hem somnade jag fort och drömde att jag drack massor av alkohol hela natten. Jag var packad i alla olika konstellationer, ruggigt för bjudet och ångestframkallande.

I dag fyller mamma år, det firar vi hos henne på söders höjder med en smörgåstårta. Av mig får hon en liten present, helt utan praktisk funktion, men något som jag tyckte var fint att vila ögonen på. Vi får se om hon tycker om den, min lilla mamma.

lördag 14 november 2009

vaccinerad

Vi åkte till Salem för att vaccinera mig i dag på morgonen, vi stod i kö i regnet under en timme, jag blev det sista gravidot som fick en spruta. Norr om stan var ju vaccinet slut. I kön i Salem rådde inga muntra miner, folk skulle ha sina skattepengar tillbaka. Men jag fick min spruta!

Sedan fick vi frukost hos blivande farfar, farmor, faster och farbröder. Där rådde vanlig kaos, men ibland är det bara mysigt.

Ikväll är det fest, vi får se hur länge jag orkar hålla mig vaken. Först är det middag på vår sida stan, jag har önskat mig julmust till maten. Nu ska jag ta en powernap med Ester som tycker om att vara inne lite mer nu än tidigare, lite kyligt och fuktigt ute för hennes smak.

En liten uppdatering från sömning Arne, lite dåligt formulerad, men i alla fall ett livstecken.

Trygg spelar Call of Duty. Med hörlurar.

tisdag 10 november 2009

Call of Duty

Trygg har köpt ett nytt PS-spel som han "har längtar efter jättelänge". Call of Duty Modern Warfare 2. När Trygg har spelat en timme eller två och jag inte längre tycker att det är så kul att titta på undrar han halvhjärtat om jag vill vara med. Det är jättekul att vara med när man redan från början ligger efter. Plötsligt skjuter Trygg besinningslöst på oskyldiga som befinner sig på en flygplats "Jag är terrorist" säger Trygg glatt. Strax innan har han frågat mig om jag inte tycker det är fascinerande med den verklighetstrogna grafiken. Fascinerande och skrämmande tycker jag. Och osmakligt.

"Det är 18 års gräns på spelet" fortsätter Trygg. Det är väl en jäkla tur svarar jag, fortsätter och säger att det betyder ju inte att de som är yngre än 18 inte spelar. Men nu kan inte Trygg prata längre för han spelar och är upptagen med att skjuta kvinnor och män som råkat klara sig på flygplatsen. Barn finns inte med vad jag kan se, lite halvoverkligt mitt i allt.

Är det hela den här gravidgrejen som gör att jag är känslig och blir illamående? Nu har jag ingen lust att lära mig spelet längre. Jag tycker bara att det är dumt och förlöjligande av verkligheten. Jag undrar när vi ska köpa en till TV så jag slipper se den här skiten och kan kolla på det jag vill. Trygg är tydligen uppretad och svarar att jag kan väl köpa vad jag vill, men ja just ja, jag har inga pengar.

Kul spel det där CallDutty. Berikande för familjelivet.

ps

Det här får bli sista sjukdagen den här veckan. Har lägre feber, även om jag är trött och lite hängig, så tänker jag som mig själv igen. Jag har smittat Ester. Hon nyser, hostar och sover mer än vanligt. Dessutom äter hon dåligt. Ester, katten alltså.


måndag 9 november 2009

Le Bebe anropar Trygg

Det är lätt att bli besviken över en sådan enkel grej att man är sjuk. Jag hade sett fram emot nya arbetsuppgifter, men i stället har jag inte haft mer energi än att jag med en kraftansträngning kunnat gå upp och kissa. Nu försöker jag intala mig att jag är tillräckligt frisk för att gå till jobbet i morgon. Vi får se. Jag ska ta tempen om ett par timmar.

En rolig sak som har hänt i dag är att Mr Trygg kände en spark från Le Bebe, jag kanske är lättroad, men det var faktiskt en fin upplevelse.

lördag 7 november 2009

sjuk igen

Jag har svininfluensan igen. Efter en veckas måttlig förkylning bröt febern ut i går när jag kom hem från jobbet. Jag hostar till jag kräks, har det jävligt tufft med knipmusklerna ska jag erkänna. Förutom bebis som trycker på, vill min hosta trycka ut allt innanmäte. Jag har träningsvärk i magen.

Trygg trodde jag skulle dö i lunginflammation så vi tog oss till närakuten där man konstaterade att jag inte hade nån inflammerad lunga.

Fint så. Missar när gnaget vinner svenska cupen, trist. Är också en aning stressad över att jag eventuellt missar första dagen på jobbet med nytt jobb. Men, jag kan inget göra nu. Ska se till att vaccinera mig nästa vecka så att jag inte får svininfluensan en tredje gång.

torsdag 5 november 2009

besatt

Det blir lätt så att jag bara pratar barn. Men i alla situationer i framtiden måste jag ta hänsyn till att det kommer finnas en Ernie, eller en Hilding Vilding. Jag vet att jag är besatt just nu och jag ber om ursäkt för det. Förlåt mina vänner för att jag bara pratar barn.

I övrigt sker det lite förändringar på jobbet, på måndag kommer jag arbeta halvtid, uthyrd åt en annan chef. Den andra halvan gör jag som vanligt med. Det känns väldigt spännande och nytändande.

Så nu kör vi ett tag till. :) Tjo!

tisdag 3 november 2009

fastkilad Bebe?

Efter att gnaget tog SM-guld har Le Bebe varit ovanligt lugn. Jag undrar om jag kanske hoppade så mycket att Le Bebe trycktes fast i lungorna eller i något annat organ.

söndag 1 november 2009

Min Trygg är full

Nu har Trygg somnat i soffan, och vaknat. Tror han. Han har druckit för mycket öl, somnat i soffan och tror att han har vaknat.
Nu skriker han:
-Elaaaaaak, du är elaaaaak och bitter!

Eventuellt är jag lite less över att behöva ha hela söndagskvällen för mig själv. Jag försöker väcka honom, han skriker vidare att han mår illa och att det är upptaget på toaletten. Det är det inte, men det vet inte Trygg för han är en zoombie, zooombie!

Jag hade velat ha en nykter sambo, i alla fall en vaken, att prata med om saker. Den här söndagskvällen när AIK tagit SM-guld. Men Trygg, han har helt enkelt firat för hårt och däckat i soffan.

Drömmar av guld, drömmar om AIK

Mitt svartgula hjärta gråter glädjetårar! In your face Glenn!
Hade jag inte varit så fantastiskt gravid hade jag tagit första bulle in till stan och knäckt en flaska champagne, ringt alla mina kontakter som jag kanske har, kanske inte. Sedan hade jag festat på Ambassadeur med Tjernan hela natten.

AIK SVENSKA MÄSTARE 2009.

<3

Nu och då

I går åkte vi från Norrvåge vid 17:45, jag trodde hela tiden att klockan var runt midnatt. Trygg fick köra hela vägen medan jag satt och nickade. Vi var hemma vid 22:30, i går, lördagskväll. Skillnaden på mig i dag och för 4-5 år sedan:

  • I dag, jag tänker "Undrar om det är för tidigt för att gå och lägga sig när jag kommer hem".
  • Förut, tänkte jag "Undrar om jag hinner möta upp några innan krogen när jag kommer hem".
Förut festade jag till sista droppen var slut och de sista vännerna gått hem. Nu sover jag varje lediga stund. Tråkig. Jag har blivit tråkig. Men tiderna förändras. Helt klart gör de det.

fredag 30 oktober 2009

jo...

Här i norrland är det mörkt. Det är ljust några timmar på morgonen, under de timmarna har vi hunnit fälla tre björkar och släpat ris till brasan på stranden. Tryggve har kapat, jag har släpat ris, mamma har släpat med mig och burit stubbar. Nu har jag så jävla ont i ryggen, jag tror att fogarna ska spricka och ryggen sticka ut genom skinnet.

Nu tycker Trygg att det är en bra idé att titta på smala Sussie. Jag tror att jag ska gå och knoppa. Jag har ont och jag är trött och TV'n surrar som ett elkraftverk.

tisdag 27 oktober 2009

Overklig verklighet

Det här med att skaffa barn. Är ju väldigt planerat från vår sida och jag längtar efter den nya personen som kommer att ta plats i vår familj.

Men ibland sköljer vågor av verklighet över mig och det blir som att jag helt plöstligt förstår. Att ingenting kommer att bli som förut. Att det kommer att finnas en människa som är viktigare än någonting annat. Att jag dessutom ska föda ut den. Jag ska föda ut något som är större än hålet det ska ut genom.

Det säger sig självt, att vågen av verklighet orsakar ett visst illamående.

Tro inte att jag är annat än överväldigad och glad. För det är jag, verkligheten är bara så overklig.


måndag 26 oktober 2009

Vår fina bebis

I dag blev vi lugnade på Karolinska. Bebis mår bra och har alla rätt!
Vi fick inte reda på vad det var, men jag såg ingen snopp...

Nästa torsdag får vi veta om vi vill, min plastsyster har sagt att hon kan kika åt oss. Nu är jag alldeles slut efter att ha spänt mig som en pilbåge i en dag eller, en vecka.. eller var det längre än så?

Så här såg bebis ut i dag.

söndag 25 oktober 2009

nervous Nellie

Jag läser att Katrin Zytomierska är gravid. Hon säger i aftonbladets webbTV, att hon vetat om det jättelänge. Hon är i vecka 12 säger hon. Ja, det går så långsamt i början när man är gravid. Att ha vetat om att man är gravid i 8 veckor är jättelänge. Jag har också vetat om att jag är gravid jättelänge. Jag har gått halva tiden och håller på att kissa på mig av nervositet inför ultraljudet i morgon.

När jag kissade på stickan hade jag avslutat en bröllopshelg i Ljungby. Min plastbror gifte sig, och min plastsyster var där. För henne berättade jag att mensen inte kom, som den brukar en fredag i månaden. Nu var det lördag och jag undrade om jag kunde dricka. Min plastsyster, förlossningsläkaren sa att jag kunde det. Jag och Evelina, hon heter så min plastsyster, sprang på toaletten och kollade efter mens, men det kom aldrig någon. Så jag drack vin av nervositet.

På söndagsnatten drömde jag. Jag ringde till banken, där de upprepade att jag var gravid. "Du är g
ravid", som ett gravtest över telefonen. Så jag visste på något sätt. Jag som aldrig någonsin tidigare haft sen mens, bara visste att jag var gravid. Bra Einstein.

På måndagsmorgonen kissade jag ett extra streck på pinnen och skakade av nervositet. Trygg fick köra mig till jobbet, där kissade jag på ytterligare en som också visade ett extra streck. Sedan började jag kräkas upp det jag åt och slutade tycka om mat.

Med graviditeten kom min disträa sida fram. Jag tror att det var för att jag inte kunde tänka på annat än att liv finns i min mage. Jag gjorde fel, jag glömde bort. Det är bättre nu och jag har börjat tycka om mat igen.

Ni märker ju, jag är nervöst lagd, jag skriver nervositet i varje stycke.



oroliga Arne

Än en gång är jag lämnad till förmån av släckta bränder och räddade liv. Det är väl en fin anledning till att vara ensam förstås. Jag är så nervös, nervös inför i morgon. Jag har inte längtat efter en måndagsmorgon så här mycket någonsin tidigare. Herregud, om jag är så här orolig nu, hur ska det bli sedan? Om det blir ett sedan. Ni förstår, det är så orolig jag är.

I morgon ska vi alltså på ett ultraljud, mitt första officiellt. Vi tjuvkikade i vecka 9, men då var Le bebe, Ernie bara stor som en böna. Det enda jag fick veta då, var att Ernie låg som han skulle och att han hade ett hjärta som tickade.

Ja... i morgon är en annan dag.


onsdag 21 oktober 2009

Vad får vi?

Nu har jag klantat mig. Så nu måste alla rösta igen, snälla gör det!
Får vi en pojke eller en flicka?
pojke
flicka
Free polls from Pollhost.com

Ernie eller Ernielina?

I dag har vi inte kunnat arbeta så bra. Stopp i alla system så det blev tidig hemgång för mig och min huvudvärk, jag sov i några timmar innan Trygg kom hem med en alvedon och ett glas vatten som han hällde ut i sängen.

Jag har läst på om hur Ernie, Le Bebe har det i magen från vecka 20, vilken jag bör kliva in i på fredag. Och så oroar jag mig och längtar till ultraljudet, vill bara veta att allt är bra.

Nu har vi bestämt oss för att försöka få reda på vad det är för en liten krabat i magen. En Ernie, eller en Ernielina? Jag vill så klart veta vad ni tror, innan vi får ett eventuellt besked. I en ny tråd får det bli.

tisdag 20 oktober 2009

kattfrustration

Just nu är jag väldigt frustrerad över att Ester-katten inte kommer hem. Jag har ropat runt i hela området, ingen svarande jamande kisse kommer. Typiskt.

Nu kom hon hem och en sten faller från mitt hjärta. Sabla kattracka, min första instinkt är att aldrig mer släppa ut henne. Men sedan vet jag att protesterna kommer i ljudform.

Ah, allt för nu.

söndag 18 oktober 2009

söndagstänk

Söndag igen, man skulle ju kunna tycka att jag har haft världens längsta helg, efersom att jag spenderat en vecka i soffan. Men jag upplever det inte så. Nu är det snart måndag igen och vi hamnar i samma hjulspår och upptrampade stig som vi alltid går. Mina texter kommer att förändras igen. Bli mer sporadiska och mindre innehållsrika.

Jag tänker på NY och mina vänner där, på Emelie som är mer långvarig och upplever en helt ny värld. På Michaela och på sjöfågeln Erika som upptäcker världen som Emelie upplever och jag tänker att jag också vill upptäcka den igen. Snart. Och så saknar jag dem, mest har jag hunnit sakna Emelie.

Höstsolen skiner, Trygg har åkt till Salem för att lämna igen sin mammas bil, jag väntar in min. Mamma alltså. Hon passar på att "ta sig ut" när hon ändå ska åka till Västerås. Skämt och sido, jag ser fram emot att träffa henne, det här med att ha en fin mamma samtidigt som man väntar ett barn ger en ny dimension. Trygg har en mormor, det innebär att vårat barn ju får en gammelmormor, det tycker jag är fantastiskt fint. Om det blir någon bebis, nästa måndag ska vi på ultraljud. Jag ber om att allt ska vara bra, bara.

Nu får jag tänka på något annat, annars tror jag att jag blir knäpp. Nu spelar snart Bo Kaspers Orkester på reprisen av Skavlan och det gillar jag. Både Bo Kaspers och Skavlan.

lördag 17 oktober 2009

Hela världen är full av puckon

Äsch.
Jag lägger mig i lite också, om ICAreklamen. Jag har redan sagt min mening om den via en länk på facebook. Det var innan debatten började. Jag vet att man måste akta sig för att påstå att folk är dumma i huvudet. Men jag kan tycka att det är lite... ointelligent att inte förstå att ICA spelar på folkets fördomar.

Kanske har jag det förspänt eftersom att en av familjens bästa vän är lärare åt barn och ungdomar med funktionshinder. Det är möjligt att det är Ulla-Maj som jag har att tacka för min insikt. Annars kanske jag också hade varit ointelligent.

Att påstå att reklamen är diskriminerande gör att jag känner mig frustrerad men samtidigt lite road. Ni som påstår så är en del av det som reklamen spelar på. Fördomar om att människor tycker att det är konstigt med funktionshindrade praktikanter, fördomar om funktionshindrade.

Jag har inte många läsare, i och med mängden av åsikter om ICA-reklamen lär inte många heller hitta hit. Därför tror jag inte att så många blir upprörda över att jag idiotförklarar halva svenska folket. Hade jag varit offentlig måste jag nog erkänna att jag valt att uttrycka mig annorlunda, samtidigt är jag väl medveten om att bloggen är offentlig och att det är möjligt för vem som helst att hitta hit.

Det här är ju en hyllning till ICA och deras reklam. Jag kommer ihåg när ICA hade den sämsta reklamen i hela utbudet, vad var det? Sjungande barn eller något, inte ens värt att komma i håg. Nu pratar vi debatt och sammahällsengagemang, det är ju fantastiskt. Heja ICA!

en helg i oktober

Lördag, febern har äntligen gått ner. Vaknade 04:00 och tyckte det var skönt att vara vaken för sig själv, undrar hur jag tänkte då, för nu är jag helt slut. I dag spelar Gnaget mot Gävle. Trygg har köpt ett par biljetter åt oss, jag tittar ut och känner mig lite spak efter en vecka med feber. Kalla Råsunda. Å andra sidan ser jag fram emot att höra klacken sjunga "drömmar av guld".

Jag ska ta mig till Bromma också, där katten Linus väntar på min omvårdnad. Matte gör New York. Undrar om jag får göra det inom kort också. Mr Trygg har köpt en alldeles för dyr bil, vilket gör att jag antagligen får skrapa ihop pengar till det där.

Det är mina projekt i dag. Jag har börjat längta efter ett glas rött, med en ostbit till. I april, då ska jag få ett glas rött och en ostbit. Det är ju bara 6 månader kvar. Samtidigt har jag gått halva graviditeten nu. Tiden går långsamt, men ändå fort. Konstigt det där. Vill se min mage växa, vill att det ska synas att jag är gravid. Helgerna där emot, de flyger förbi.

fredag 16 oktober 2009

världens bästa mamma är världens mest jobbiga

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!

Även om min mamma är världens bästa mamma är hon också världens mest jobbiga, irriterande mamma i bland. Hon ringde nu och sa att hon inte kunde "åka ut" till mig för att ta en promenad. Jag är inte förvånad, hon jobbar alltid 150% och har oftast inte tid med mig och när hon har tid, ligger telefonen på matbordet i fall någon arbetsgivare skulle ringa. När det ringer svarar hon alltid, oavsett arbetsgivare eller ej. Mamma bor på söder, det är lite långt att åka ut till västra skogen... "Åka ut".

Hon tycker att det är "så himla bra att jag har influensan så att jag blir av med den och att barnet bildar antikroppar", det hjälper inte att jag säger att jag måste ta sprutan ändå och att de inte testar svininfluensan längre.

Ja men säger mamma, hur kan pressen då veta att si och så många har drabbats av svininfluensan. Ja inte vet jag, du får väl kolla källorna, jag vet bara vilken information jag har fått.

Det känns himla bra att ha varit hemma i en vecka med feber, så att jag har det gjort...


torsdag 15 oktober 2009

Alexander Schulmans skräplitteraturshop

I vanliga fall jobbar ju jag. När jag inte är hemma med feber och huvudvärk, den här huvudvärken alltså, den ger jag gärna bort för en billig peng. I alla fall, när jag arbetar, befinner jag mig på Regeringsgatan.

I kväll, eftersom att jag får använda datorn ifred (Trygg spelar squash), halkar jag in på Alexander Schulmans blogg. Jag gör det i bland. Jag läser att han har öppnat sin skräplitterturshop på samma gata som jag arbetar och jag slås av våra olika världar, så nära varandra.

Jag tänker att han hinner skriva ner varenda kreativa tanke, medan mina försvinner på vägen till jobbet till förmån av... Tnug och annat ointressant. Man kan säga att jag avundas Alexander Schulman i den bemärkelsen. Min tid till kreativitet kommer gissar jag, det är inte på det viset att jag missunnar Mr Schulman sin framgång, inte alls.

Nu kom Ester hem för kvällen och snart borde min Mr Trygg komma hem med kiwis och Mc Donaldsmat till sin gravida, febriga flickvän.

fortfarande feber

Jag är så besviken, jag tog tempen och har fortfarande feber. Så jag ligger på samma plats i soffan som de senaste dagarna.
Lyssnar på ledsamma toner av Horn, Melissa Horn och "Hanna". Ska verkligen försöka gå ut lite i dag. Solen skiner i det kalla höstvädret och löven på armégatan är mer röda än gula.

Jag vill verkligen ha en kiwi, tror ni min kille kan fixa det åt mig i dag? I går fixade han apelsiner, han åkte hem från sin fest för att ge mig apelsiner. Mest var det nog för att han tyckte att det var en sugig fest, jag tyckte lite synd om min Trygg som kom hem i sin fina kostym och som inte hade haft någon att hänga med på festen.

I morgon går jag in i vecka 19, är lite orolig eftersom att jag inte känner Le Bebe längre, fast doktorn sa att hon trodde att jag bara känt tarmar tidigare. En vecka och fem dagar kvar till ultraljudet. Funderar starkt på att byta barnmorska, mitt förtroende för befintlig barnmorska är 0. Å vi får se... nu ska jag och Le Bebe få i oss lite sen frukost.

onsdag 14 oktober 2009

mamma smsar på sig.

Får sms från mamma som försöker sluta snusa (försöker att inte vara sämre än sin kille som slutat röka):
"Är så jäkla rastlös, försöker sluta snusa o behöver smsa på mig..."

Det tycker jag är fantastiskt roligt formulerat. Men jag översätter det ganska snabbt till att hon behöver röra på sig.

ord från en febrig Arne

Med svininfluensan i kroppen, eller om det är en helt vanlig jävla förkylning spenderar jag min fjärde dag i soffan. Jag följer de orangea löven på armégatan som skiftar i rött, lövbädden blir glesare för var dag. Hösten är här och i går föll den första, för mig, snön.

Jag borde kanske ta mig ut i hösten nu när febern är lägre, andas lite utomhusluft.

I går sålde vi vår bil, Tryggve ska få köpa en större mer bilaktig bil, en combimodell, så att barnvagn och packning får plats på våra äventyr.

Nu sätter Tryggve nyckeln i låset, han ska på fest med jobbet och ska byta om till sin snygga, dyra kostym. Sin enda kostym. Han har cyklat till jobbet på min cykel i dag. Men nu ska han åka kommunalt i sin kostym. Han är fin min Trygg. Han säger att han tänker gå hem när styrdansen börjar vid 22, när tanterna kommer börja vilja dansa. När de snygga tjejerna vill dansa säger jag, han svarar att det inte finns några.

Någon finns det nog, men Tryggve gillar inte styrdans. Det gör inte jag heller, så jag förstår honom.

Nu åker han. Jag får en febertopp, så jag måste nog sova lite. I natt drömde jag om hur Michaela buggde, hon kom flygande från sin danspartners händer, likt en älva, en buggande älva. Jag tror att jag fortfarande har lite svårt att släppa det där med att min bästa vän kan bugga. Och att det är något hon gör för nöjes skull, någonstans på vägen missade jag något.

Kanske är det för att jag är så uppe i min graviditet. Just nu känner jag mig inte så gravid, eller jag känner ingenting alls förutom ömma bröst. Hur tror ni Le Bebe har det? Jag tror inte Le Bebe gillar djungelvrålen... jag tror Le Bebe vill ha apelsiner och kiwis.

tisdag 13 oktober 2009

har jag svininfluensan?

Jahapp. Här sitter jag i soffan under täcket och undrar om jag har svininfluensan. Det vet man inte så noga. Jag är inne på min tredje dag med feber, snorig, hostig, nysig, ont i huvudet och i kroppen. Pratade med sjukvårdsupplysningen, de sa att jag ska ha en egen handduk. Haha, bra tips där. Undrar hur Ernie, le bebe fixar det här när mamma kanske har svininfluensan?

Jag har ju inga andningsproblem i alla fall, det är ju positivt, hurra!

måndag 12 oktober 2009

Nellie the elephant

Jag är mer eller mindre nostalgisk hela tiden, jag kommer ihåg människor som jag inte träffar längre och händelser i dåtid. Det är inte det att jag önskar att jag vore yngre, att jag inte kan leva i nutid eller att jag inte uppskattar det jag har. För jag uppskattar allt jag har och jag älskar mina närstående.

Vad är det då med den där nostalgin? Dofter jag minns, ögonblick och platser? Oavslutade relationer, vänner och älskare.

Orden tog slut, jag vet inte vad mer jag kan säga om mina nostalgiska känslor, bara att de finns är i bland och att jag är som en elefant, jag glömmer aldrig. Jag glömmer er inte.



söndag 11 oktober 2009

haft lite helg

I går vad jag vid Båven, vi fick egenfiskade kräftor till middag. Det var en fin dag, solen sken, vi plockade några kantareller som serverades till förrätten. Jag ältade mina urinvägsproblem, blod i urinen men inga bakterier. Det känns som om något är fel? Min plastsyster läkaren, hade många svar, men inte på allt.

Jag tog mig ensam hem med Danmark-Sverige på radion genom de sörmländska skogarna. Jag såg följande djur:
  1. skogsmus
  2. hjort
  3. hare
  4. rådjur
  5. katt
  6. får
  7. häst
Det är helt stört vad mycket hjort det finns där, en gång i en mörk kurva misstog jag bakbenen på en hjort för ett par ljusa chinos som kunde tillhöra en man som stod i mörkret och väntade på min bil. Då blev jag lite rädd faktiskt. Rådjuret väntade tills jag kom riktigt nära och valde då, noga överlagt att springa över vägen. Det blev ingen stark inbromsning, jag körde så sakta så sakta för att inte skada några djur.

Mamma berättade att de hade sett de här vilda fåren, mufflonfår. Jag tycker att det är helt galet roligt att det finns vilda får i Sverige, men det tycker visst inte bönderna.

I dag har jag vaknat med halsont, lite feber, snor och är lite hängig. Typiskt. Hämtade hem en trött Trygg från brandkåren, han hade släckt radhus på småtimmarna och ville också sova, så det har vi just gjort några timmar.


fredag 9 oktober 2009

Ett as med odör

I dag vid gröna linjen, Fridhemsplan. En stor man med en stor väska sätter sig brevid mig på en bänk, medan jag väntar på ett tåg som inte är packat med folk. Jag klarar inte av det där packade tillståndet sedan jag blev gravid. Jag ser redan innan han sätter sig att han luktar illa. Han har rena kläder, men hans kroppshydda utstrålar odör. Mycket riktigt. Odör, jag dör.

Springer på nästa tåg, tror ni inte mannen med den stora väskan kommer inramlandes och bökandes mot mig och bufflar sig in på en ledig plats mitt emot. Sedan säger han till kvinnan intill som också har en huvudbonad, precis som han:
"Vet du varför stockholmarna inte har någon mössa?"
"Men jag har ju det" svarar kvinnan intill.
"Ja, men det är för att de inte har något innanför att hålla kvar"

Men för i helvette gubbfan, tycker du inte att du kastar sten i glashus nu tänker jag. Vilket as.
Kvinnan svarar artigt:
"Du är inte här i från med andra ord"
Det var aset inte, så klart och sen var diskussionen klar, men odören hängde lika klart i luften som tidigare.

Appropå gröna linjen, är jag oerhört tacksam att få slippa den på ett tag från och med måndag. Jag kommer ta mig till jobbet minst 20 minuter snabbare än jag gör nu. Det är värt att fira.

torsdag 8 oktober 2009

Arbetsnamn på bullen

Nu kan vår bebis höra. Vi har inget arbetsnamn på bullen, så förslag till ett mottages tacksamt. Det är fortfarande några veckor kvar till vårt första ultraljud vilket jag tycker är konstigt. Jag är inte så nöjd med vår barnmorska, eller avdelningen överhuvudtaget. De hade inte ens en febertermometer på bygget, kan inte det vara en bra grej när gravidona drabbas av diverse krämpor som till exempel urinvägsinfektioner?

Jag längtar efter att få se bebisen, som sagt jag kan känna hur den bufflar, när vi tjuvkikade på den i vecka 9 var den så liten, som en böna.

Allt är så nytt, vi är verkligen nybörjare...

NY VS Egypten

Det är alldeles för glest mellan mina blogginlägg, jag är medveten om det. Det är den där kreativiten som kvävs av att vara övervakad av diverese löst pack.

Trygg och jag ska ägna söndagen till att boka en resa, vi hade ju bestämt oss för New York. Det är en fantastisk stad och jag vill gärna åka dit igen. En stor del av det beror på att kusin Emelie vistas där. Men nu får jag inga mejlsvar eller återkoppling. Jag hajar, det är turbulent, det händer mycket grejer. Det är fashion week.

Jag börjar bara fundera på att ta mig till varmare breddgrader. Det är vår sista semester på kanske ett år. Lite värme skulle verkligen inte skada. Trygg pratar om Egypten, pyramider och all inclusive.

Vad säger du kusin? Du har fullt upp eller?

måndag 5 oktober 2009

en vanlig måndag

I morse tog Tryggve upp en baugette från väskan, en med extra allt från Subway, den hade legat där från i fredags. Nästan i fyra dagar.

Det var det roligaste den morgonen, när jag kom till jobbet brann det för mig, på alla sätt. I huvudet, i mitt mejlsvar till chefen, innanför ögonlocken. Jag förnekar att jag är mer känslig som gravido. Det är bara sådär jag är. Men jag lär mig att kommunicera med det. Jag grinar när jag är ledsen och snackar, sådan är jag.

Nu har jag tagit en bit toblerone, öppnat en taxfreecola och slagit mig ner för att hålla på GAIS. Ja, i kväll är vi många som håller på gais.

Tjo.

lördag 3 oktober 2009

helg.

Barnmässan var sådär, ganska liten och hysterisk.
Profylaxtanterna var väldigt ihärdiga och ville sälja kurser till oss.

Jag har ätit för mycket godis, mår illa. Men jag ska ta mig till tunnelbanan snart och sedan sätta mig på en båt. Det ska visst bli storm? Trygg och jag har gått igenom hur jag ska överleva en eventuell kapsejsing. Jag hoppas verkligen vi slipper något sådant. Jag har packat ner åksjuketabletter.

Nu tar jag min putande mage och går.

fredag 2 oktober 2009

En fredag

Mja.
Jag är lite kinkig i dag, utan att veta varför.Less som vanligt och fruktansvärt okreativ.

Annars så...
  • Har Trygg glömt/struntat i vår årsdag.
  • Bokat jobbdygn i morgon, när jag ska vara borta lördag kväll-söndag kväll.
  • Glömt att fria.
  • Spillt tandkräm på vardagsrumsgolvet som ser ut som mögel.
  • Glömt att ta hand om disken.
  • Lämnat all tvätt åt mig.


Ja, ja. Vad är en bal? Bebis växer tror jag, magen gör det i alla fall. I morgon ska jag på barnmässa, inte för att jag har några pengar men insperation kanske man kan hitta? Vem vet, det kanske inte är för sent för mig att få fram min kreativitet?

måndag 28 september 2009

en måndag

Vi gick från västra läktaren med glädje i hjärtat. AIK vinner serien och djurgår´n åker ur. -Igen.
Fast jag frös, jag och lilla bebu frös. Svärmor som var med hade varit smart att ta med en filt. Men så smart var inte jag. Nästa gång.

Fan. Jag har massa kreativitet gömd någonstans i hjärnan, men den glöms bort när tnug, återbetalningsskydd och analyser tar över min hjärna. Någonstans har jag säkert nytta av att veta hur man gör med sin pension. Om jag blir 65 (eller 70 som det lär vara då) om inte annat.

Men jag vet att jag har en massa ord, en massa form, en bild eller två som vill komma ut. En historia, som vill berättas ur mina ord, ur mina fingrar mot tangenterna.

Men just nu har jag glömt vad det var jag ville skriva. För jag är avstängd.

lördag 26 september 2009

sen abort

Vad vet jag om aborter? Vem är jag som sticker ut näsan i den här meningen? Men jag måste bara... undra lite. Jag är inte emot aborter, inte alls, jag är mest för. Men jag måste få undra över att man får göra fri abort ända till vecka 18 i Sverige. Då har man vetat jäkligt länge att man är gravid, om man inte har något fel. Vad är grejen med att vänta?

Jag är gravid i vecka 16 och kan redan känna små sparkar i magen, den bakade är redan en liten bebis som mest ska växa nu.

Det är rätt makabert med sen abort eller? Jag förstår att det kan finnas speciella fall där det finns omständigheter som gör att det kan vara befogat med sen abort. Men i övrigt?

Jag lär få skit för att jag sticker ut näsan i det här, men som sagt, det är mest en stilla fundering?

inte ens korvaskatten är hemma

Det är lördag. Jag vaknade vid 8 för att somna om och vakna vid 11. Jag är ensam.
Jag är trött, men har tråkigt. Har inga planer. Trygg och jag har vår tredje årsdag i dag. Men han jobbar, i Södertälje i dag.
Ute är det vackra höstfärger och blå himmel. Jag borde ta mig själv med ut på en promenad. Lilla jag och stora jag.

Men först tror jag att jag ska kolla på Idol.

I går hade jag lite middag. Nicke fixade med min nummerflytt och jag är så tacksam att jag nog måste hitta på ett riktigt tack.
Vi har köpt singstar, det kan bli dyrt eftersom att man kan köpa låtar online. Men det är roligt!

Äh, idol, promenad, singstar?

torsdag 24 september 2009

Jag är suuk och liten

Jag har under ett par veckors tid haft urinvägsinfektionskänningar, inget har riktigt brytit ut, förrän i går.
I morse vaknade jag och det kom blod från kisseriet. Jag hade redan fått ett rör som jag skulle lämna in till barnmorskan.

Så jag kommer dit på morgonen och berättar hur det är.

Så här är det ju. Det här är min första graviditet. Det är första gången jag är gravid och som jag har urinvägsinfektion samtidigt. Jag kissar blod. Jag är orolig.

Barnmorskan svamlar om att jag ska dricka mycket och surt. Kära tant, jag kan alla knep mot urinvägsinfektioner. Jag är expert skulle man kunna säga. Men nu är jag gravid och du står här och svamlar om att jag inte kan få något svar förrän efter helgen.

Tycker barnmorskan att jag ska söka akut? Jag kan se hur hennes pingpongbollsögon far åt höger och åt vänster och hon har garanterat aldrig haft urinvägsinfektion. Tycker ni att jag borde söka akut? Jag kom själv fram till att det kunde vara värt ett besök hos närakuten.

I kassan står en Emelie. Jag tror hon är sänd från himlen, hon har garanterat hamnat på rätt plats. Hon pratar tyst för att de andra patienterna inte ska höra. Hon förstår att jag är orolig, hon säger; "herregud jag förstår och alla hormoner". Och jag nickar och säger att jag inte alls är ledsen egentligen, samtidigt som det trillar tårar. Jag får sitta ner och vänta ganska länge. Jag hinner se att Emelie är så där med alla patienter som kommer in och hon svarar tålmodigt om och om igen, att man ska trycka på knapp 3 när man ska ta prover. Fast det står tydliga instruktioner.

De sticker mig i fingrarna. Två gånger, de tar tempen och jag har feber. Jag får träffa en doktor som förstår mig, hon ger mig Furadantin och säger att det inte gått upp i njurarna och att det är bra.

Sedan var det klart. Jag stod med mig själv och lilla mig utanför och ville gråta ännu mer. Jag vet inte varför. Tog mig till slut till apoteket där apotekaren sa att jag såg helt slut ut. Eller sa hon förstörd? Hon tyckte att jag skulle åka hem och vila.Så jag gjorde så. Nu ligger jag i soffan och tänker att det är bra med sådana där Emeliesar, sådana som har hamnat på rätt plats. Jag vill skicka uppskattning, eller hur gör man?

tisdag 22 september 2009

Ärligt talat HSB?

Vad jag inte gillar att höra när jag ringer HSB.
"Du är nummer 9, du är nummer 9, du är nummer 9 i all oändlighet".

Jag bara undrar.
Ska vi leva med en busvisslande fläkt i två år till för att de inte behagar att fixa felet. Och ska vi ha mosaik som en förståndshandikappad har plattsatt, resten av tiden vi bor där? Vi har betalat ganska mycket pengar för att det ska bli rätt. Är det meningen att det ska vara så här? vavavavava?

Och nu. Tystnad i luren. Det blir en överstruken gnellie i betyg. Satana.

måndag 21 september 2009

Att genomlida en måndag.

Att diverse färger är slut i skrivaren. Att kaffemaskinen (även te) är trasig. Att datorn är långsammare än Tord. Att den ena tanten är surare än den andra. Att rutiner inte fungerar. Att den ena är dummare än den andra.

Å sedan hade dagen gått och jag åkte hem till Lilly för att vänta in mamma Madeleine som jobbade kväll.
Äntligen tisdag snart, eller hur?

söndag 20 september 2009

tryggve i en nålask

ARRRGH!

I går köpte jag ett sykitt, eftersom att vi hade dåligt med det hemma.
I dag ska Trygg sy en knapp i en skjorta. Jag tittar på idol och märker inte hur Tryggve bryter sönder nålasken. En sådan där nålask som man snurrar för att få ut en nål. Tryggve fattar inte hur man gör, därför bryter han sönder den med den tillhörande saxen.

Men för i helvette Tryggve!!!

ah

Vi tog cyklarna till fridhems i går, där plastbror och fru hade efterfest, bröllopsefterfest.
När vi skulle cykla hem välte en polisbil i farten, det var värst.

Vi ramlade in hos Swanen lite. Men ramlade ut ganska fort. Tryggve hade druckit sprit mellan 17 och 21. Så han var ju i fin form. Kan man säga, han tål inte så mycket min Trygg, vilket gör att jag får tvångscurlingtankar.

Åh. Söndag.

fredag 18 september 2009

Det var en gång jag var arg

Åh. Jag har skrivlust egentligen, men jag liksom är amputerad i hjärnan, eller om det är i själen.

Jag kan i stället berätta om när jag hade varit och handlat här om dagen. Jag cyklade över vid det kombinerade cykel och övergångsstället vid ankdammsrondellen, där en ful gammal lilaröd bil tutar på mig. Jag ger fingret.
Bilen kör upp jämsides med cykelbanan, öppnar dörren där frugan till föraren gastar att jag ska över övergångstället.
Jag gastar tillbaka att det är en helvettesjävlacykelbana, och mitt för stunden smartaste ordval, cepehuvén.

Jag vet ju att man inte får säga cepe. Men jag är väl så pass obildad att mitt ordförråd inte tillät sig användas vid ilskan jag kände.

-CEPEHUVÈN, skiker jag. VÄX UPP, ERA JÄVLA PLATTSKALLAR. EN CYKELBANA!

Samtidigt tänker jag att Michaela, hon hade kommit på bättre ordval, så jag är besviken på min långsamma hjärna.

Den fula bilen stannar upp trafiken och åker snart i väg, eftersom att andra bilar tutar ilsket.

Jag var så arg, så arg. Men det var så skönt efteråt.

måndag 14 september 2009

det är vad ni är...

Stora salta tårar har rullat ner för min kind i dag. Motivationen är nästan slut. Jag fixar inte att ha det så här.
Jag måste försöka lite till... lite, lite, lite och jag ger och ger men får aldrig något tillbaka.

Plattskallar.

lördag 12 september 2009

ickeinlägg

Jag kanske skulle ta och skriva något om livet. Om hur jag mår och om hur jag känner att något rör sig i magen.
Men... det vill sig inte.
Så näe.

torsdag 10 september 2009

Mr Trygg var full i går

I går hämtade jag rundunderfötternaTrygg på en brandstation. Eller han var inte bara rund under fötterna, han var så kalas att han ramlade in i bilen, orkade bråka med mig och innan han åkte hem hade han gått in på brandstationen. Sagt hej då.

och.
OCH.

- Jag måste åka, tanten är här.

TANTEN, är här!?!

Jag är så upprörd att jag tycker att han förtjänade den där kräkorgien han hade i natt. Minst.

onsdag 9 september 2009

gravidhulkar

Det var det där med hulkningarna och illamåendet igen. I kväll när jag skulle byta perrong vid fridhemsplan står en tjomme och kissar ner i en golvbrunn i slutet av trappen. Jag hulkar, håller för näsan och spyr nästan av bara vetskapen om att han står där och urinerar.

Jag kommer hem, Ester kommer hem. Med sig har hon en död mus. Jag är glad över att den är död. Men sen börjar hon äta upp den, vilket ju egentligen är bra, men ljudet av krasch när musen äts upp får mig att återigen börja hulka.

Ljud och lukter alltså. Man kan säga att det är där graviditeten har satt sig.

tisdag 8 september 2009

krek

Jag försöker visa tårna (framfötterna) för en annan chef på jobbet, så jag har jobbat lite extra, ett par timmar efter jobbet och några på helgen. Så i kväll är jag lite trött eftersom att jag sov så dåligt i natt. Jag torkade kattkräk och rätt som det var blev jag liggandes över toalettstolen själv.

Det här med lukter och odörer är inte min grej alls just nu, ännu mindre än innan jag blev med liten i magen.
Så, jag ska gå och lägga mig nu. Ensam eftersom att Trygg släcker bränder. Ester har gått ut igen, det lilla uteliggardjuret.

Snart är det ju morgon, hurra ytterligare en underbar dag!

måndag 7 september 2009

25 årspresent

När jag fyllde 25 fick jag en kryssning av bästa Michaela. Det där glömdes liksom bort. Eller jag glömde bort det, och snart fyller jag 29. Men i dag fick jag ett mejl som fick mig att fälla tårar. Kan det vara gravidhormonerna?

Det är väl knappast någon hemlighet att Arne egentligen är Snellie, så nedan följer inbjudan.



Bilden har Michaela säkert lånat från Birka.se

söndag 6 september 2009

influensan

När jag var liten och hade influensan minns jag att jag frågade mamma om varför just jag var sjuk. Kunde inte Magdalena, den apan vara hemma i hög feber och kräkningar? Magdalena var en tjej som åkte samma skolbuss som jag, hon bodde alltså inte allt för långt bort, men hon var en präktig liten skitunge.

Det blev inte bättre, men jag betedde mig. Jag menar, jag har aldrig egentligen haft energi att tycka illa om henne. I bland satt jag bredvid henne på bussen, men jag tror inte det var så ofta. Jag satt hellre bredvid Peter, jag kastade mig ner på sätet och drog upp knäna på ryggstödet. Jag var äldre då, högstadieelev eller gymnasiestudent. Magdalena tog sin präktiga tvärflöjt och kom in på estetisk linje. Där envisades hon med att börja sjunga. Det lät ungefär lika bra som i luciatåget i trean. Inte alls bra. Varför fanns det ingen barmhärtig själ som kunde berätta det för henne?

I bland missade jag bussen, då körde mamma mig på två hjul genom kurvorna. En ring med en grön sten skallrade när hon hade handen på växelspaken, kanske målade hon naglarna samtidigt? Det luktade skinn och nagellack i bilen, skinn från mammas skinnhandskar tror jag.

Jag försöker hålla mig från att få influensan i dag. Då är det jag som får ligga med konstgjord lunga, garanterat. Det finns andra som kan få den före mig, Magdalena till exmepel. Jag har ingen aning, men hon är säkert lika jävla präktig i dag som för hundra år sen.

fredag 4 september 2009

Arne ska bli mamma

Ja. Har jag sagt det? Att Mr Trygg och jag är med barn?
Att jag har en liten sak med ett tickande hjärta i magen?

Jag tänker på det varje sekund ändå kan jag inte förstå det. Det är så klart det största som har hänt i mitt liv, fast jag är inte ensam om att vara med om det största som har hänt, och mitt är inte en större händelse än någon annans. Ändå är det nästan bara det jag kan prata om och tänka på för tillfället.

Jag förlänger min personlighet, blir mamma i mars.

bao.

Jag är sen. Ändå kan jag inte ta mig hemifrån. Man kan säga att jag mår lite halvrisigt.
Men jag ska trotsa det där nu och sätta mig på cykeln. Det är ju fredag i alla fall och jag kan åka hem om jag mår sämre.
Det kan jag faktiskt.


torsdag 3 september 2009

känslorna har hamnat i kroppen

Jag är alldeles matt i kroppen, antar att jag har spänt mig som en fiolsträng. Vid 16 satt jag och klippte med ögonen. Har en urinvägsinfektion som försöker bryta igenom. Typiskt. Jag ska smälta det som hänt de senaste dagarna, det senaste året och sedan ska jag skriva ner några staplar som jag vill få fram.

Men alltså. Jag är stark, jag började bara gråta i dag för att Mr Trygg sa att jag inte fick dricka ett glas O'boy.
Men jag är på riktigt stark, jag mår bra i grunden och det här tar jag mig igenom.

Nu ska Tyggve sätta upp en hylla till, vi får väl se om jag klarar det utan att fälla tårar.

Arne är orolig

Jag har en klump med oro i magen. Jag inser att jag inte kan ha det som jag har det. I går hade jag en trevlig middag med väldigt trevliga vänner, vilket jag har... det kanske man inte kan tro när man läser att jag är mobbad. Vuxenmobbing. Häärligt.

En av mina vänner är lärd inom ämnet, han poängterade att problemet inte ligger hos mig. Den insikten hade jag väl redan, men i samma andetag förstår jag att jag inte kan ta det här.

Jag kan inte. Jag måste må bra.

Hur gör man då? Hur gör Arne då? Jag är så jävla arg, jag skulle bara vilja vräka ur mig vad jag egentligen känner och tycker om smutskastningen. Ärligt talat tjejer, så jävla roliga tycker inte jag att ni är, jag har en hel del kritik att rikta jag med, men jag lägger mig inte på en sådan låg nivå. Men något måste jag göra. Jag måste plocka fram min verbala, ödmjuka sida och ta snacket.

Måste bara orka.

onsdag 2 september 2009

mobbad Arne

Middagen är uppäten. Hemligheten är avslöjad för chefen. Jag är så lättad och glad!
Däremot är jag mobbad. Inser man inte det som mobbare, så är det en anledning för terapi bara det. Jag har så mycket som vill ut. Jag pendlar mellan att vara arg, ledsen, liten och likgiltig. Tag ert skit. Tag det och lämna mig utanför. As.

Men. Skit i det då. Jag ska överväga hur jag ska hantera det här. Jag ska överväga det i en vecka eller två, i en livstid eller i ett andetag. Vi får se. Men vi kan vara överens om att ni är en hög med as. Ashögar.

Tur att jag har andra oas att hänga med.

tisdag 1 september 2009

Sura

Jag är sur. Trygg är sur. Men inte på varandra.
Jag är sur för saker som händer på dagtid. Trygg är sur för att gipsexpanderna inte fungerar som de ska. Det är de där jävla hyllplanen som inte kommer upp som de ska.

Nu undrar Trygg om jag inte kan åka och handla själv, och det kan jag ju, men han sa det så surt han bara kunde.

Nu ska Trygg göra ett försök till. Det betyder himmel eller helvette.

söndag 30 augusti 2009

barn på gården

Gnellie. Har jag hört att Arnes alterego heter. Sitter i sängen och tittar ut på gården där skitungarna spelar fotboll som vanligt, det är dett ljud som tränger in i vårt hem, dunka dunk, dunka dunk. Två snorungar står på belysningen till statyerna av fablernas värld och hoppar. Var är snorungarnas föräldrar? De släpper ut barnen på gården där de släpper all kontroll.

Är jag säreget känslig eller kan man kanske begära att föräldrarna håller koll på sina barn och att man kan tänka ett steg längre och kanske förstå att bollspelandet stör och förstör när bollen åker upp på vår uteplats.

Va?

fredag 28 augusti 2009

veckoslut

Fredag. Hade det inte varit det så vet i tusan om jag hade pallat sitta här.
Jag mår sådär. Hormonerna hoppar och far som en vårflod. Får min lunch att ligga pyrt till i magen.

I veckan har jag:

  • Nästan somnat på papiljottmiddagen. Fantastisk mat, kräftor och kantarell-lasagne hos världens bästa Michaela. Och snaps och vin så klart.
  • Haft en vän på middag vilket var alldeles för länge sedan.
  • Fått skjuts till jobbet tre mornar, aka världens mest bortskämda flickvän.
  • I dag har jag fått en sminkning på Lancome, NK. Nu känner jag mig så fin! :)

Som sagt.

Det är Fredag. Det är överkomligt.

måndag 24 augusti 2009

hälsosam biatch

Jag lade mig för att vila tidigare i kväll, väcktes av dunka dunk, dunka dunk. En fotboll mot väggen utanför.
Gick upp, stängde till balkongdörren och svor mot barnet. Jävla bollar på innergården! Skitungen hörde inte och det var väl inte meningen heller.

Nu är det en annan satans unge utanför som ropar på mamma. Mammasubba svarar inte och jag gapar för mig själv i soffan "Men håll käft!" och är bara så älskvärd som jag kan vara.

Men jag har bra blodvärden och blodtrycket är fantastiskt. Hurra?

söndag 23 augusti 2009

en sista dag

Några sista rader innan gänget åker till Stockholm igen.
I går var det stugsista. Stugsista är något fantastiskt. Eldar och marchaller längst alla strandlinjer. Det är så vackert att jag blir varm i själen, det värmer som kärlek. Vi tog båten ut, jag fick den bästa platsen. Det brann inte så mycket som det brukar för det regnade. Men det var vackert ändå och det var lite spännande att åka båt på svart vatten.

Jag har fått den bästa platsen hela helgen. Ingen har begärt något av mig. Jag har bara glidit omkring. Jädra härligt faktiskt.

Nu serveras frukost och sedan ska vi dra oss söderut.

Kärlek mina vänner och er jag inte känner!

fredag 21 augusti 2009

minisemester

Jag hängde med norrutöver, till Örnsköldsvik trots att stugan är uthyrd. Jag får sova i ett gästrum på Nötbolandet. Guldkusten.

Det slår mig hur tur jag har som hade en morfar som köpte en sommarstuga här. Och att jag har en mamma som behåller den. Det luktar lugn och jag andas djupt.

Jag har sovit hela dagen, nu ska jag sätta mig med utsikt över havet och läsa "vänner och älskare" av Theodor Kallifatides. Åh, i dag är livet fint.

onsdag 19 augusti 2009

meddelande från sleeping hemliga Arne

Tycker ni att jag är tyst?


Det beror på flera saker.


1. Jag kan inte blogga om saker jag vill.

2. Jag har folk som har åsikter om mitt surfande omkring mig igen.

3. Jag har liksom inte haft lust.


Jag kan dela med mig av att min högra skinka är bortdomnad titt som tätt. Låter som om en nerv är i kläm eller hur? Ja.


Andra saker jag kan skriva om... jag cyklar motvilligt till jobbet. En mastodontbacke till jobbet, en avslutningsvis på vägen hem. Jag svettas. Men jag står inte ut med tanken på tunnelbanan då man bygger om under blå linjen.


Jag vill inte vara fördomsfull, men alla på gröna linjen nyser, hostar och beter sig allmänt snuskigt. För att inte tala om lukten som alla de här människorna genererar. Jag tror det är farligare att åka tunnelbana än att cykla till jobbet. Det är bara en tidsfråga innan alla på gröna linjen har fått svininfluensan.


Jag tror jag har köpt en present till mig själv!


Bilden lånad från noro.se

Fin va? Å jag ser fram emot att lägga mig där.

Nej, nu hade jag inte mer. Har ni?

lördag 15 augusti 2009

Åh nä!

I går. Familjemiddag i södern. Med allt vad det innebär. Det går hett till vill jag lova. Så jag tröttnade och tog min Trygg i armen och åkte hem. Men det var trevligt en stund. Överraskning till alla och det var blandade reaktioner på den.

I kväll kräftskiva hos Popa. Jag älskar kräftor så jag ser fram emot det och att träffa några av mina favoriter från högskoleplugget. Yes.

Så ligger det till på Armégatan.

Pupilipu!

fredag 14 augusti 2009

inte som alla andra...

Jag beskriver hur jag är vid ett visst tillfälle för Lia i dag. Jag är förvånad, jag har aldrig hört att någon är som jag vid det tillfället tidigare.

-Men du är inte heller som de andra barnen. Säger Lia.

Så blir jag glad, för det är jag ju faktiskt inte. Jag tar för givet att hon menar det på ett positivt sätt, det är klart hon gör, min fantastiska vän.

torsdag 13 augusti 2009

grannfejd

Abbes pappa skriver om en grannfejd i dag. Jag blir besviken på våra medmänniskor när jag hör om sådant där. Varför ska vi vara så missunnsamma och snikiga? Börjar otvunget tänka på den enda grannfejd jag har varit med om.

Jag är uppvuxen på en plätt ute på en åker. Omgiven av höga granar för att skydda mot nordanvinden. Mina hästar betade i en hage som vi arrenderade av en bonde. En dag stod det pinnar mitt i vår hage. Pinnar som markerade en tomtgräns. Suputen till bonde hade sålt en tomt, mitt i vår hage utan att berätta det för oss.

Mamma blev inte så glad förstås. Jag började fantisera om lekkamrater, men även där fick jag bli besviken. Jag minns att vi hittade fel. Huset byggdes med ena långsidan mot norr. Hallå? Alla vet att baksidan av ett hus ska stå mot norr. På landet är det så, annars blåser nordan in i huset vintertid.

Ingen häck planterades som skydd och huset målades. Vitt. Ett vitt hus med grå knutar mitt ute på landet?
Vår hästhage byggdes runt grannarnas tomt. Grannarna anlade en grön vacker gräsmatta som var oemotståndlig för våra hästar. Så klart.

Min Orvar flög över staketet, som den hingst han trodde att han var. Egentligen var han en vallack, men det skedde så sent, så det var Orvar lyckligt ovetande om. Han flög och flög och sprang upp djupa hål i gräsmattan. Mindre populärt.

Idyllen var förstörd för våra grannar, gräsmattan hade djupa hål och det luktade hästskit. Hästarna bajsade på grusvägen och Kenneth, mannen i huset fick skiten i däcken. Mamma fick köpa ett dyrt staket, som var två och tio meter högt. För det skulle Orvar inte kunna hoppa över.

Men det gjorde han, och min lilla vita Daisy klättrade mellan eltråden och så sprang de vart de ville. Och bajsade.

Kenneth köpte en kross som sprutade bensinångor flera kilometer omkring sig. Med den körde han så nära vårt hus som han bara kunde.

Så levde vi i fejd i flera år. Fast jag var på något sätt undantagen med min oskyldiga uppsyn. De fick barn så klart och det var min favoritsak eftersom att jag inte hade syskon. Så jag fick komma och hålla. Och så fick jag godis.

Hästarna blev gamla sen, de fick flytta upp till norrland när jag flyttade till Stockholm. Mina fina ponnyer som jag får ont i magen av att tänka på att jag försummade. Men det gjorde vi ju aldrig, de hade ett jättefint långt liv. Så fejden lades väl på is, till det att grannarna ställde upp stora containrar utanför sin tomt.

Vi hade en galen tant i grannskapet, hon hade haft sin häst hos oss och tillbringat alla jular hos oss, genom att älta älta älta skit. Och jag fick hålla käft. När mamma gjorde slut med Alf. Blev den galna tanten sur på mamma, för den skiten förtjänade minsann inte Alf. Han som hade ställt upp så mycket, han som hade snickrat och hamrat... och även ställt till med en hel del skit. Vem bryr sig om kärlek? Alf förtjänade inte att bli lämnad enligt galna tanten. Hon skaffade en lika galen hundjävel. Och anmälde grannarna till bygglovsnämnden.

Sen kom hon på att det kunde vara bra att vara kompis med våra grannar eftersom att de inte heller gillade min mamma. Och för att de hade en hund.

Men då fick lilla mamma nog så hon berättade för Tarja, damen i huset som det var. Att det var galna tanten som hade skvallrat på deras containrar. Sen blev mamma och grannarna kompisar efter 15 år i strid.

Så kan det gå.

onsdag 12 augusti 2009

Är jag för gammal för Darin?

Jag har skrivit om den här insatsen tidigare. Jag ska inte idolkäraner mig i Darin. Även om det känns väldigt lockande när jag hör den här låten. Det märkliga är att jag aldrig sett (hört) det här i Darin förut.

Om man bortser från hans stönande mellan sången, så kommer jag inte ifrån att jag tycker att det är så vackert, så vackert. Jag hör inte ens stönen.

För att inte tala om töntJan, jag vill bara glömma bort att han sjöng den här sången först.

tisdag 11 augusti 2009

reablommor till mig

När jag kom hem i går hade Mr Trygg köpt blommor. Men varför då undrade jag. "De kanske inte är så fina, de var på rea" svarade Trygg. Men jag blev glad ändå, en blomma är en blomma, är en blomma.

lördag 8 augusti 2009

tråklrda

Hur tråkigt har jag?

tråkigt som fan.

fredag 7 augusti 2009

fjärilar

I dag är jag lite sjuk, därför ligger jag i soffan när det är 30 grader varmt ute. Det får man inte egentligen.
Antingen jobbar du, eller så tar du dig ut i det vackra vädret.

När jag var i Göteborg och åt frukost i en gräsbeklädd backe med kanalen nedanför kom en citronfjäril förbi. Det var vackert. I dag när jag tog cykeln till affären krockade jag med en som satt klistrad mot min cykelkorg. Jag dog lite av dåligt samvete eftersom att jag tycker att fjärilarna kommer lite som goda omen.

Men jag saktade ner och fjärilen som nyss var tryckt mot nätet i korgen tog sig loss och fladdrade mot friheten.
Vilken lättnad!

torsdag 6 augusti 2009

vardagskväll

I natt tog Ester in en liten mus igen, trots att jag inte hade fönstret öppet. Det hindrade inte henne från att trycka sin nätta kropp mot fönstret till det gick upp. Mister Trygg var hemma och fick lyfta ut den lilla, som såg död ut.

Vi såg sommaren med Göran i går. Den var okej, men jag skulle lika gärna kunnat sett den i jul, i soffan. Typ.
Men visst är det en rar liten film.

Annars.
Annars.

Inget?

onsdag 5 augusti 2009

Råttinferno

I natt tog Ester in en råtta igen.
Jag var ensam hemma och kände att jag nog skulle dö.

Först visste jag inte ens om det var en fågel eller en liten råtta, eller en kanin, eller en fladdermus... eller.. alternativen är ju många.

Råttan tog flykt upp i klänningen jag bar på Fru Anderssons bröllop för hundra år sedan. Aldrig att jag skulle gå in i garderoben och fejsa djuret på nära håll. Till slut löste jag det genom att skruva av vattenskrapan i duschen, använda skaftet att lyfta av klänningen med. Men när råttan rörde sig skrek jag högt av dödsångest. Slängde ner klädhögen på golvet, och skjöt högen framför mig med en kartong som skydd mellan klädhögen, pinnen och mig.

Ut med skiten på terrassen, stängde dörren och den lilla råttan sprang glatt mot friheten. Ester hade för länge sedan tröttnat och sprungit i förväg. "Akta dig för Ester!" skrek jag efter råttan som var sötast på håll.

Under tiden har jag smsat farvälsms till Trygg. Jag skriver att jag antagligen dör.
Jag får ett svar.

"Jobbit de är bara att kavla upp ärmarna. Du klarar det". So far so good, right? Men sen kommer fortsättningen.
"Glöm inte att tvätta händerna noga. Puss"

Ehhh? som om jag skulle glömma det?

Mitt lilla råttinferno, hur går det för er?

tisdag 4 augusti 2009

mörka ringar

Stjärnfotografen Peter Lindbergh citeras i nya Elle (nr8). Det handlar om oretuscherade bilder. Han menar att "ringar under ögonen får man när man har älskat, det är vackert i alla åldrar, för det öppnar ansiktet".

Jag som trodde att mina mörka ringar under ögonen berodde på oro och för lite sömn.

Allt har en början

Veckan till exempel.

Jag får frågor jag inte kan svara på, av olika skäl. Jag svarar med lögner och jag tror jag gör det dåligt.
Men vad ska jag göra?

Efter lunch ska jag ta ett snack. Jag är lite nervös.
Men jag tror jag måste ta det här snacket, annars kommer ingen förstå när jag rinner över. För det lär jag ju göra förr eller senare.

Allt har en början, veckan, mina lögner, nervositeten och snacket.

söndag 2 augusti 2009

allt har ett slut

Sista kvällen i fina Göteborg, hos fina familjen. Möjligen har jag varit tråkigast ever, jag har sovit, jag har legat i soffan och jag har inte hjälpt till med maten.
Men jag har haft semester, jag har haft det lugnt och skönt. I dag har jag klappat kossor. Långhåriga mysiga kossor med långa vassa horn.

Förutom det har jag sett två okända snoppar. Här verkar det inte vara några problem att hala fram snoppen för att urinera offentligt, mitt på ljusa dagen. Göteborspenisar. Men jag ska inte gnälla på Göteborg, det är vackert och gemytligt. Och skojigt lixom.

Min högra skinka spökar genom att somna titt som tätt, ett fenomen från allt soffliggande här hos familjen Glenn?

hallå

hej hej.. hej.

Jag ska snart bege mig på egna ävenytr här i götelaborg. Tar en frukost med en vän.

Jag kom just på att jag måste ha kommit över min period med dålig sömn, eftersom att jag helst inte gör något annat än sover just nu.

U2 var så klart fantastiska. och fredliga.

Ah, äh.
hejhej hej.

torsdag 30 juli 2009

göteborsgöra

I dag åkte vi ut till Tjolöholm. Det började spöregna när vi öppnade bildörren. Men jag hittade en ängel med namnet Nellie som fick följa med mig. Hon var dyr, men det kan det vara värt för lite beskydd.

Sedan fick jag låna bilen och åkte och hälsade på bästa frun i stan. Fru Andersson. När jag kommer där ifrån är jag fylld av positiv energi. Hoppas den inte är stulen utan genererad.

I kväll blir det kräftor.. mumma! Jag längtar efter det så att det vattnas i munnen.

En annan grej. På tåget hit. Köpte jag en Elle. Jag läser ledaren. Läser att jag betalat mer för tidningen för att det följer med en bok. Problemet är att i min tidning följer det inte med någon bok. Jag går tillbaka med tidningen och finner att det är samma sak med de andra tidningarna.

Så jag vill lämna tillbaka min tidning, men tanten vet inte hur man gör ett återköp. Så hon får komma till min plats och ta mitt kort och legg och sedan komma tillbaka med ett nytt kvitto och när hon gör det. Så säger hon att det är i nästa nummer som boken ska med. Hon säger det så högt att alla i vagnen hör och tycker att jag är en jobbig jävel. Jag ville motbevisa henne, men tidningen var återlämnad och jag orkade verkligen inte, så det fick bero.

I dag hittade jag tidningen på Willys. Med bok. Kärringjävel.